Här är direktlänkar till alla resenärernas inlägg om böcker från resstoppet i Afrika. Jag hoppas att ni besöker, läser och diskuterar hos era medresenärer.
Om Allt går sönder har följande resenärer skrivit:
Butter tar ordet
Lyrans Noblesser
Mikaelas läs- och skrivblogg
Violens boksida
Om Utvandringens tid har följande resenärer skrivit:
Bokmania
Lilla O
Lyrans Noblesser
Theresans
Violens boksida
Om Min sons historia har följande resenärer skrivit:
Bokmania
Lyrans Noblesser
Sammanfattningar om besöket i Nordamerika har skrivits av:
Camillas blogg
Lilla O
Lyrans Noblesser
Vänligen påminn mig om jag missat att länka till någon!
Läslistor
▼
måndag 30 november 2009
Min vistelse i Afrika
Mitt resstopp i Afrika blev mer angenämt och inspirerande än jag vågat hoppas. Utvandringens tid hade jag läst sedan tidigare, men Allt går sönder och Min sons historia har jag läst under november. Dessutom läste jag en extrabok, En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie, som var otroligt fängslande. Det är inte ofta jag sträckläser så tjocka böcker, men den här var svår att lägga ner. Jag ser fram emot nästa resas stopp i Afrika.
Utvandringens tid av Tayeb Salih.
Utvandringens tid skildrar koloniseringens innersta kärna och de svårigheter många unga afrikanska länder står inför idag. En ung man återvänder till sin hemby vid Nilens strand, efter sju års studier i England. En främling, Mustafa Sa'id, har flyttat in i byn och bit för bit rullas hans mörka hemlighet upp. Det här är en bok med många dolda lager. Allt eftersom avslöjas mer och döljs mer. Romanen har kallats ett arabiskt mästerverk i modern tid.
Allt går sönder av Chinua Achebe.
"Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring." Så inleds berättelsen om igbofolkets kultur och engelsmännens kolonisationen, utifrån ett afrikanskt perspektiv. Berättelsen påminner om de deterministiska, grekiska tragedierna, där hybris alltid straffar sig. Romanens styrkor är dess osentimentala, icke-idealiserande beskrivning av stamkulturen och det nyanserade porträttet av en man som inte kan hantera förändringar.
Min sons historia av Nadine Gordimer.
Min sons historia skildrar på djupet hur människor berörs av varandra, på både gott och ont. Stor del av berättelsen får vi ta del av via sonens upplevelser. Hela hans liv förändras den dag han upptäcker att hans far, en ledande person i kampen mot apartheid, har en kärleksaffär med en vit kvinna. Perspektiven växlar mellan det individuella och det politiska, vilket gör romanen mycket intressant. Språket är mycket vackert och kräver en uppmärksam läsare.
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie.
En halv gul sol är en klassisk, episk berättelse, som utspelar sig under de dramatiska år då staten Biafra bildas. Romanen är omfångsrik, både till sidantal och djup. På ett nyanserat sätt beskrivs den politiska situationen i Nigeria, samtidigt som vi får följa två systrar ur den intellektuella medelklassen och en ung, fattig man från en liten by. Språket är vackert och berättelsen oerhört gripande, utan att vara sentimental. Läs den här boken!
Utvandringens tid av Tayeb Salih.
Utvandringens tid skildrar koloniseringens innersta kärna och de svårigheter många unga afrikanska länder står inför idag. En ung man återvänder till sin hemby vid Nilens strand, efter sju års studier i England. En främling, Mustafa Sa'id, har flyttat in i byn och bit för bit rullas hans mörka hemlighet upp. Det här är en bok med många dolda lager. Allt eftersom avslöjas mer och döljs mer. Romanen har kallats ett arabiskt mästerverk i modern tid.
Allt går sönder av Chinua Achebe.
"Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring." Så inleds berättelsen om igbofolkets kultur och engelsmännens kolonisationen, utifrån ett afrikanskt perspektiv. Berättelsen påminner om de deterministiska, grekiska tragedierna, där hybris alltid straffar sig. Romanens styrkor är dess osentimentala, icke-idealiserande beskrivning av stamkulturen och det nyanserade porträttet av en man som inte kan hantera förändringar.
Min sons historia av Nadine Gordimer.
Min sons historia skildrar på djupet hur människor berörs av varandra, på både gott och ont. Stor del av berättelsen får vi ta del av via sonens upplevelser. Hela hans liv förändras den dag han upptäcker att hans far, en ledande person i kampen mot apartheid, har en kärleksaffär med en vit kvinna. Perspektiven växlar mellan det individuella och det politiska, vilket gör romanen mycket intressant. Språket är mycket vackert och kräver en uppmärksam läsare.
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie.
En halv gul sol är en klassisk, episk berättelse, som utspelar sig under de dramatiska år då staten Biafra bildas. Romanen är omfångsrik, både till sidantal och djup. På ett nyanserat sätt beskrivs den politiska situationen i Nigeria, samtidigt som vi får följa två systrar ur den intellektuella medelklassen och en ung, fattig man från en liten by. Språket är vackert och berättelsen oerhört gripande, utan att vara sentimental. Läs den här boken!
Tematrio - Namnsdagar
Denna vecka har Anders, Andreas, Oskar, Ossian, Beata, Beatrice, Lydia, Barbara, Barbro, Sven, Nikolaus och Niklas namnsdag. Det gömmer sig ganska många författare bland de namnen, berätta om tre av dem.
Berätta om tre författare som har namnsdag denna vecka!
1. En av mina absoluta favoritförfattare är Per Anders Fogelström. Jag har både läst och lyssnat på hans serie om Stockholm och tycker att den är helt fantastisk. I inledningsboken Mina drömmars stad far den unge Henning till Stockholm för att arbeta och skapa en ljus framtid. Han får slita hårt, men också uppleva vänskap och kärlek. Boken är en realistisk skildring av urbaniseringens och industrialiserings förödande konsekvenser för människans livsvillkor.
2. En av mina stora favoriter under tonåren var naturligtvis Barbara Cartland. Jag samlade på hennes kärleksromaner och tycker idag att det är trist att jag inte har dem kvar. Man kan möjligen hitta mer uppbygglig litteratur och romaner med ett större djup, men vem bryr sig när man är 14?
3. Sven Delblanc är en författare jag länge tänkt att jag vill läsa något av. Jag skulle tro att böckerna om Samuel kan vara något för mig, men jag tar gärna emot tips på andra titlar. Han har ju även skrivit Hedebyborna, som jag missat på TV, kanske den vore bättre att läsa?
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
söndag 29 november 2009
Adventsprat
Nu är det julpyntat och någorlunda städat. Barnet är fotograferat framför julkrubban, julkorten och kalendrarna till farmor och mormor är beställda. De flesta julklapparna är inhandlade, nu är det nästan bara familjepresenten Wii som ska forslas hem. Julen är välkommen.
Men, kanske skulle jag ändå göra en liten beställning på Bokus innan jul. Jag skulle gärna vilja läsa Petter och Lottas jul för dottern i år, och i ärlighetens namn finns det några små böcker jag skulle vilja ha själv också. De vilda detektiverna, Utrop och Tiden det tar är exempel på sådant jag har stor lust att klämma in i bokhyllan. Ja, det får nog bli ett litet inköp till i år. Just det, jag tänker ju vara med i Bokmanias mytiska utmaning, då måste jag nog köpa en bok till. Jag är mest nyfiken på Penelopiaden av Margaret Atwood, den får jag nog lägga ner i kundvagnen.
Vi läser mycket om julen just nu. Dottern, som är fyra år, går verkligen och väntar. Nu känner hon också igen rutinerna och vill vara med om allt. Och hon vill prata om allt som sker i de böcker vi läser. Mamma Mu och Kråkans jul, Jul i Bullerbyn och Kajsa Kavat hjälper mormor hinner knappt svalna mellan läsningarna.
Jag har tänkt läsa en del med jultema själv, men just nu väntar Blindheten, Pengar, Mjölk och kol och Sju stenar till den otrogna hustrun otåligt på sin tur. Jag hoppas kunna läsa mycket i jul, har planerat att vara ledig tre veckor.
Hur går det med era julförberedelser? Har ni skrivit färdigt era önskelistor?
Men, kanske skulle jag ändå göra en liten beställning på Bokus innan jul. Jag skulle gärna vilja läsa Petter och Lottas jul för dottern i år, och i ärlighetens namn finns det några små böcker jag skulle vilja ha själv också. De vilda detektiverna, Utrop och Tiden det tar är exempel på sådant jag har stor lust att klämma in i bokhyllan. Ja, det får nog bli ett litet inköp till i år. Just det, jag tänker ju vara med i Bokmanias mytiska utmaning, då måste jag nog köpa en bok till. Jag är mest nyfiken på Penelopiaden av Margaret Atwood, den får jag nog lägga ner i kundvagnen.
Vi läser mycket om julen just nu. Dottern, som är fyra år, går verkligen och väntar. Nu känner hon också igen rutinerna och vill vara med om allt. Och hon vill prata om allt som sker i de böcker vi läser. Mamma Mu och Kråkans jul, Jul i Bullerbyn och Kajsa Kavat hjälper mormor hinner knappt svalna mellan läsningarna.
Jag har tänkt läsa en del med jultema själv, men just nu väntar Blindheten, Pengar, Mjölk och kol och Sju stenar till den otrogna hustrun otåligt på sin tur. Jag hoppas kunna läsa mycket i jul, har planerat att vara ledig tre veckor.
Hur går det med era julförberedelser? Har ni skrivit färdigt era önskelistor?
lördag 28 november 2009
Det är vackrast när det skymmer
Jag sitter och läser dikter på nätet, Pär Lagerkvist är en favorit. Hans dikter är så sorgsna och fyllda av smärtsamma förluster att jag nästan börjar gråta.
Pär Lagerkvist (ur Kaos)
Det är vackrast när det skymmer.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra —
ensam, utan spår.
All den kärlek himlen rymmer
ligger samlad i ett dunkelt ljus
över jorden,
över markens hus.
Allt är ömhet, allt är smekt av händer.
Herren själv utplånar fjärran stränder.
Allt är nära, allt är långt ifrån.
Allt är givet
människan som lån.
Allt är mitt, och allt skall tagas från mig,
inom kort skall allting tagas från mig.
Träden, molnen, marken där jag går.
Jag skall vandra —
ensam, utan spår.
Pär Lagerkvist (ur Kaos)
Bokorganisation
Jag är så sugen på att organisera om i mina bokhyllor, men jag vet inte hur det ska gå till. Eller rättare sagt, det går inte om jag inte antingen gör mig av med en hel del böcker eller köper en hylla till. Det lutar allt åt att köpa en bokhylla till. Som det är nu har jag facklitteratur och uppslagsverk för sig och allt annat i bokstavsordning. Men en del böcker ligger i högar, R, S, och T ligger inskyfflade i ett skåp och böckerna trängs så att hyllorna bågnar.
Om jag köper en hylla till får jag plats (ett tag i alla fall). Jag ska leta lite på loppisar och antikvariat för jag vill ha en gammal hylla som passar in hos oss. Men sedan är ju frågan hur jag ska organisera om. Färgkoordinerat passar nog inte min stil och jag måste ha en chans att hitta böckerna. Kanske skulle man kunna ha ett geografisk system i bokhyllan på samma sätt som jag försökt organisera etiketterna på bloggen? Det idén tål att tänkas på. Fast jag skulle kunna undanta vissa böcker som är i serier och ha dem för sig, helt enkelt för att det skulle se snyggt ut.
Hur har ni organiserat era böcker? Bokstavsordning eller något mer fantasifullt? Berätta och ge mig tips, tack.
Om jag köper en hylla till får jag plats (ett tag i alla fall). Jag ska leta lite på loppisar och antikvariat för jag vill ha en gammal hylla som passar in hos oss. Men sedan är ju frågan hur jag ska organisera om. Färgkoordinerat passar nog inte min stil och jag måste ha en chans att hitta böckerna. Kanske skulle man kunna ha ett geografisk system i bokhyllan på samma sätt som jag försökt organisera etiketterna på bloggen? Det idén tål att tänkas på. Fast jag skulle kunna undanta vissa böcker som är i serier och ha dem för sig, helt enkelt för att det skulle se snyggt ut.
Hur har ni organiserat era böcker? Bokstavsordning eller något mer fantasifullt? Berätta och ge mig tips, tack.
Min sons historia
Min sons historia av Nadine Gordimer.
Will, en 14-årig pojke, skolkar en dag från skolan och ger sig iväg till en avsides belägen stadsdel för att gå på bio. Där stöter han ihop med fadern, när denne kommer ut från biografen med en blondin vid armen. Fadern är en färgad man, som är djupt involverad i kampen mot apartheid. Han är välkänd och något av en talesman för de färgade. Kvinnan han har en kärlekshistoria med deltar också i kampen mot den sydafrikanska regimen. Will blir mycket upprörd vid insikten att fadern bedrar hans mor och detta kommer att djupt prägla pojkens identitet och syn på kvinnor. Fadern Sonny kan inte förmå sig till att ge upp relationen med Hannah, han har ett stort behov av henne.
Min sons historia skildrar på djupet hur människor berörs av varandra på både gott och ont. Stor del av berättelsen får vi ta del av via Wills, sonens upplevelser. Relationen mellan honom och fadern förändras drastiskt den dag Will inser att fadern har en vit älskarinna. Will blir indragen i faderns hemlighetsmakeri, till synes för att skydda modern. Men, givetvis är det lika mycket för att skydda fadern och hela familjen som allt hålls hemligt.
Fadern har flera identiteter, han är dels en vanlig familjefar, dels en offentlig talesman i kampen mot apartheid. På något sätt är det inte fadern, utan den politiske aktivisten som har en kärleksaffär, en kärleksaffär med en vit kvinna som också är aktiv i den politiska kampen. Men henne kan han tala om det hustrun måste skyddas från. Men givetvis både vet och påverkas familjen av faderns otrohet, på ett sätt han inte kunnat förutse. I slutet av romanen har rollerna i familjen drastiskt förändrats.
Jag tycker mycket om författarens sätt att växla mellan olika perspektiv. Wills röst hörs starkt i berättelsen, men vi får även ta del av faderns tankar och känslor. Författaren tränger in i personernas upplevelser och gestaltar på djupet deras känsloregister. Dessutom växlar berättelsen mellan det individuella och det politiska perspektivet och man får en fördjupad förståelse av hur situationen var i Sydafrika under apartheidregimen.
Författarens språk är mycket vackert, emellanåt nästan lite för vackert för min smak. Jag föredrar i grunden att läsa på ett lite enklare språk, där berättelsen tydligt är det som fångar mig. I Min sons historia lägger jag ofta märke till språket, vilket minskar engagemanget i berättelsen. Kanske kan man säga att jag ibland uppmärksammar språket på bekostnad av innehållet.
Sammantaget är Min sons historia en mycket intressant och läsvärd roman, som gav mig nya insikter om Sydafrikas historia.
Will, en 14-årig pojke, skolkar en dag från skolan och ger sig iväg till en avsides belägen stadsdel för att gå på bio. Där stöter han ihop med fadern, när denne kommer ut från biografen med en blondin vid armen. Fadern är en färgad man, som är djupt involverad i kampen mot apartheid. Han är välkänd och något av en talesman för de färgade. Kvinnan han har en kärlekshistoria med deltar också i kampen mot den sydafrikanska regimen. Will blir mycket upprörd vid insikten att fadern bedrar hans mor och detta kommer att djupt prägla pojkens identitet och syn på kvinnor. Fadern Sonny kan inte förmå sig till att ge upp relationen med Hannah, han har ett stort behov av henne.
Min sons historia skildrar på djupet hur människor berörs av varandra på både gott och ont. Stor del av berättelsen får vi ta del av via Wills, sonens upplevelser. Relationen mellan honom och fadern förändras drastiskt den dag Will inser att fadern har en vit älskarinna. Will blir indragen i faderns hemlighetsmakeri, till synes för att skydda modern. Men, givetvis är det lika mycket för att skydda fadern och hela familjen som allt hålls hemligt.
Fadern har flera identiteter, han är dels en vanlig familjefar, dels en offentlig talesman i kampen mot apartheid. På något sätt är det inte fadern, utan den politiske aktivisten som har en kärleksaffär, en kärleksaffär med en vit kvinna som också är aktiv i den politiska kampen. Men henne kan han tala om det hustrun måste skyddas från. Men givetvis både vet och påverkas familjen av faderns otrohet, på ett sätt han inte kunnat förutse. I slutet av romanen har rollerna i familjen drastiskt förändrats.
Jag tycker mycket om författarens sätt att växla mellan olika perspektiv. Wills röst hörs starkt i berättelsen, men vi får även ta del av faderns tankar och känslor. Författaren tränger in i personernas upplevelser och gestaltar på djupet deras känsloregister. Dessutom växlar berättelsen mellan det individuella och det politiska perspektivet och man får en fördjupad förståelse av hur situationen var i Sydafrika under apartheidregimen.
Författarens språk är mycket vackert, emellanåt nästan lite för vackert för min smak. Jag föredrar i grunden att läsa på ett lite enklare språk, där berättelsen tydligt är det som fångar mig. I Min sons historia lägger jag ofta märke till språket, vilket minskar engagemanget i berättelsen. Kanske kan man säga att jag ibland uppmärksammar språket på bekostnad av innehållet.
Sammantaget är Min sons historia en mycket intressant och läsvärd roman, som gav mig nya insikter om Sydafrikas historia.
fredag 27 november 2009
Stora Kulturbloggpriset
I morgon är sista dagen man kan rösta på de bloggar som nominerats till Stora Kulturbloggpriset. Passa på att rösta, på mig eller på någon av de andra bloggarna. Här är en direktlänk till röstblanketten. Vinnarna avslöjas lördag den 5 december på prisutdelningen i Lejonkulans foajé på Dramaten 16.00 – 18.00.
Läs andra bloggares inlägg om Stora Kulturbloggpriset
Läs andra bloggares inlägg om Stora Kulturbloggpriset
Kärleksdikt
Lilla O vill att vi berättar om vår favoritkärleksdikt. Jag har haft med denna förut i bloggen, men kan inte välja någon annan. Det finns ingen vackrare dikt än den om Anna Lek, Nypenrosa, av Gustaf Fröding. Ur Räggler och paschaser från 1897.
Fin sôm nypenrosa står
tili, tili, når dä dagger
selverdrôp å blaa vagger
lent där môraväre går.
Int just lik e trägårsros
int så stôlt å mett i sola,
int så grann å stor i ola,
mer litt bly å mer te tros.
Tocken stog mi Anna Lek,
ljus i håre, rö i kläe,
"rosa stecker", sa di, näe,
Anna mi va utta svek.
Hennas tagg va lätt te se,
are roser, are flecker
gär sä lene, når di stecker,
Anna gjord sä allri te.
Harrgårsplan mä roser i
gjord mä itnô kälekshôga,
nypenrosa bål ve stôga
dä va rosa rosa mi.
tili, tili, når dä dagger
selverdrôp å blaa vagger
lent där môraväre går.
Int just lik e trägårsros
int så stôlt å mett i sola,
int så grann å stor i ola,
mer litt bly å mer te tros.
Tocken stog mi Anna Lek,
ljus i håre, rö i kläe,
"rosa stecker", sa di, näe,
Anna mi va utta svek.
Hennas tagg va lätt te se,
are roser, are flecker
gär sä lene, når di stecker,
Anna gjord sä allri te.
Harrgårsplan mä roser i
gjord mä itnô kälekshôga,
nypenrosa bål ve stôga
dä va rosa rosa mi.
Nobel-alfabetet - K
Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka är bokstaven K.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. Mardrömmen av Kenzaburo Oe är en klaustrofobisk berättelse om att få ett barn med en hjärnskada. Den här romanen ser jag fram emot att läsa under nästa års Jorden Runt-resa.
Oe fick Nobelpriset 1994.
Akademiens motivering:
"som med poetisk kraft skapar en imaginär värld, där liv och myt förtätas till en skakande bild av människans belägenhet i nutiden."
2. Kvinnan i Jerusalem av Abraham B. Yehoshua handlar om vikten av att ha en identitet. En kvinna dödas i ett självmordsattentat på en marknad i Jerusalem och den enda identifikationshandling man hittar är ett lönebesked. Ingen tycks veta vem kvinnan var och personalchefen på kvinnans arbetsplats får i uppdrag att att identifiera henne. Det här är en spännande historia med många bottnar.
Min motivering:
"för att i ett högt tempo, på ett medryckande sätt utforska människan absurda behov av en identitet."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. Mardrömmen av Kenzaburo Oe är en klaustrofobisk berättelse om att få ett barn med en hjärnskada. Den här romanen ser jag fram emot att läsa under nästa års Jorden Runt-resa.
Oe fick Nobelpriset 1994.
Akademiens motivering:
"som med poetisk kraft skapar en imaginär värld, där liv och myt förtätas till en skakande bild av människans belägenhet i nutiden."
2. Kvinnan i Jerusalem av Abraham B. Yehoshua handlar om vikten av att ha en identitet. En kvinna dödas i ett självmordsattentat på en marknad i Jerusalem och den enda identifikationshandling man hittar är ett lönebesked. Ingen tycks veta vem kvinnan var och personalchefen på kvinnans arbetsplats får i uppdrag att att identifiera henne. Det här är en spännande historia med många bottnar.
Min motivering:
"för att i ett högt tempo, på ett medryckande sätt utforska människan absurda behov av en identitet."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.
torsdag 26 november 2009
Bokfrågornas ABC - A
Självklart vill jag vara med på Lilla Os Bokfrågeutmaning. I den här utmaningen kommer vi att få frågor om allt möjligt bokrelaterat, jättekul tycker jag. A är denna veckas bokstav, det var definitivt inte lätt att svara på frågorna, jag hade stora problem både med Grekland och Adam.
1. Alfa var första bokstaven i det grekiska alfabetet. Berätta om en bok som du på något sätt förknippar med Grekland.
Jag har inte läst någon modern grekisk litteratur, så jag får dra fram de gamla tragedierna ur sina gömmor. Och som psykolog har jag naturligtvis bekantat mig med Oidipusmyten på många olika sätt. Mest känd är dramat Kung Oidipus av Sofokles, som berättar om hur Oidipus inte undkommer sitt öde, utan dödar sin far och gifter sig med sin mor.
2. Adam var enligt Judendomen, Kristendomen och Islam den första människan på jorden. Nämn en bok som handlar om eller är skriven av en Adam.
"Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och då blev människan en levande varelse." (1:a Mos 2:7) Visst kan man väl säga att Bibeln handlar om Adam, även om den handlar om annat också :-)
3. Vilka var de första böckerna du minns att du läste eller hörde när du var barn? Har du läst dem för dina egna eller andras barn?
Jag har en del böcker från min barndom som jag absolut inte vill läsa för min dotter. De är stränga, sedelärande berättelser med ett förvridet kristet budskap. Men jag har också en del fina rebusböcker och en underbart fin bok om Mästerkatten, som dottern också tycker om.
4. Mänsklighetens vagga finns enligt forskare i Afrika. Berätta om en bok som på något sätt anknyter till denna väldiga kontinent.
Afrika är aktuellt just nu då jag nyligen läst Allt går sönder av Chinua Achebe och En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Båda böckerna handlar om Igbofolket i Nigeria, men utspelar sig under olika tidsperioder. Båda böckerna är dessutom oerhört bra. En halv gul sol är en roman som passar många, det en storslagen episk berättelse som innehåller kärlek, svek, krig, svält och försoning.
1. Alfa var första bokstaven i det grekiska alfabetet. Berätta om en bok som du på något sätt förknippar med Grekland.
Jag har inte läst någon modern grekisk litteratur, så jag får dra fram de gamla tragedierna ur sina gömmor. Och som psykolog har jag naturligtvis bekantat mig med Oidipusmyten på många olika sätt. Mest känd är dramat Kung Oidipus av Sofokles, som berättar om hur Oidipus inte undkommer sitt öde, utan dödar sin far och gifter sig med sin mor.
2. Adam var enligt Judendomen, Kristendomen och Islam den första människan på jorden. Nämn en bok som handlar om eller är skriven av en Adam.
"Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och då blev människan en levande varelse." (1:a Mos 2:7) Visst kan man väl säga att Bibeln handlar om Adam, även om den handlar om annat också :-)
3. Vilka var de första böckerna du minns att du läste eller hörde när du var barn? Har du läst dem för dina egna eller andras barn?
Jag har en del böcker från min barndom som jag absolut inte vill läsa för min dotter. De är stränga, sedelärande berättelser med ett förvridet kristet budskap. Men jag har också en del fina rebusböcker och en underbart fin bok om Mästerkatten, som dottern också tycker om.
4. Mänsklighetens vagga finns enligt forskare i Afrika. Berätta om en bok som på något sätt anknyter till denna väldiga kontinent.
Afrika är aktuellt just nu då jag nyligen läst Allt går sönder av Chinua Achebe och En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Båda böckerna handlar om Igbofolket i Nigeria, men utspelar sig under olika tidsperioder. Båda böckerna är dessutom oerhört bra. En halv gul sol är en roman som passar många, det en storslagen episk berättelse som innehåller kärlek, svek, krig, svält och försoning.
Bloggskryt
Jaha, lilla bloggen är mycket inflytelserik, enligt www.inflytande.se. Den är så himla inflytelserik att jag blir riktigt mallig. Fast, tyvärr visar det sig snabbt att det inte är tack vare mig bloggen är inflytelserik, utan tack vare mina medbloggare som generöst länkar till mig. Det är nämligen så att värdet beräknas utifrån hur många som länkar till bloggen. Man tackar och bugar.
onsdag 25 november 2009
Potter på film
Varför envisas jag med att se filmer jag nästan vet att jag inte kommer att gilla? Varför tittar jag på Harry Potter när jag bara blir besviken? Böckerna är ju så oerhört bra, tycker även en tant som jag. Men, filmerna missar så mycket. Det var många hjältar som kämpade mot Dödsätarna i boken, men inget av detta kom med i filmen. Jag kan förstå att man gillar filmerna om man inte läst böckerna, men jag har svårt att förstå de som tycker om båda. Kanske är det snart dags att läsa böckerna igen, det är så mysigt att bara kliva in i en annan värld.
Apropå språk - eller Fortsatt snyltbloggande
För någon tid sedan fick jag en fråga om hur jag tänker när jag ofta förordar översättningar framför att läsa på originalspråk. Jag har försökt samla tankarna och planera ett inlägg. Men, sedan hittade jag av en slump samma diskussion hos Boktipset ni na ni na ni nanna och hennes inlägg speglar det jag tänker, fast på ett mer stringent och omfattande sätt. Därför snyltbloggar jag nu igen. Här kommer till och med ett citat, som uttrycker exakt mina synpunkter:
"Originaltexten är i sig själv bättre än den översatta, javisst. Frågan är i vad mån man kan tillgodogöra sig den."
Dessutom är det få människor som talar och läser mer än svenska, engelska och möjligen ytterligare ett språk. Ska man då avstå från övrig litteratur? När jag snabbt kollar genom de böcker jag läst i år kan jag se att de är skrivna på 10-15 olika språk. Så fattigt det skulle bli för mig att bara läsa svenska, engelska och norska. Jag ser det som oerhört viktigt att, i en värld som i allt högre grad föser in oss alla i samma tankemässiga fålla, läsa författare från olika kulturer med olika perspektiv. Jag ser det som en viktig demokratifråga att texter författade på olika språk görs tillgängliga för oss så vi kan öka vår förståelse av omvärlden. Därför är jag jätteglad att bokförlagen Atlas och Tranan översätter David Toscana och Roberto Bolaño, att Elisabeth Grate och SEKWA publicerar fantastisk franskspråkig litteratur och att det nystartade förlaget Thorén & Lindskog ger ut intressanta tyska romaner.
"Originaltexten är i sig själv bättre än den översatta, javisst. Frågan är i vad mån man kan tillgodogöra sig den."
Dessutom är det få människor som talar och läser mer än svenska, engelska och möjligen ytterligare ett språk. Ska man då avstå från övrig litteratur? När jag snabbt kollar genom de böcker jag läst i år kan jag se att de är skrivna på 10-15 olika språk. Så fattigt det skulle bli för mig att bara läsa svenska, engelska och norska. Jag ser det som oerhört viktigt att, i en värld som i allt högre grad föser in oss alla i samma tankemässiga fålla, läsa författare från olika kulturer med olika perspektiv. Jag ser det som en viktig demokratifråga att texter författade på olika språk görs tillgängliga för oss så vi kan öka vår förståelse av omvärlden. Därför är jag jätteglad att bokförlagen Atlas och Tranan översätter David Toscana och Roberto Bolaño, att Elisabeth Grate och SEKWA publicerar fantastisk franskspråkig litteratur och att det nystartade förlaget Thorén & Lindskog ger ut intressanta tyska romaner.
August i veckan
Jag hade ju tänkt skriva om Augustgalan och vinnarna, men jag har inte kommit mig för. Jag var inte där. Jag har inte läst någon av böckerna. Jag känner inte till författarna.
Fast vänta lite, något känner jag väl ändå till? Jo, jag har faktiskt läst recensioner och tittat på underbara fågelbilder från boken Att överleva dagen av Brutus Östling. Den är helt fantastisk, tycker jag. Roligt att både fotografier, djur och små förlag uppmärksammas.
De fattiga i Lodz av Steve Sem Sandberg har jag också läst en del om och det är en bok jag säkert kommer att tycka om. Jag har ju ett litet Förintelsetema, som kommer och går här på bloggen. Den här boken köper jag nog när den kommer i pocket (eller på rea).
På barnsidan hade jag faktiskt ett par favoriter, men de vann inte. Svenhammads journaler av Zulmir Bečević har fått tonårskillar att läsa, det borde väl belönas? Fast kanske jag tycker att Pija Lindenbaums Siv sover vilse är ännu häftigare. Surrealistisk skräck för förskolebarn är ganska unikt nu för tiden. Priset för bästa barn- och ungdomsbok gick dock till Ylva Karlsson och Katarina Kuick för boken Skriv om och om igen. Författarna beskriver själva boken som skrivtips för skrivsugna ungdomar. Priset var säkert välförtjänt.
Nästa år ska jag hänga med lite bättre i Augustsnacket.
Fast vänta lite, något känner jag väl ändå till? Jo, jag har faktiskt läst recensioner och tittat på underbara fågelbilder från boken Att överleva dagen av Brutus Östling. Den är helt fantastisk, tycker jag. Roligt att både fotografier, djur och små förlag uppmärksammas.
De fattiga i Lodz av Steve Sem Sandberg har jag också läst en del om och det är en bok jag säkert kommer att tycka om. Jag har ju ett litet Förintelsetema, som kommer och går här på bloggen. Den här boken köper jag nog när den kommer i pocket (eller på rea).
På barnsidan hade jag faktiskt ett par favoriter, men de vann inte. Svenhammads journaler av Zulmir Bečević har fått tonårskillar att läsa, det borde väl belönas? Fast kanske jag tycker att Pija Lindenbaums Siv sover vilse är ännu häftigare. Surrealistisk skräck för förskolebarn är ganska unikt nu för tiden. Priset för bästa barn- och ungdomsbok gick dock till Ylva Karlsson och Katarina Kuick för boken Skriv om och om igen. Författarna beskriver själva boken som skrivtips för skrivsugna ungdomar. Priset var säkert välförtjänt.
Nästa år ska jag hänga med lite bättre i Augustsnacket.
tisdag 24 november 2009
Sista chansen!
Nu är sista chansen om ni vill vara med och tipsa mig om fina bloggar att nominera till Stora Bloggpriset, 2009. Jag har givetvis rätt bra koll på bloggarna inom kultursektorn, men ni får gärna tipsa om bra bloggar inom de andra kategorierna. Skriv dessutom gärna varför du skulle vilja att just den bloggen nominerades. Årets kategorier är:
* Nöje & kultur
* Mode
* Sport
* Vardagsliv & fritid
* Politik & samhälle
* Prylar & teknik
* Design & inredning
Läs andra bloggares inlägg om Stora Bloggpriset
* Nöje & kultur
* Mode
* Sport
* Vardagsliv & fritid
* Politik & samhälle
* Prylar & teknik
* Design & inredning
Läs andra bloggares inlägg om Stora Bloggpriset
Litteraturcitat
Ni var inte så gissningsvilliga i den senaste citatutmaningen som ni varit tidigare. Här kommer i alla fall de rätta svaren.
"Den som inte läser goda böcker har inget försteg framför den som inte kan läsa dem." Mark Twain
"Och så blev hans hjärna på grund av överdrivet läsande och brist på sömn så torr och ihopskrumpen att han till slut blev helt från vettet." Cervantes
"Det enda jag beklagar är att jag aldrig kommer att få tid att läsa alla de böcker jag vill." Francoise Sagan
"Jag vet inte längre vad "hemma" är efter att ha flyttat runt så mycket. Det enda det betyder nu är den plats där böckerna finns." John Steinbeck
"Det är verkligen en fantastisk start i livet att ha ett litet antal verkligt goda böcker som är ens alldeles egna." Sherlock Holmes
"Böcker läser vi för att lära känna verkligheten bättre." Adolf Dygasinski
"Det finns böcker där ryggen och omslaget är de bästa delarna." Charles Dickens
"Den som inte läser goda böcker har inget försteg framför den som inte kan läsa dem." Mark Twain
"Och så blev hans hjärna på grund av överdrivet läsande och brist på sömn så torr och ihopskrumpen att han till slut blev helt från vettet." Cervantes
"Det enda jag beklagar är att jag aldrig kommer att få tid att läsa alla de böcker jag vill." Francoise Sagan
"Jag vet inte längre vad "hemma" är efter att ha flyttat runt så mycket. Det enda det betyder nu är den plats där böckerna finns." John Steinbeck
"Det är verkligen en fantastisk start i livet att ha ett litet antal verkligt goda böcker som är ens alldeles egna." Sherlock Holmes
"Böcker läser vi för att lära känna verkligheten bättre." Adolf Dygasinski
"Det finns böcker där ryggen och omslaget är de bästa delarna." Charles Dickens
Läsning i juletid
I kommentarerna till Julläsning av Selmas Den heliga natten och andra julberättelser, tipsade Bibliophilia om A Christmas Carol (En julsaga) av Charles Dickens och frågade efter fler tips. Bai tipsade oss om Papa Panov, som hon läser varje jul. Jag tänkte att det kan vara kul med en gemensam lista över böcker med jultema och hoppas att ni har bra tips att komma med. Om ni vill är ni välkomna att kopiera listan till er egen blogg. Jag har skrivit upp de böcker jag kan komma på så här på morgonkvisten. Men, visst finns det väl deckarklassiker som utspelar sig under julen? Tipsa gärna även om barnböcker, jag har tänkt skriva en hel del om barn och jul under december.
A Christmas Carol (m fl berättelser ur Christmas Books) - Charles Dickens
Den heliga natten och andra julberättelser - Selma Lagerlöf
Den nya jultomten - Brian W. Aldiss.
Ej blott i juletid (Doktor Murkes samlade tystnad) - Heinrich Böll
En fröjdefull jul (Saltön) - Viveca Lärn
En röd liten fågel i juletid - Fannie Flagg
Eremitkräftorna (Neshov-serien) - Anne B. Ragde
Granen (Det osynliga barnet) - Tove Jansson
Hercule Poirots jul - Agatha Christie
I år blir det nog bättre - Maeve Binchy
Julen är alla hjärtans fest - Lise Nørgaard
Julfritt - John Grisham
Mord under julgranen - deckarnoveller Nesser m fl
Papa Panov’s Special Christmas - Leo Tolstoy
Röd jul (Med stövlarna på) - Klas Östergren
Sagor för barn över 18 år (Karl-Bertil Jonssons julafton) - Tage Danielsson Snöstorm och mandeldoft - Camilla Läckberg
Tiden det tar - Hanne Örstavik
Tragedi på en lantkyrkogård - Maria Lang
Vitklädd med ljus i hår - Maria Lang
A Christmas Carol (m fl berättelser ur Christmas Books) - Charles Dickens
Den heliga natten och andra julberättelser - Selma Lagerlöf
Den nya jultomten - Brian W. Aldiss.
Ej blott i juletid (Doktor Murkes samlade tystnad) - Heinrich Böll
En fröjdefull jul (Saltön) - Viveca Lärn
En röd liten fågel i juletid - Fannie Flagg
Eremitkräftorna (Neshov-serien) - Anne B. Ragde
Granen (Det osynliga barnet) - Tove Jansson
Hercule Poirots jul - Agatha Christie
I år blir det nog bättre - Maeve Binchy
Julen är alla hjärtans fest - Lise Nørgaard
Julfritt - John Grisham
Mord under julgranen - deckarnoveller Nesser m fl
Papa Panov’s Special Christmas - Leo Tolstoy
Röd jul (Med stövlarna på) - Klas Östergren
Sagor för barn över 18 år (Karl-Bertil Jonssons julafton) - Tage Danielsson Snöstorm och mandeldoft - Camilla Läckberg
Tiden det tar - Hanne Örstavik
Tragedi på en lantkyrkogård - Maria Lang
Vitklädd med ljus i hår - Maria Lang
måndag 23 november 2009
Jul-Selma
Ord och inga visor utmanar oss alla att läsa något av Selma Lagerlöf under julen. Och det är en utmaning jag vill anta. Man måste läsa minst ett par böcker av Selma varje år, tycker jag, och nu är det alltför länge sedan för min del. Boken jag kommer att läsa är Den heliga natten och andra julberättelser, det kan väl inte finnas något mer passande. Den heliga natten... är en fin novellsamling som innehåller sex berättelser med jultema. Jag hade tänkt läsa den i fjol, men då kom det annat emellan. I år ska jag ha gott om tid att njuta av Selmas stämningsfulla skrönor.
Tematrio - Barnens favoriter
I fredags var det 20 år sedan Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling, Sverige var bland de första länderna som ratificerade konventionen och idag har de flesta länder gjort så. Att ratificera en konvention innebär att man förbinder sig folkrättsligt till att förverkliga den, men här finns fortfarande stora brister. Det räcker med att studera hur Sverige behandlar apatiska (och andra) flyktingbarn för att det ska stå klart att vi inte alls följer intentionen i konventionen. Detta är skamligt och pinsamt! I mitt arbete hänvisar jag till Barnkonventionen då och då för att driva barnens rättigheter, men här på bloggen är syftet bara att uppmärksamma den. Därför handlar veckans Tematrio helt enkelt om barnlitteratur.
Berätta om tre barnboksfavoriter - dina egna, eller dina barns!
1. Dotterns första stora favoriter var de underbara bilderböckerna Vem är arg? och Vem bestämmer? av Stina Wirsen. Med små nyanser beskrivs både sorg och glädje på ett lättillgängligt sätt. Böckerna handlar om konflikter som uppstår mellan vänner och mellan föräldrar och barn. Båda böckerna innehåller stor vardagsdramatik och sprutande tårar. På ett otroligt träffsäkert sätt och med enkla medel beskriver författaren både barns och vuxnas upplevelser. Igenkänningsfaktorn är hög! Illustrationerna är enkla, men fångar exakt den känslomässiga tonen i berättelsen.
2. Den andra favoriten är Mamma Mu av Tomas och Jujja Wieslander. Böckerna om Mamma Mu visar hur man kan överskrida gränser och övervinna alla hinder. Mamma Mu får ett sår är min personliga favorit. Här uppstår en konflikt mellan att osjälviskt hjälpa andra och att tänka mest på sig själv. Kråkan gör fel och har svårt att erkänna detta. På ett medvetet plan är dottern ofta kritisk till Kråkans beteende, hon vet mycket väl hur man bör uppföra sig. Men det är skönt för henne att se att (även) andra gör fel, och att allt ändå kan sluta bra. Dessutom är illustrationerna i Mamma Mu ibland hysteriskt roliga.
3. Lotta var med i förra veckans Tematrio, men det hjälps inte, som stor favorit får hon vara med även denna vecka. Lotta på Bråkmakargatan är en alldeles lagom besvärlig och finurlig unge, som man genast tycker om. Lotta är dessutom en härlig identifikationsfigur för små flickor och pojkar. Hon får vredesutbrott i klass med de min dotter hade då hon var tre år, hon är envis som en gammal get, hon är nyfiken, uppfinningsrik och modig. I Visst kan Lotta cykla blir Lotta både arg och ledsen, hon bryter mot reglerna och hon gör sig illa. Men, trots att Lotta inte kanske "förtjänar det" får hon ändå sin älskade cykel på slutet, och det är det jag gillar mest med Astrids böcker - hon står på barnens sida.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Berätta om tre barnboksfavoriter - dina egna, eller dina barns!
1. Dotterns första stora favoriter var de underbara bilderböckerna Vem är arg? och Vem bestämmer? av Stina Wirsen. Med små nyanser beskrivs både sorg och glädje på ett lättillgängligt sätt. Böckerna handlar om konflikter som uppstår mellan vänner och mellan föräldrar och barn. Båda böckerna innehåller stor vardagsdramatik och sprutande tårar. På ett otroligt träffsäkert sätt och med enkla medel beskriver författaren både barns och vuxnas upplevelser. Igenkänningsfaktorn är hög! Illustrationerna är enkla, men fångar exakt den känslomässiga tonen i berättelsen.
2. Den andra favoriten är Mamma Mu av Tomas och Jujja Wieslander. Böckerna om Mamma Mu visar hur man kan överskrida gränser och övervinna alla hinder. Mamma Mu får ett sår är min personliga favorit. Här uppstår en konflikt mellan att osjälviskt hjälpa andra och att tänka mest på sig själv. Kråkan gör fel och har svårt att erkänna detta. På ett medvetet plan är dottern ofta kritisk till Kråkans beteende, hon vet mycket väl hur man bör uppföra sig. Men det är skönt för henne att se att (även) andra gör fel, och att allt ändå kan sluta bra. Dessutom är illustrationerna i Mamma Mu ibland hysteriskt roliga.
3. Lotta var med i förra veckans Tematrio, men det hjälps inte, som stor favorit får hon vara med även denna vecka. Lotta på Bråkmakargatan är en alldeles lagom besvärlig och finurlig unge, som man genast tycker om. Lotta är dessutom en härlig identifikationsfigur för små flickor och pojkar. Hon får vredesutbrott i klass med de min dotter hade då hon var tre år, hon är envis som en gammal get, hon är nyfiken, uppfinningsrik och modig. I Visst kan Lotta cykla blir Lotta både arg och ledsen, hon bryter mot reglerna och hon gör sig illa. Men, trots att Lotta inte kanske "förtjänar det" får hon ändå sin älskade cykel på slutet, och det är det jag gillar mest med Astrids böcker - hon står på barnens sida.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
söndag 22 november 2009
Rule Britannia
Apropå gårdagen Twittrande vill jag ståta med den här härliga klippet på min blogg. Lyssna och njut!
En boklåda? - Ja tack.
En låda böcker inbringade gårdagens besök hos några goda vänner. Ja tänk, det finns människor som inte vill ha sina böcker. Jag försökte givetvis först övertyga dem om att själva läsa böckerna, men sedan tog jag glatt emot lådan. Här nedan kan ni se de fina, nya böckerna som ska flytta in i min bokhylla. Några av min favoriter är Per Anders Fogelströms stadserie, Dickens' En berättelse om två städer och Pan av Hamsun.
Det går lite trögt med läsande just nu, men idag ska jag slappa och läsa en del. Jag tycker fortfarande mycket om Min sons historia av Nadine Gordimer, och jag lyssnar fortfarande på en svensk uppläsning av Stolthet och fördom, trots att den inte är särskilt bra. Jag hoppas få lite nya ljudböcker från biblioteket till veckan.
För övrigt har jag funderat på vad jag ska önska mig i julklapp. Önskelistan på Bokus är tämligen omfattande, men möjligen är det så att jag behöver köpa en ny bokhylla i stället (eller dessutom). För att få plats med en ny bokhylla behöver vi dock byta från den gamla tjockTVn till en ny, smalare dito. Och då börjar det bli så dyrt att man kanske får överväga att lägga böckerna på golvet i stället.
Nu måste jag återgå till helgens skidsport (på TV så klart). Heja Sverige!
Det går lite trögt med läsande just nu, men idag ska jag slappa och läsa en del. Jag tycker fortfarande mycket om Min sons historia av Nadine Gordimer, och jag lyssnar fortfarande på en svensk uppläsning av Stolthet och fördom, trots att den inte är särskilt bra. Jag hoppas få lite nya ljudböcker från biblioteket till veckan.
För övrigt har jag funderat på vad jag ska önska mig i julklapp. Önskelistan på Bokus är tämligen omfattande, men möjligen är det så att jag behöver köpa en ny bokhylla i stället (eller dessutom). För att få plats med en ny bokhylla behöver vi dock byta från den gamla tjockTVn till en ny, smalare dito. Och då börjar det bli så dyrt att man kanske får överväga att lägga böckerna på golvet i stället.
Nu måste jag återgå till helgens skidsport (på TV så klart). Heja Sverige!
lördag 21 november 2009
Vinterlördag
Nu är det vinter, varm vinter. Solen skiner och hela familjen har varit ute på promenad. Så här mycket sol har vi inte sett på månader. Och skidsäsongen är inledd. Bra resultat av damerna, hoppas att herrarna följer upp med en fullträff.
Den här helgen kommer det nog inte att bli så mycket läst, det blir en helg för umgänge med vänner. Men lite ska jag allt läsa i Min sons historia och jag fortsätter att lyssna på Stolthet och fördom.
Hoppas ni alla får en fin helg, berätta lite om era planer!
Den här helgen kommer det nog inte att bli så mycket läst, det blir en helg för umgänge med vänner. Men lite ska jag allt läsa i Min sons historia och jag fortsätter att lyssna på Stolthet och fördom.
Hoppas ni alla får en fin helg, berätta lite om era planer!
Prisvärt av Gordimer
Halvvägs in i Min sons historia av Nadine Gordimer förstår jag varför hon erhållit Nobelpriset. Språket är så vackert och minsta lilla nyans i huvudpersonernas känsloregister gestaltas. Den här romanen är inte lika lättläst som de senaste afrikanska romanerna jag läst, Allt går sönder eller En halv gul sol, men den är verkligen värd (den lilla) ansträngningen. Berättelsen kretsar runt en familj, men handlar samtidigt om kampen mot apartheid och den politiska utvecklingen i Sydafrika. Fadern i familjen är aktivist och politisk ledare, men han har även en kärleksaffär med en vit kvinna.
fredag 20 november 2009
Nobel-alfabetet - E
Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka är bokstaven E.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf handlar vansinnets logik och kärlekens läkande kraft. I Selmas berättelser skildras de starkaste av känslor, naturens alla varelser och människans behov av gemenskap.
Akademiens motivering:
på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning."
2. En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie är en storslagen episk berättelse som innehåller kärlek, svek, krig, svält och försoning. I denna fängslande berättelse får vi också ta del av det politiska spelet i Nigeria under 1960-talet och vi får lära känna den intellektuella, afrikanska medelklassen. Här möter läsaren ett Afrika som ligger lång från de exotifierade beskrivningar littearturen är full av, ett Afrika som gestaltas inifrån.
Min motivering:
"för ett storslaget episkt berättande, där mänsklighetens ytterligheter osentimentalt och nyanserat gestaltas."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf handlar vansinnets logik och kärlekens läkande kraft. I Selmas berättelser skildras de starkaste av känslor, naturens alla varelser och människans behov av gemenskap.
"Har du någon gång givit akt på ett barn, som sitter i sin moders knä och lyssnar till sagor? Så länge barnet hör talas om grymma jättar och om sköna prinsessors bittra lidanden, håller det huvudet upprätt och ögonen öppna, men om modern börjar tala om lyckan och solskenet, sluter den lille sina ögon och slumrar in så stilla med huvudet mot hennes bröst." (ur Mårbackablomster)Selma fick Nobelpriset 1909.
Akademiens motivering:
på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning."
2. En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie är en storslagen episk berättelse som innehåller kärlek, svek, krig, svält och försoning. I denna fängslande berättelse får vi också ta del av det politiska spelet i Nigeria under 1960-talet och vi får lära känna den intellektuella, afrikanska medelklassen. Här möter läsaren ett Afrika som ligger lång från de exotifierade beskrivningar littearturen är full av, ett Afrika som gestaltas inifrån.
Min motivering:
"för ett storslaget episkt berättande, där mänsklighetens ytterligheter osentimentalt och nyanserat gestaltas."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.
En halv gul sol
En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie, utgiven av Albert Bonniers Förlag, 2008.
Tvillingsystrarna Kainene och Olanna växer upp i ett välbärgat hem i Nigeria. Deras olikhet leder in dem på helt olika spår i livet. Den vackra Olanna flyttar ihop med den politiskt engagerade Odenigbo och bildar familj. Kainene följer fadern i fotspåren och satsar på att bli en framgångsrik affärskvinna. Hon lever tillsammans med engelsmannen Richard, trots föräldrarnas försök att hitta en mer lämplig partner. Ugwu är en fattig pojke från landet, som tjänar i Odenigbos hus. Förutom Richard tillhör de alla Igbofolket. Under slutet av 1960-talet blir konflikterna mellan olika grupper i Nigeria allt mer hätska och Igbofolket utropar sydöstra delen av Nigeria som en självständig stat, Biafra. Under de följande åren pågår ett mycket tragiskt krig där oerhört många människor svälter ihjäl. Även de privilegierade grupperna drabbas hårt av fattigdom och våld.
En halv gul sol är en klassisk, episk berättelse, som utspelar sig under de dramatiska år då staten Biafra bildas. Romanen är omfångsrik, både till sidantal och djup. På ett nyanserat sätt beskrivs den politiska situationen i Nigeria, läsaren får ta del av kampen för ett fritt Biafra, utan att de biafranska frihetskämparna skönmålas. Författaren gestaltar tragedin med den svältande befolkningen, det vardagliga kriget, flyganfallen och de ohyggliga övergreppen på civila på ett sätt som inte lämnar någon oberörd. Jag föddes i början av 60-talet och minns med förtvivlan bilderna av de svältande barnen, barnen som drabbats av kwashiorkor.
Men En halv gul sol är mycket mer än enbart en krigsskildring, det är en fängslande roman om kärlek, familjeliv och drömmar. Vi får lära känna två olika afrikanska kulturer, dels den traditionella stamkulturen, dels kulturen hos den afrikanska, intellektuella medelklassen. De fattiga byborna och den välmående medelklassen i staden lever mycket olikartade liv under första delen av 1960-talet. Då kriget drabbar landet tvingas dock de olika delarna av befolkningen närmare varandra och tragedierna drabbar dem alla, oavsett ursprung. Människorna i Adichies roman är lika komplexa som människor i verkliga livet och detta gör att man som läsare känner starkt med dem.
Språket är vackert och texten har ett driv som gör det omöjligt att lägga ifrån sig boken. Kombinationen av ett lättläst språk och en fängslande handling gör detta till en bok av sträckläsningskaraktär. En halv gul sol är helt enkelt en storslagen roman, som jag hoppas kommer att vara stilbildande. Med En halv gul sol vann Chimamanda Ngozi Adichie The Orange Prize, 2007. Jag hoppas att hon i framtiden kommer att få motta alla de finaste priserna i den litterära världen.
Tvillingsystrarna Kainene och Olanna växer upp i ett välbärgat hem i Nigeria. Deras olikhet leder in dem på helt olika spår i livet. Den vackra Olanna flyttar ihop med den politiskt engagerade Odenigbo och bildar familj. Kainene följer fadern i fotspåren och satsar på att bli en framgångsrik affärskvinna. Hon lever tillsammans med engelsmannen Richard, trots föräldrarnas försök att hitta en mer lämplig partner. Ugwu är en fattig pojke från landet, som tjänar i Odenigbos hus. Förutom Richard tillhör de alla Igbofolket. Under slutet av 1960-talet blir konflikterna mellan olika grupper i Nigeria allt mer hätska och Igbofolket utropar sydöstra delen av Nigeria som en självständig stat, Biafra. Under de följande åren pågår ett mycket tragiskt krig där oerhört många människor svälter ihjäl. Även de privilegierade grupperna drabbas hårt av fattigdom och våld.
En halv gul sol är en klassisk, episk berättelse, som utspelar sig under de dramatiska år då staten Biafra bildas. Romanen är omfångsrik, både till sidantal och djup. På ett nyanserat sätt beskrivs den politiska situationen i Nigeria, läsaren får ta del av kampen för ett fritt Biafra, utan att de biafranska frihetskämparna skönmålas. Författaren gestaltar tragedin med den svältande befolkningen, det vardagliga kriget, flyganfallen och de ohyggliga övergreppen på civila på ett sätt som inte lämnar någon oberörd. Jag föddes i början av 60-talet och minns med förtvivlan bilderna av de svältande barnen, barnen som drabbats av kwashiorkor.
Men En halv gul sol är mycket mer än enbart en krigsskildring, det är en fängslande roman om kärlek, familjeliv och drömmar. Vi får lära känna två olika afrikanska kulturer, dels den traditionella stamkulturen, dels kulturen hos den afrikanska, intellektuella medelklassen. De fattiga byborna och den välmående medelklassen i staden lever mycket olikartade liv under första delen av 1960-talet. Då kriget drabbar landet tvingas dock de olika delarna av befolkningen närmare varandra och tragedierna drabbar dem alla, oavsett ursprung. Människorna i Adichies roman är lika komplexa som människor i verkliga livet och detta gör att man som läsare känner starkt med dem.
Språket är vackert och texten har ett driv som gör det omöjligt att lägga ifrån sig boken. Kombinationen av ett lättläst språk och en fängslande handling gör detta till en bok av sträckläsningskaraktär. En halv gul sol är helt enkelt en storslagen roman, som jag hoppas kommer att vara stilbildande. Med En halv gul sol vann Chimamanda Ngozi Adichie The Orange Prize, 2007. Jag hoppas att hon i framtiden kommer att få motta alla de finaste priserna i den litterära världen.
torsdag 19 november 2009
Svinaktigt snyltbloggande
Nästan allt i det här inlägget har jag snott från Spectatia, till och med begreppet snyltbloggande. Men, hennes inlägg om svinbra litteratur i influensatider är alltför bra för att inte uppmärksammas nu när influensan börjat sprida sig. Med en god bok, en bra film, humor och en skön säng att krypa ner i kan vi nog mota bort även denna farsot.
Själv har jag inte kommit på så mycket att lägga till litteraturlistan. Men John Irvings Hotel New Hampshire tycker jag ändå kan platsa på listan (både boken och filmen) och likaså filmen Sweeney Todd.
Själv har jag inte kommit på så mycket att lägga till litteraturlistan. Men John Irvings Hotel New Hampshire tycker jag ändå kan platsa på listan (både boken och filmen) och likaså filmen Sweeney Todd.
Dawit Isaak
Gör gemensam aktion med tidningarna idag och uppmärksamma Dawit Isaak. Journalisten och svenske medborgaren Dawit Isaak fängslades för 8 år sedan i Eritrea. Brottet var att han arbetade på en tidning som krävde yttrande frihet och demokratiska reformer. Blogga om Dawit idag för att visa ditt stöd för kampen att få honom frisläppt.
Läs Peter Englunds artikel om Dawit på SvD.
Läs andra bloggares inlägg om Dawit Isaak, yttrandefrihet, demokrati.
Läs Peter Englunds artikel om Dawit på SvD.
Läs andra bloggares inlägg om Dawit Isaak, yttrandefrihet, demokrati.
Timmarna med Rita
Timmarna med Rita handlar om en ung kvinna med arbetarbakgrund, som vill studera. Rita är ganska kaxig och gå-påig på ytan, men osäker i grund och botten. Hennes äktenskap är stabilt, maken är omtänksam, men något gör att Rita inte vill skaffa barn och leva som alla andra. Hennes lärare, Frank, är till en början mycket tveksam kring Ritas förmåga att tillgodogöra sig högre studier, men snart utvecklas en udda vänskap mellan de två. Frank lever i ett tråkigt äktenskap, bedras av sin fru och dricker alltmer öppet, även på arbetstid.
Filmen berättar om den klassresa Rita företar sig, den resa som innebär att hon inte längre självklart hör hemma någonstans. Men, genom ökade kunskaper får hon insikt om sin möjlighet att välja hur hennes liv ska se ut. Mötena med Rita ger även lite nytt liv åt en desillusionerad, halvalkoholiserad lärare, som också får kraft att bryta upp från en destruktiv tillvaro.
Timmarna med Rita är en brittisk film, från 1980-talet och det är en film exakt i min smak. Kvicka repliker, humor och allvar och mängder av litterära referenser. Michael Caine och Julie Walters är båda mycket bra och trovärdiga i sina roller.
Mitt favoritcitat ur filmen:
"Devouring pulp fiction is not being well read."
"Att sluka skräp är inte att vara beläst."
Filmen berättar om den klassresa Rita företar sig, den resa som innebär att hon inte längre självklart hör hemma någonstans. Men, genom ökade kunskaper får hon insikt om sin möjlighet att välja hur hennes liv ska se ut. Mötena med Rita ger även lite nytt liv åt en desillusionerad, halvalkoholiserad lärare, som också får kraft att bryta upp från en destruktiv tillvaro.
Timmarna med Rita är en brittisk film, från 1980-talet och det är en film exakt i min smak. Kvicka repliker, humor och allvar och mängder av litterära referenser. Michael Caine och Julie Walters är båda mycket bra och trovärdiga i sina roller.
Mitt favoritcitat ur filmen:
"Devouring pulp fiction is not being well read."
"Att sluka skräp är inte att vara beläst."
onsdag 18 november 2009
Stolthet och fördom
Vad är det som blir så fel? Jag har nu lyssnat på ett par skivor av Jane Austens Stolthet och fördom, och jag vrider mig som en mask. Har jag haft på tok för höga förväntningar? Jag drunknar i alla adjektiv och all tillgjordhet. Anita Wall är uppläsare, men jag är inte så säker på att problemet har med själva uppläsningen att göra. Kan det vara språket? Jag är ju en ivrig förespråkare av att läsa översättningar, men här undrar jag om romanen kanske måste läsas på engelska? Eller är texten helt enkelt inte särskilt bra? Kanske ska jag helt enkelt titta på TV-serien igen i stället?
Bokmärken
Jag är förtjust i att använda fina bokmärken och kort i böcker och nu har även dottern börjat visa intresse. Vi har ju precis börjat med kapitelböcker och ett fint bokmärke skulle behövas. Har ni några tips om var man kan köpa bokmärken till barn? Gärna på nätet.
Läskaos
Nu har det blivit lite kaotiskt med mitt läsande igen. Jag har senaste månaden försökt lyssna på mängder av ljudböcker, men antingen har de varit för tråkiga (Mrs Dalloway) eller för spännande (Maskarna på Carmine Street) eller så har språket varit för dåligt. Till slut började jag lyssna på Processen och gillade den. Men, då krävde biblioteket tillbaks den för någon annan ville ha boken. Tst, maken till fräckhet! I vilket fall har jag återlämnat den och ställt mig i kö att få den igen. Därför har jag nu börjat lyssna på Stolthet och fördom i stället, det blir nog bra.
På läsbokfronten är det också lite rörigt, men det kan jag inte skylla på någon. Det är nog mitt eget fel att jag inte kunde hålla mig, utan har börjat i två böcker samtidigt. Egentligen ska jag ju läsa Min sons historia innan Blindheten, för vi är ju fortfarande i Afrika. Men, vi får väl se hur det blir. Båda böckerna är i alla fall bra så här långt.
Hamnar ni också i sådana här röriga lägen eller har ni full kontroll över ert läsande?
På läsbokfronten är det också lite rörigt, men det kan jag inte skylla på någon. Det är nog mitt eget fel att jag inte kunde hålla mig, utan har börjat i två böcker samtidigt. Egentligen ska jag ju läsa Min sons historia innan Blindheten, för vi är ju fortfarande i Afrika. Men, vi får väl se hur det blir. Båda böckerna är i alla fall bra så här långt.
Hamnar ni också i sådana här röriga lägen eller har ni full kontroll över ert läsande?
tisdag 17 november 2009
Ångest!
Idag började jag läsa lite i José Saramagos Blindheten, och sedan var det svårt att sluta. Vilket oerhört tempo boken håller. Texten är tätt skriven, utan styckeindelningar och utan skiljetecken vid dialogerna (precis som Bolaños Om natten i Chile). Dessutom är innehållet oerhört ångestframkallande. Huvudpersonen blir plötsligt helt blind, allt blir vitt. Läkaren tycks inte ha en aning om vad som orsakar blindheten och inte heller har han någon bot. "För ögon som inte ser finns det nog ingen akutmottagning", vilken oerhört skrämmande tanke.
Madicken och Lisabet på Junibacken
Madicken och Lisabet på Junibacken, text av Astrid Lindgren, illustrationer av Ilon Wikland, utgiven av Rabén & Sjögren, 2009.
Madicken är en livlig flicka, som får mängder av roliga - och ibland farliga - infall. Hon bor på Junibacken tillsammans med lillasyster Lisabet, mamma, pappa och husan Alva. Lisabet får minsann en del infall själv, vilket vi får ta del av i första kapitlet i boken, När Lisabet pillade in en ärta i näsan. Och inte nog med att Lisabet pillar in en ärta i näsan, hon hamnar i slagsmål också. Som tur är kommer Madicken till hjälp, men en del blod rinner i den här berättelsen. I det andra kapitlet är det jullov och fickorna hälsar på i Apelkullen, Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken. Den här berättelsen innehåller ett evinnerligt snöande och en slädfärd.
Madicken och Lisabet på Junibacken består av två kapitel och är en bra första kapitelbok. För en fyraåring får man dock dela upp kapitlen i mindre avsnitt, i alla fall om man läser för en trött unge på kvällen. Det som gör boken till en bra övergång från bilderböcker till kapitelböcker är att illustrationerna får ganska stort utrymme. På varje uppslag finns en eller två färgbilder att fästa blicken på. Och illustrationerna är både uttrycks- och stämningsfulla, precis som Ilon Wiklands bilder alltid är.
Favoritcitatet ur boken är:
"Du är inte klok Madicken, säger hon, du ser ut som en snigel med ett par små vita horn där fram."
Dottern är mycket förtjust i Madicken, både i böcker och på film. Trots att Madicken hittar på en hel del ofog och ljuger är hon innerst inne en riktigt go' och snäll unge. Personbeskrivningarna i Madicken-berättelserna är intressanta. De flesta gestaltas på ett nyanserat sätt och har både bra och dåliga sidor.
Både berättelsen om Lisabeth och ärtan och julberättelsen innehåller religiösa teman. I berättelsen om Lisabet och ärtan har Madicken och Lisabet bekymmer innan de kommer på hur de ska rädda Mia (som slog Madicken och sa "jävelunge") från ett hemskt straff. Genom bön och genom att lura Gud lite lyckas de nog rädda henne från evigt straff. Själv är jag allra mest förtjust i tanken på att Gud skapade kvinnan av ett rivjärn. I julberättelsen kommer båda flickorna till slut fram till att Jesus nog låg i krubban i stallet i Apelkullen.
Madicken och Lisabet på Junibacken är en fin bok som passar till många barn i 4-6-årsåldern så här när det snart är jul.
Madicken är en livlig flicka, som får mängder av roliga - och ibland farliga - infall. Hon bor på Junibacken tillsammans med lillasyster Lisabet, mamma, pappa och husan Alva. Lisabet får minsann en del infall själv, vilket vi får ta del av i första kapitlet i boken, När Lisabet pillade in en ärta i näsan. Och inte nog med att Lisabet pillar in en ärta i näsan, hon hamnar i slagsmål också. Som tur är kommer Madicken till hjälp, men en del blod rinner i den här berättelsen. I det andra kapitlet är det jullov och fickorna hälsar på i Apelkullen, Jullov är ett bra påhitt, sa Madicken. Den här berättelsen innehåller ett evinnerligt snöande och en slädfärd.
Madicken och Lisabet på Junibacken består av två kapitel och är en bra första kapitelbok. För en fyraåring får man dock dela upp kapitlen i mindre avsnitt, i alla fall om man läser för en trött unge på kvällen. Det som gör boken till en bra övergång från bilderböcker till kapitelböcker är att illustrationerna får ganska stort utrymme. På varje uppslag finns en eller två färgbilder att fästa blicken på. Och illustrationerna är både uttrycks- och stämningsfulla, precis som Ilon Wiklands bilder alltid är.
Favoritcitatet ur boken är:
"Du är inte klok Madicken, säger hon, du ser ut som en snigel med ett par små vita horn där fram."
Dottern är mycket förtjust i Madicken, både i böcker och på film. Trots att Madicken hittar på en hel del ofog och ljuger är hon innerst inne en riktigt go' och snäll unge. Personbeskrivningarna i Madicken-berättelserna är intressanta. De flesta gestaltas på ett nyanserat sätt och har både bra och dåliga sidor.
Både berättelsen om Lisabeth och ärtan och julberättelsen innehåller religiösa teman. I berättelsen om Lisabet och ärtan har Madicken och Lisabet bekymmer innan de kommer på hur de ska rädda Mia (som slog Madicken och sa "jävelunge") från ett hemskt straff. Genom bön och genom att lura Gud lite lyckas de nog rädda henne från evigt straff. Själv är jag allra mest förtjust i tanken på att Gud skapade kvinnan av ett rivjärn. I julberättelsen kommer båda flickorna till slut fram till att Jesus nog låg i krubban i stallet i Apelkullen.
Madicken och Lisabet på Junibacken är en fin bok som passar till många barn i 4-6-årsåldern så här när det snart är jul.
Röstning pågår
Nu kan man rösta på de bloggar som är nominerade till Stora Kulturbloggpriset. Lyrans Noblesser är nominerad i två klasser - kategorin böcker och den öppna klassen - kulturbloggarnas kulturblogg. Jag är jätteglad att ha blivit nominerad, men hoppas så klart på en röst eller två.
Omröstningen kommer att pågå till och med 28 november. Här är en direktlänk till röstblanketten.
Vinnarna avslöjas lördag den 5 december på prisutdelningen i Lejonkulans foajé på Dramaten 16.00 – 18.00.
Läs andra bloggares inlägg om Stora Kulturbloggpriset
måndag 16 november 2009
Hallå där!
Hallå där, köp blåbär, som min tös säger! Var har alla leksugna läsare tagit vägen? Inte brukar ni banga för att gissa i en citatutmaning. Ifall ni helt enkelt har missat den postar jag citaten igen. Gissa på nu, jag svarar ju om ni är rätt eller fel ute. Tillsammans ska ni väl lyckas para ihop alla citat med deras ursprung. Två är dessutom redan avklarade.
"Den som inte läser goda böcker har inget försteg framför den som inte kan läsa dem." av Mark Twain (TS kunde det)
"Och så blev hans hjärna på grund av överdrivet läsande och brist på sömn så torr och ihopskrumpen att han till slut blev helt från vettet." av Cervantes (det visste violen).
"Det enda jag beklagar är att jag aldrig kommer att få tid att läsa alla de böcker jag vill."
"Jag vet inte längre vad "hemma" är efter att ha flyttat runt så mycket. Det enda det betyder nu är den plats där böckerna finns."
"Det är verkligen en fantastisk start i livet att ha ett litet antal verkligt goda böcker som är ens alldeles egna."
"Böcker läser vi för att lära känna verkligheten bättre."
"Det finns böcker där ryggen och omslaget är de bästa delarna." av Charles Dickens (det hade Maria M rätt i).
John Steinbeck
Sherlock Holmes
Adolf Dygasinski
Francoise Sagan
Kom igen nu, bara 4 kvar.
"Den som inte läser goda böcker har inget försteg framför den som inte kan läsa dem." av Mark Twain (TS kunde det)
"Och så blev hans hjärna på grund av överdrivet läsande och brist på sömn så torr och ihopskrumpen att han till slut blev helt från vettet." av Cervantes (det visste violen).
"Det enda jag beklagar är att jag aldrig kommer att få tid att läsa alla de böcker jag vill."
"Jag vet inte längre vad "hemma" är efter att ha flyttat runt så mycket. Det enda det betyder nu är den plats där böckerna finns."
"Det är verkligen en fantastisk start i livet att ha ett litet antal verkligt goda böcker som är ens alldeles egna."
"Böcker läser vi för att lära känna verkligheten bättre."
"Det finns böcker där ryggen och omslaget är de bästa delarna." av Charles Dickens (det hade Maria M rätt i).
John Steinbeck
Sherlock Holmes
Adolf Dygasinski
Francoise Sagan
Kom igen nu, bara 4 kvar.
Tematrio - Astrid
Under veckan som gick fick Olof och Lena Landström årets Astrid Lindgrenpris, som delas ut varje år av Rabén & Sjögren. Det är för övrigt mycket Astrid Lindgren hemma hos oss nu. Vi har läst en del bilderböcker, börjar närma oss kapitelböckerna och ser en hel del på film.
Berätta om tre böcker/serier/figurer/filmer ur Astrid Lindgrens värld som ni tycker extra mycket om.
1. Lotta på Bråkmakargatan är en favorit hos både dottern och mig. Lotta är så lagom besvärlig och finurlig att man genast faller för hennes charm. Min lilla dotter är övertygad om att hon kan nästan allt - precis som Lotta.
2. Saltkråkan är hela familjens Astrid-favorit när det gäller film och TV-serie. Den kaxiga Tjorven, den djurälskande Pelle och den underbare klanten Melker tröttnar man aldrig på.
3. Mio, min Mio är Astrids finaste och sorgligaste berättelse. Boken handlar om den nioårige, föräldralöse Bo Vilhelm Olsson och hans längtan efter en familj. Berättelsen är mycket spännande eftersom Bosse hamnar i Landet i fjärran och får i uppdrag att bekämpa den onde riddar Kato.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Berätta om tre böcker/serier/figurer/filmer ur Astrid Lindgrens värld som ni tycker extra mycket om.
1. Lotta på Bråkmakargatan är en favorit hos både dottern och mig. Lotta är så lagom besvärlig och finurlig att man genast faller för hennes charm. Min lilla dotter är övertygad om att hon kan nästan allt - precis som Lotta.
2. Saltkråkan är hela familjens Astrid-favorit när det gäller film och TV-serie. Den kaxiga Tjorven, den djurälskande Pelle och den underbare klanten Melker tröttnar man aldrig på.
3. Mio, min Mio är Astrids finaste och sorgligaste berättelse. Boken handlar om den nioårige, föräldralöse Bo Vilhelm Olsson och hans längtan efter en familj. Berättelsen är mycket spännande eftersom Bosse hamnar i Landet i fjärran och får i uppdrag att bekämpa den onde riddar Kato.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
söndag 15 november 2009
Pérez-Reverte och Roberts?
Camelia tipsade under veckan om ett, för mig, nytt sätt att få tips på författare. Literature-Map skapar kartbilder av författare som liknar andra och man kan skriva in sin egna favoriter.
Men, vem är Arturo Reverte Perez? Han hamnar mycket nära när jag söker efter författare som liknar Chimamanda Ngozi Adichie. Efter lite googlande kommer jag fram till att de måste mena Arturo Pérez-Reverte, spansk författare, journalist och medlem i Spanska Akademien. Han har skrivit böckerna Vem dödade riddaren? och Dumasklubben. När jag googlar på boktitlarna verkar de vara deckare/mordgåtor, som i o f s får bra omdömen. Men vari ligger likheten med Chimamanda Ngozi Adichie? Har någon av er läst Pérez-Reverte?
Den andre författaren som, enligt Literature-Map, liknar Chimamanda Ngozi Adichie är Gregory David Roberts. Han har skrivit tegelstenen Shantaram som handlar om en man som flyr från ett australiskt fängelse till den myllrande miljonstaden Bombay (Mumbai). Även denna bok får ofta höga betyg, men jag undrar om den verkligen är lik En halv gul sol?
Har ni testat Literature-Map? Får ni bra tips?
Men, vem är Arturo Reverte Perez? Han hamnar mycket nära när jag söker efter författare som liknar Chimamanda Ngozi Adichie. Efter lite googlande kommer jag fram till att de måste mena Arturo Pérez-Reverte, spansk författare, journalist och medlem i Spanska Akademien. Han har skrivit böckerna Vem dödade riddaren? och Dumasklubben. När jag googlar på boktitlarna verkar de vara deckare/mordgåtor, som i o f s får bra omdömen. Men vari ligger likheten med Chimamanda Ngozi Adichie? Har någon av er läst Pérez-Reverte?
Den andre författaren som, enligt Literature-Map, liknar Chimamanda Ngozi Adichie är Gregory David Roberts. Han har skrivit tegelstenen Shantaram som handlar om en man som flyr från ett australiskt fängelse till den myllrande miljonstaden Bombay (Mumbai). Även denna bok får ofta höga betyg, men jag undrar om den verkligen är lik En halv gul sol?
Har ni testat Literature-Map? Får ni bra tips?
Jenny i lådan
Jenny skulle utges sedan i somras, och nu har hon äntligen intagit sin plats i min bokhylla. Jag har stora förväntningar på den här romanen av Sigrid Undset, flera norska bokbloggare framhåller Jenny som Undsets bästa. På förlaget - Brombergs - kan man läsa följande beskrivning:
I fredags fick jag en fin bok att recensera i brevlådan. Jag har väntat på att Nobelklassikern
"Jenny Winge är en ung konstnärinna, klok, varmhjärtad och idealistisk, med stora drömmar om framtiden. Hon tilldelas ett stipendium och åker till Rom. Där träffar hon likasinnade och hon trivs med sitt nya liv. Men samtidigt är Jenny uppfylld av en längtan, en längtan efter den stora kärleken som ska ge livet full mening. Den fullkomliga, förlösande kärleken. Hon vill hitta en man, värdig hennes kärlek, och kompromisslöst ägna sitt liv åt honom. Så träffar hon Helge Gram och de förälskar sig i varandra. Men är det verkligen äkta kärlek hon känner, eller är det känslan att vara älskad som får henne att tro att hon själv älskar?
Jenny är Sigrid Undsets genombrottsroman och utkom 1911. Den väckte då ett visst uppseende genom att handlingen åtminstone tangerade frågan om kvinnans frihet och sexualitet."
Eftersom vi anländer till Västeuropa i december (på vår Jorden Runt-utmaning) ska jag spara Jenny några veckor innan jag läser henne.
I fredags fick jag en fin bok att recensera i brevlådan. Jag har väntat på att Nobelklassikern
"Jenny Winge är en ung konstnärinna, klok, varmhjärtad och idealistisk, med stora drömmar om framtiden. Hon tilldelas ett stipendium och åker till Rom. Där träffar hon likasinnade och hon trivs med sitt nya liv. Men samtidigt är Jenny uppfylld av en längtan, en längtan efter den stora kärleken som ska ge livet full mening. Den fullkomliga, förlösande kärleken. Hon vill hitta en man, värdig hennes kärlek, och kompromisslöst ägna sitt liv åt honom. Så träffar hon Helge Gram och de förälskar sig i varandra. Men är det verkligen äkta kärlek hon känner, eller är det känslan att vara älskad som får henne att tro att hon själv älskar?
Jenny är Sigrid Undsets genombrottsroman och utkom 1911. Den väckte då ett visst uppseende genom att handlingen åtminstone tangerade frågan om kvinnans frihet och sexualitet."
Eftersom vi anländer till Västeuropa i december (på vår Jorden Runt-utmaning) ska jag spara Jenny några veckor innan jag läser henne.
lördag 14 november 2009
Adoptionens dag
Idag har vi firat adoptionens dag med dockteater, lekar och tårtkalas. Jag tänkte därför passa på att tipsa om lite böcker om adoption, både för barn och vuxna. Det finns givetvis mängder av faktaböcker, men jag fokuserar på de skönlitterära berättelserna.
Bilderböcker
"Flaxa med vingarna" av P.D. Eastman är en bok om ett annorlunda föräldraskap.
"Pricken" av Margret Rey handlar om att inte se ut som alla andra i familjen.
"Hjärtat mitt" av Dan & Lotta Höjer berättar om hur Tu Thi fick en mamma och en pappa.
Tre små sockergryn av Anita Jeram handlar om hur Mamma Kanin får sina tre barn Sune Sockergryn, Lilla Ankan och Fröken Mus.
Böckerna om "Pyret" av Ingvor Goyeryd handlar om en adopterad flicka, som vi i flera böcker får följa på dagis, i skolan, när hon får en lillebror och när hon åker till Indien.
Böckerna om Tilde och Teo av Ingvor Goyeryd berättar om ett syskonpar, som gillar att dansa. Barnen är adopterade, men böckernas fokus är här och nu.
Böckerna om Magda och Loppsockan av Lena Arro handlar om Magdas vardag. Man kan av bilderna dra slutsatsen att hon är adopterad, men detta är inte det väsentliga i berättelserna.
Tyranno av Kristina Murray Brodin handlar om Sarah, som får en dinosaurie till kompis. Av illustrationerna att döma kan Sarah tänkas vara adopterad.
Romaner för vuxna
Simon och ekarna av Marianne Fredriksson handlar om Simon Larsson, en judisk pojke som adopteras av en arbetarfamilj i Göteborg.
Och var hör du hemma? av Anne Tyler berättar om två koreanska flickor, som adopteras av två mycket olika amerikanska familjer.
Aprilhäxan av Majgull Axelsson handlar om en bortlämnad, handikappad kvinna och den vrede hon känner mot fostersystrarna som tagit hennes plats.
Musselstranden av Marie Hermansson är en spännande berättelse om en adopterad, autistisk flicka, som en dag försvinner.
Bara en dotter av Chi An är en stark berättelse som beskriver ettbarnspolitiken och dess följder för miljontals kinesiska kvinnor.
En moder har fyra döttrar av Inger Alfvén handlar om en kvinna som tappar fotfästet i tillvaron, då hon som vuxen plötsligt får veta att hon är adopterad.
Gå dit hjärtat leder dig av Susanna Tamaro handlar om en gammal kvinna, som i livets slutskede beslutar sig för att öppna sitt hjärta, och för barnbarnet berätta var hon härstammar ifrån.
Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Wintersson är en berättelse om Jeanette, adopterad av evangelister i en liten industristad i norra England på 60-talet.
Murkronan av Vibeke Olsson berättar om barnlöshet, adoption och föräldraskap på ett insiktsfullt sätt.
Som synes saknas det böcker om och av pappor på min litteraturlista. Jag har inte heller några tips på böcker om adoption för äldre barn och ungdomar. Kanske ni kan komma med förslag?
Bilderböcker
"Flaxa med vingarna" av P.D. Eastman är en bok om ett annorlunda föräldraskap.
"Pricken" av Margret Rey handlar om att inte se ut som alla andra i familjen.
"Hjärtat mitt" av Dan & Lotta Höjer berättar om hur Tu Thi fick en mamma och en pappa.
Tre små sockergryn av Anita Jeram handlar om hur Mamma Kanin får sina tre barn Sune Sockergryn, Lilla Ankan och Fröken Mus.
Böckerna om "Pyret" av Ingvor Goyeryd handlar om en adopterad flicka, som vi i flera böcker får följa på dagis, i skolan, när hon får en lillebror och när hon åker till Indien.
Böckerna om Tilde och Teo av Ingvor Goyeryd berättar om ett syskonpar, som gillar att dansa. Barnen är adopterade, men böckernas fokus är här och nu.
Böckerna om Magda och Loppsockan av Lena Arro handlar om Magdas vardag. Man kan av bilderna dra slutsatsen att hon är adopterad, men detta är inte det väsentliga i berättelserna.
Tyranno av Kristina Murray Brodin handlar om Sarah, som får en dinosaurie till kompis. Av illustrationerna att döma kan Sarah tänkas vara adopterad.
Romaner för vuxna
Simon och ekarna av Marianne Fredriksson handlar om Simon Larsson, en judisk pojke som adopteras av en arbetarfamilj i Göteborg.
Och var hör du hemma? av Anne Tyler berättar om två koreanska flickor, som adopteras av två mycket olika amerikanska familjer.
Aprilhäxan av Majgull Axelsson handlar om en bortlämnad, handikappad kvinna och den vrede hon känner mot fostersystrarna som tagit hennes plats.
Musselstranden av Marie Hermansson är en spännande berättelse om en adopterad, autistisk flicka, som en dag försvinner.
Bara en dotter av Chi An är en stark berättelse som beskriver ettbarnspolitiken och dess följder för miljontals kinesiska kvinnor.
En moder har fyra döttrar av Inger Alfvén handlar om en kvinna som tappar fotfästet i tillvaron, då hon som vuxen plötsligt får veta att hon är adopterad.
Gå dit hjärtat leder dig av Susanna Tamaro handlar om en gammal kvinna, som i livets slutskede beslutar sig för att öppna sitt hjärta, och för barnbarnet berätta var hon härstammar ifrån.
Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Wintersson är en berättelse om Jeanette, adopterad av evangelister i en liten industristad i norra England på 60-talet.
Murkronan av Vibeke Olsson berättar om barnlöshet, adoption och föräldraskap på ett insiktsfullt sätt.
Som synes saknas det böcker om och av pappor på min litteraturlista. Jag har inte heller några tips på böcker om adoption för äldre barn och ungdomar. Kanske ni kan komma med förslag?
Citatutmaning
Här kommer en ny citatutmaning. Er uppgift är så klart att försöka para ihop rätt citat med rätt ursprung. Försök att klura lite själva innan ni läser kommentarerna, där finns säkerligen snabbt en hel del rätta svar. Aja baja, googla inte!
"Den som inte läser goda böcker har inget försteg framför den som inte kan läsa dem."
"Och så blev hans hjärna på grund av överdrivet läsande och brist på sömn så torr och ihopskrumpen att han till slut blev helt från vettet."
"Det enda jag beklagar är att jag aldrig kommer att få tid att läsa alla de böcker jag vill."
"Jag vet inte längre vad "hemma" är efter att ha flyttat runt så mycket. Det enda det betyder nu är den plats där böckerna finns."
"Det är verkligen en fantastisk start i livet att ha ett litet antal verkligt goda böcker som är ens alldeles egna."
"Böcker läser vi för att lära känna verkligheten bättre."
"Det finns böcker där ryggen och omslaget är de bästa delarna."
Charles Dickens
Mark Twain
John Steinbeck
Sherlock Holmes
Adolf Dygasinski
Cervantes
Francoise Sagan
"Den som inte läser goda böcker har inget försteg framför den som inte kan läsa dem."
"Och så blev hans hjärna på grund av överdrivet läsande och brist på sömn så torr och ihopskrumpen att han till slut blev helt från vettet."
"Det enda jag beklagar är att jag aldrig kommer att få tid att läsa alla de böcker jag vill."
"Jag vet inte längre vad "hemma" är efter att ha flyttat runt så mycket. Det enda det betyder nu är den plats där böckerna finns."
"Det är verkligen en fantastisk start i livet att ha ett litet antal verkligt goda böcker som är ens alldeles egna."
"Böcker läser vi för att lära känna verkligheten bättre."
"Det finns böcker där ryggen och omslaget är de bästa delarna."
Charles Dickens
Mark Twain
John Steinbeck
Sherlock Holmes
Adolf Dygasinski
Cervantes
Francoise Sagan
fredag 13 november 2009
Bu och Bä
Grattis Olof och Lena Landström, som får årets Astrid Lindgrenpris, för "förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen". Priset delas ut av Rabén & Sjögren och består av ära och 50 000 kr.
Dottern och jag tycker att paret verkligen förtjänar priset, vi är mycket förtjusta i deras böcker om Bu och Bä. I vår favoritbok Bu och Bä i städtagen handlar berättelsen, som titeln antyder, om städning. Med stor iver griper sig Bu och Bä an smutsen i hemmet, men det visar sig vara svårare än man kan tro att få rent. De små fåren är roliga i all sin naivitet och berättelserna är dråpliga.
Dottern och jag tycker att paret verkligen förtjänar priset, vi är mycket förtjusta i deras böcker om Bu och Bä. I vår favoritbok Bu och Bä i städtagen handlar berättelsen, som titeln antyder, om städning. Med stor iver griper sig Bu och Bä an smutsen i hemmet, men det visar sig vara svårare än man kan tro att få rent. De små fåren är roliga i all sin naivitet och berättelserna är dråpliga.
Nobel-alfabetet - D
Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka är bokstaven D.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. Den gamle och havet av Ernest Hemingway handlar om fiskaren Santiago, som får en stor och stark svärdfisk på kroken. En kamp på liv och död inleds. Berättelsen är enkel, men samtidigt storslagen. Språket är stramt och återhållsamt, samtidigt som det uttrycker stor ömhet. Det här är en tidlös, dramatisk berättelse om människans vilja att överleva. Hemingway utvecklade tidigt sitt karaktäristiska sätt att skriva (korta meningar, aktiva verb, äkthet, komprimerad text, klarhet och närhet), kallat "Isbergstekniken" eller "Teorin om utelämnandet":
"Om en författare känner till tillräckligt om det han skriver, då kan han utelämna delar av detta och då vet han att läsaren, om författaren är ärlig och sann i sin historia, kommer att känna och uppleva det utelämnade som om författaren ändå hade skrivit om det. För trögheten av ett isbergs rörelse består endast till en åttondel av det som är synligt. Men om författaren inte känner till tillräckligt om det han skriver och utelämnar delar av detta då gör han bara tomma hål i sin berättelse."
Hemingway fick Nobelpriset 1954.
Akademiens motivering:
"för hans kraftfulla och inom nutida berättarkonst stilbildande mästerskap, senast ådagalagt i The Old Man and the Sea."
2. I Den sista läsaren av David Toscana gestaltas Mexicos fragmenterade historia, förtrycket under olika härskare och en utarmning av folket. Romanen handlar om bibliotekarien, tillika byns sista läsare, Lucio och dennes son Remigio. Remigio hittar en dag en ung, död flicka i sin brunn. Då han berättar detta för fadern inleder denne ett sökande efter en förklaring - i böckernas värld. Det här är en roman om längtan, om döden, om litteraturen. Den sista läsaren är skriven på en ren, avskalad prosa, där varje ord är betydelsebärande, precis som huvudpersonen Lucio anser att en text skall vara utformad. Det finns något i denna stil som i hög grad tilltalar mig; när en författare är sparsmakad med orden aktiveras läsarens egen fantasi, vilket leder till att man nästan känner sig som en medskapare till berättelsen.
Min motivering:
"för att med ett avskalat språk, i samverkan med läsaren, gestalta människans behov av att förstå döden."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. Den gamle och havet av Ernest Hemingway handlar om fiskaren Santiago, som får en stor och stark svärdfisk på kroken. En kamp på liv och död inleds. Berättelsen är enkel, men samtidigt storslagen. Språket är stramt och återhållsamt, samtidigt som det uttrycker stor ömhet. Det här är en tidlös, dramatisk berättelse om människans vilja att överleva. Hemingway utvecklade tidigt sitt karaktäristiska sätt att skriva (korta meningar, aktiva verb, äkthet, komprimerad text, klarhet och närhet), kallat "Isbergstekniken" eller "Teorin om utelämnandet":
"Om en författare känner till tillräckligt om det han skriver, då kan han utelämna delar av detta och då vet han att läsaren, om författaren är ärlig och sann i sin historia, kommer att känna och uppleva det utelämnade som om författaren ändå hade skrivit om det. För trögheten av ett isbergs rörelse består endast till en åttondel av det som är synligt. Men om författaren inte känner till tillräckligt om det han skriver och utelämnar delar av detta då gör han bara tomma hål i sin berättelse."
Hemingway fick Nobelpriset 1954.
Akademiens motivering:
"för hans kraftfulla och inom nutida berättarkonst stilbildande mästerskap, senast ådagalagt i The Old Man and the Sea."
2. I Den sista läsaren av David Toscana gestaltas Mexicos fragmenterade historia, förtrycket under olika härskare och en utarmning av folket. Romanen handlar om bibliotekarien, tillika byns sista läsare, Lucio och dennes son Remigio. Remigio hittar en dag en ung, död flicka i sin brunn. Då han berättar detta för fadern inleder denne ett sökande efter en förklaring - i böckernas värld. Det här är en roman om längtan, om döden, om litteraturen. Den sista läsaren är skriven på en ren, avskalad prosa, där varje ord är betydelsebärande, precis som huvudpersonen Lucio anser att en text skall vara utformad. Det finns något i denna stil som i hög grad tilltalar mig; när en författare är sparsmakad med orden aktiveras läsarens egen fantasi, vilket leder till att man nästan känner sig som en medskapare till berättelsen.
Min motivering:
"för att med ett avskalat språk, i samverkan med läsaren, gestalta människans behov av att förstå döden."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.
torsdag 12 november 2009
Hos tandläkaren med Bolibompadraken
Hos tandläkaren med Bolibompadraken, text av Mats Wänblad, illustrationer av Micaela Favilla, utgiven av Rabén & Sjögren, 2009.
En morgon när Bolibompadraken borstar tänderna upptäcker han att en av hans huggtänder är borta. Draken blir mycket upprörd och går till tandläkaren för att få hjälp. I väntrummet upptäcker han att det finns fler som ska till tandläkaren. Efter en stund får draken komma in till tandläkaren, han får låna solglasögon, tandläkaren tittar in i munnen med en liten spegel och draken blir röntgad. Då kan man se att det håller på att växa ut en ny tand. När drakens tandläkarbesök är avklarat hjälper han de andra barnen hos tandläkaren.
På ett lustfyllt pedagogiskt sätt tar boken upp vad som kan hända hos tandläkaren. Här röntgas, bedövas och lagas hål. I speciella faktarutor kan man få mer djupgående information. De här rutorna passar lite äldre förskolebarn. Berättelsen om draken hos tandläkaren lyckas förmedla en positiv, men realistisk bild av hur tandläkarbesök kan gå till.
Den här boken ger en mycket bra introduktion till ett tandläkarbesök. Dottern läste boken och har sedan dess varit lugnare inför besöket. Det hjälper små barn att ha en stark drake att identifiera sig med när man ska göra sådant som känns farligt. Dottern gillar boken och tycker att den är rolig. Hon tycker också om att man får veta vad de olika sakerna hos tandläkaren är till för.
Bokens text är lättläst och berättelsen är både spännande och informationsrik. Bilderna är detaljerade, färgglada och roliga. Sammantaget är detta en mycket bra bok för barn i förskole- och tidiga skolåldern.
En morgon när Bolibompadraken borstar tänderna upptäcker han att en av hans huggtänder är borta. Draken blir mycket upprörd och går till tandläkaren för att få hjälp. I väntrummet upptäcker han att det finns fler som ska till tandläkaren. Efter en stund får draken komma in till tandläkaren, han får låna solglasögon, tandläkaren tittar in i munnen med en liten spegel och draken blir röntgad. Då kan man se att det håller på att växa ut en ny tand. När drakens tandläkarbesök är avklarat hjälper han de andra barnen hos tandläkaren.
På ett lustfyllt pedagogiskt sätt tar boken upp vad som kan hända hos tandläkaren. Här röntgas, bedövas och lagas hål. I speciella faktarutor kan man få mer djupgående information. De här rutorna passar lite äldre förskolebarn. Berättelsen om draken hos tandläkaren lyckas förmedla en positiv, men realistisk bild av hur tandläkarbesök kan gå till.
Den här boken ger en mycket bra introduktion till ett tandläkarbesök. Dottern läste boken och har sedan dess varit lugnare inför besöket. Det hjälper små barn att ha en stark drake att identifiera sig med när man ska göra sådant som känns farligt. Dottern gillar boken och tycker att den är rolig. Hon tycker också om att man får veta vad de olika sakerna hos tandläkaren är till för.
Bokens text är lättläst och berättelsen är både spännande och informationsrik. Bilderna är detaljerade, färgglada och roliga. Sammantaget är detta en mycket bra bok för barn i förskole- och tidiga skolåldern.
Igbo på Youtube
Lite information om Igbofolket som både Allt går sönder och En halv gul sol handlar om.
onsdag 11 november 2009
Boktips 11-åring
Vad skulle ni rekommendera för böcker till en 11-årig flicka, som verkligen gillar att läsa? Hon har läst Harry Potter och tyckte om dem. Tjejen gillar inte hästar, så jag kan inte använda mig av mina egna erfarenheter. Jag skulle tro att fantasy uppskattas, men vad finns det fler för böcker som passar åldern?
Allt går sönder
Allt går sönder av Chinua Achebe, utgiven av Bokförlaget Tranan.
"Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring." Så inleds berättelsen om en afrikansk man, berättad utifrån ett afrikanskt perspektiv. Okonkwo är en stor man, en hyllad krigare i sin by. Han växer upp med en far som är lat och lever på lånade pengar. Detta gör Okonkwo närmast besatt av att arbeta hårt och lyckas såväl materiellt, som statusmässigt. Och han lyckas, han blir en av byns rikaste män, han har tre hustrur och ett fint hem. Okonkwo har även erövrat flera hederstitlar, vilket är det finaste man kan göra hos igbofolket. Men, Okonkwo har också otur, han råkar döda en stamfrände i en olyckshändelse och tvingas leva sju år i exil.
Under åren i exil lever Okonkwo i sin mors by, och där stöter han för första gången på de vita männen. Till Okonkwos stora sorg bekänner sig en av hans söner till kristendomen. När Okonkwo, efter åren i exil, återkommer till hembyn har denna förändrats. Missionärerna har etablerat sig även där och en brittisk domstol har fått mandat att döma efter de vitas lagar. Okonkwo manar sitt folk till uppror.
En av romanens styrkor är dess osentimentala, icke-idealiserande beskrivning av stamkulturen. Det sägs att Allt går sönder var den första romanen som gestaltade afrikanerna inifrån, till skillnad från romaner som i hög grad exotifierade och demoniserade de svarta (t ex Mörkrets hjärta av Joseph Conrad). I den här romanen finns ingen enkel uppdelning av goda och onda. Både igbokulturen och kolonisationen beskrivs utifrån många olika aspekter. Den traditionella livsstilen främjade ett liv i harmoni med naturen, men den hade också starka utstötningsmekanismer som ansågs vara heliga. Kvinnans roll var underordnad, barnen tillhörde fadern och tvillingar ansågs vara drabbade av trolldom och dödades. Kolonisationen slog sönder de gamla traditionerna och de vita lade beslag på stora delar av landets tillgångar. Samtidigt innebar kolonisationen att människor som tidigare varit utstötta fick en ny plats i tillvaron och de positiva aspekterna av de vitas civilisation, som medicinsk kunskap och skriftspråket, kom stamfolken till godo.
Beskrivningen av Okonkwo är mycket nyanserad och psykologiskt och kulturellt trovärdig (såvitt jag kan bedöma). Man kan lätt föreställa sig hur det var för honom att växa upp med en far som ansågs löjeväckande och man kan förstå hans behov av att revanschera sig. Men porträttet av Okonkwo är inte särskilt smickrande. Han är även mycket brutal och högmodig. Dessutom är han oerhört rigid, vilket visar sig vara den egenskap som för honom i fördärvet. På samma sätt som de deterministiska, grekiska tragedierna skildrar hur hybris leder till undergång, gestaltar Achebe det öde som oundvikligen drabbar män som Okonkwo.
Berättelsen om Okonkwo är fängslande, språket är enkelt och boken är därmed lättläst. Men, en mer noggrann läsning krävs om man vill ta till sig allt som döljer sig under ytan. Här finns så många av de stora frågorna om skuld, straff, försoning, liv och död invävda i berättelsen att man kan läsa texten om och om igen. Framför allt tycker jag att beskrivningarna att igbofolkets myter och traditioner ger romanen en extra dimension.
Allt går sönder är en unik bok för den som önskar förstå mer om afrikansk, traditionell livsstil och om européernas kolonisation. Boken väckte starka känslor av sorg hos mig, samtidigt som jag ofta läste Achebes satiriska kommentarer med ett småleende på läpparna.
"Okonkwos namn var känt i alla nio byarna och vida däromkring." Så inleds berättelsen om en afrikansk man, berättad utifrån ett afrikanskt perspektiv. Okonkwo är en stor man, en hyllad krigare i sin by. Han växer upp med en far som är lat och lever på lånade pengar. Detta gör Okonkwo närmast besatt av att arbeta hårt och lyckas såväl materiellt, som statusmässigt. Och han lyckas, han blir en av byns rikaste män, han har tre hustrur och ett fint hem. Okonkwo har även erövrat flera hederstitlar, vilket är det finaste man kan göra hos igbofolket. Men, Okonkwo har också otur, han råkar döda en stamfrände i en olyckshändelse och tvingas leva sju år i exil.
Under åren i exil lever Okonkwo i sin mors by, och där stöter han för första gången på de vita männen. Till Okonkwos stora sorg bekänner sig en av hans söner till kristendomen. När Okonkwo, efter åren i exil, återkommer till hembyn har denna förändrats. Missionärerna har etablerat sig även där och en brittisk domstol har fått mandat att döma efter de vitas lagar. Okonkwo manar sitt folk till uppror.
En av romanens styrkor är dess osentimentala, icke-idealiserande beskrivning av stamkulturen. Det sägs att Allt går sönder var den första romanen som gestaltade afrikanerna inifrån, till skillnad från romaner som i hög grad exotifierade och demoniserade de svarta (t ex Mörkrets hjärta av Joseph Conrad). I den här romanen finns ingen enkel uppdelning av goda och onda. Både igbokulturen och kolonisationen beskrivs utifrån många olika aspekter. Den traditionella livsstilen främjade ett liv i harmoni med naturen, men den hade också starka utstötningsmekanismer som ansågs vara heliga. Kvinnans roll var underordnad, barnen tillhörde fadern och tvillingar ansågs vara drabbade av trolldom och dödades. Kolonisationen slog sönder de gamla traditionerna och de vita lade beslag på stora delar av landets tillgångar. Samtidigt innebar kolonisationen att människor som tidigare varit utstötta fick en ny plats i tillvaron och de positiva aspekterna av de vitas civilisation, som medicinsk kunskap och skriftspråket, kom stamfolken till godo.
Beskrivningen av Okonkwo är mycket nyanserad och psykologiskt och kulturellt trovärdig (såvitt jag kan bedöma). Man kan lätt föreställa sig hur det var för honom att växa upp med en far som ansågs löjeväckande och man kan förstå hans behov av att revanschera sig. Men porträttet av Okonkwo är inte särskilt smickrande. Han är även mycket brutal och högmodig. Dessutom är han oerhört rigid, vilket visar sig vara den egenskap som för honom i fördärvet. På samma sätt som de deterministiska, grekiska tragedierna skildrar hur hybris leder till undergång, gestaltar Achebe det öde som oundvikligen drabbar män som Okonkwo.
Berättelsen om Okonkwo är fängslande, språket är enkelt och boken är därmed lättläst. Men, en mer noggrann läsning krävs om man vill ta till sig allt som döljer sig under ytan. Här finns så många av de stora frågorna om skuld, straff, försoning, liv och död invävda i berättelsen att man kan läsa texten om och om igen. Framför allt tycker jag att beskrivningarna att igbofolkets myter och traditioner ger romanen en extra dimension.
Allt går sönder är en unik bok för den som önskar förstå mer om afrikansk, traditionell livsstil och om européernas kolonisation. Boken väckte starka känslor av sorg hos mig, samtidigt som jag ofta läste Achebes satiriska kommentarer med ett småleende på läpparna.
tisdag 10 november 2009
Afrika och jag
Jag måste säga att min vistelse i Afrika hittills varit över all förväntan. Jag har läst Allt går sönder av Chinua Achebe och tycker att den håller Nobelprisklass. Tidigare i år läste jag Utvandringens tid av Tayeb Salih, som jag också gav toppbetyg. Nu läser jag En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie och älskar den helt enkelt. Jag ska tillbringa en hel del tid i den här världsdelen i framtiden.
Hur går det för er andra resenärer? Trivs ni också här i Afrika? Vad läser ni?
Hur går det för er andra resenärer? Trivs ni också här i Afrika? Vad läser ni?
The Reader
The Reader utspelar sig i Västtyskland efter andra världskrigets slut och vi får följa huvudpersonen Michael Berg under olika tidsperioder i livet. Som 15-åring träffar han av en slump den vackra, äldre spårvagnskonduktören Hanna. De inleder ett kärleksförhållande som innehåller lika delar sex och litteratur. Hanna vill att Michael ska läsa för henne varje gång de träffas och detta blir ett stående inslag i deras relation. Så småningom tar deras relation abrupt slut. Ett tiotal år senare stöter Michael åter på Hanna, denna gång är han juridikstudent och hon är anklagad för att ha begått krigsbrott som läger vakt. Michael börjar förstå att allt inte är som det verkar, men vet inte vad han ska göra i situationen.
Det här är en mycket fin film som inte på något sätt förenklar eller förskönar. Kate Winslet är oerhört bra i rollen som den komplicerade Hanna och intrigen är fängslande. Filmen baseras på romanen Högläsaren av Bernhard Schlink och jag kan tänka mig att berättelsen är ännu bättre i bokform.
Det här är en mycket fin film som inte på något sätt förenklar eller förskönar. Kate Winslet är oerhört bra i rollen som den komplicerade Hanna och intrigen är fängslande. Filmen baseras på romanen Högläsaren av Bernhard Schlink och jag kan tänka mig att berättelsen är ännu bättre i bokform.
Stora Kulturbloggpriset
Bloggen har blivit nominerad i Stora Kulturbloggpriset 2009! Jag är så klart jätteglad! De andra nominerade i Bokbloggklassen är: Pocketblogg, Bokunge, Nittonde stolen och Dagens bok, idel finfina bloggar.
måndag 9 november 2009
Drakar, rövare och prinsessor
Titta vilket fint paket vi hämtade på Posten idag. Lilla dottern och jag recenserar med glädje några av Rabén & Sjögrens nya böcker. Vi har redan snabbläst boken om Bolibompadraken och tandläkaren, den är hyperaktuell just nu. Siv sover vilse ser jag fram emot då Pija Lindenbaum är en favorit. Törnrosaboken har oerhört vackra illustrationer och böckerna av Astrid Lindgren kommer nog att bli lästa många gånger.
Tematrio - Pappor
Måndagen efter Fars Dag handlar naturligtvis Tematrion om fäder och deras barn. Det tycks vara något av trend för närvarande att skriva om sina pappor och en hel del är riktigt bra. Mina tre val handlar alla om pappor som på något sätt brustit i sitt föräldraskap, men ni kan lika gärna skriva om toppenpappor.
Berätta om tre böcker som handlar om pappor!
1. I Ut och stjäla hästar av Per Petterson skildras hur Trond, som 15-åring, tillbringar den sista sommaren tillsammans med fadern. Pojken beundrar sin far och vill efterlikna honom; bl a är det viktigt att arbeta hårt och inte ömka sig. Efter sommaren försvinner fadern utan någon förklaring, vilket påverkar Trond under resten av livet. Vackert språk, lågmäld, dröjande stämning.
2. Mig äger ingen av Åsa Linderborg är Åsas berättelse om hennes uppväxt med en ensamstående pappa, en ensamstående pappa med alkoholproblem. Romanen är en osentimental skildring av en torftig barndom och en kärleksförklaring till en pappa som gjorde sitt bästa, trots begränsningar i föräldraförmågan. Värd att läsas både för dess innehåll och dess litterära kvalitéer.
3. I Afrikanen berättar Le Clézio om hur han som åttaåring reser till Nigeria för att träffa den far han inte sett sedan han var liten. Fadern har under krigsåren arbetat under oerhört påfrestande villkor i Afrika, vilket skapat en stram, auktoritär hållning. Detta är en mycket fin, nyanserad beskrivning av en komplicerad far-sonrelation. Vackert språk.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Berätta om tre böcker som handlar om pappor!
1. I Ut och stjäla hästar av Per Petterson skildras hur Trond, som 15-åring, tillbringar den sista sommaren tillsammans med fadern. Pojken beundrar sin far och vill efterlikna honom; bl a är det viktigt att arbeta hårt och inte ömka sig. Efter sommaren försvinner fadern utan någon förklaring, vilket påverkar Trond under resten av livet. Vackert språk, lågmäld, dröjande stämning.
2. Mig äger ingen av Åsa Linderborg är Åsas berättelse om hennes uppväxt med en ensamstående pappa, en ensamstående pappa med alkoholproblem. Romanen är en osentimental skildring av en torftig barndom och en kärleksförklaring till en pappa som gjorde sitt bästa, trots begränsningar i föräldraförmågan. Värd att läsas både för dess innehåll och dess litterära kvalitéer.
3. I Afrikanen berättar Le Clézio om hur han som åttaåring reser till Nigeria för att träffa den far han inte sett sedan han var liten. Fadern har under krigsåren arbetat under oerhört påfrestande villkor i Afrika, vilket skapat en stram, auktoritär hållning. Detta är en mycket fin, nyanserad beskrivning av en komplicerad far-sonrelation. Vackert språk.
"Instruktioner"
Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
söndag 8 november 2009
Upptäckten av currywursten
Upptäckten av currywursten av Uwe Timm, utgiven av Thorén & Lindskog, 2009.
Det här är berättelsen om upptäckten av en ny maträtt och en romantisk historia om en kärlek med udda förtecken. Berättaren i romanen minns hur han i sin barndom köpte currywurst i en korvkiosk i Hamburg. Han blir nyfiken på hur, och av vem, currywursten skapades och söker rätt på kioskägaren, Lena Brückner, som numer bor på ålderdomshem och ägnar dagarna åt att sticka. Lena vill gärna berätta om upptäckten av currywursten, men hon vill berätta i lugn och ro, på sitt eget sätt. Romanens berättarjag lyssnar först lite otåligt, men blir allt eftersom mer och mer intresserad av Lenas upplevelser under och efter kriget.
Lenas berättelse utspelar sig i slutskedet av andra världskriget. Hitler gifter sig med Eva Braun och engelsmännen står redan vid Elbe. Hamburg bombas regelbundet och stora delar av staden ligger i ruiner. Det är ont om mat och länge sedan riktiga kaffebönor maldes. I biokön träffar den gifta medelålders Lena en ung flottsergeant, Bremer. I stället för att se på film tvingas de tillbringa ett par timmar tillsammans i ett skyddsrum och Bremer följer därefter på ett självklart sätt med Lena hem. Deras kärlek är ömsint och utan eftertanke. I stället för att, enligt order, inställa sig vid fronten dagen därpå beslutar sig Bremer för att desertera och stanna hos Lena.
Berättelsen om currywurstens skapare är både vemodig, charmig och rolig. Den skildrar på ett realistiskt sätt svårigheterna att få mat för dagen och kläder på kroppen under kriget och den berättar också om tyskarnas svårighet att tro på det som sägs om förintelseläger osv. Lena Brückner är en kvinna med stor förmåga att överleva och upplevelserna under kriget gör henne bättre rustad för framtiden. Hon utvecklas till en självständig, driftig person, som dessutom tar vara på de tursamma situationer som uppstår.
I mycket enkla ordalag beskriver författaren livets självklarheter, så att man tvingas fundera över dem igen. Vad sägs t ex om ordspråket: "Den som gräver en grop har planerat väl"? Även kärleken och människans längtan efter tvåsamhet avhandlas på detta lite snusförnuftiga sätt: "Kärleken är vacker för att man är två, men det är också problemet, sa fru Brücker, det är därför det är så svårt att släppa taget.Och dom flesta kan det först när dom har en annan som dom kan vara tillsammans med." Självklart, eller hur?
Men även om Upptäckten av currywursten innehåller många roliga episoder och beskrivningar är det inte någon ytlig roman. Här finns ett djup i personbeskrivningarna och i skildringen av krigets svårigheter. Det här är en roman jag gärna rekommenderar, det är en roman många kommer att uppskatta. Berättelsen är spännande, samtidigt som den har ett djup och texten är lättläst.
Det här är berättelsen om upptäckten av en ny maträtt och en romantisk historia om en kärlek med udda förtecken. Berättaren i romanen minns hur han i sin barndom köpte currywurst i en korvkiosk i Hamburg. Han blir nyfiken på hur, och av vem, currywursten skapades och söker rätt på kioskägaren, Lena Brückner, som numer bor på ålderdomshem och ägnar dagarna åt att sticka. Lena vill gärna berätta om upptäckten av currywursten, men hon vill berätta i lugn och ro, på sitt eget sätt. Romanens berättarjag lyssnar först lite otåligt, men blir allt eftersom mer och mer intresserad av Lenas upplevelser under och efter kriget.
Lenas berättelse utspelar sig i slutskedet av andra världskriget. Hitler gifter sig med Eva Braun och engelsmännen står redan vid Elbe. Hamburg bombas regelbundet och stora delar av staden ligger i ruiner. Det är ont om mat och länge sedan riktiga kaffebönor maldes. I biokön träffar den gifta medelålders Lena en ung flottsergeant, Bremer. I stället för att se på film tvingas de tillbringa ett par timmar tillsammans i ett skyddsrum och Bremer följer därefter på ett självklart sätt med Lena hem. Deras kärlek är ömsint och utan eftertanke. I stället för att, enligt order, inställa sig vid fronten dagen därpå beslutar sig Bremer för att desertera och stanna hos Lena.
Berättelsen om currywurstens skapare är både vemodig, charmig och rolig. Den skildrar på ett realistiskt sätt svårigheterna att få mat för dagen och kläder på kroppen under kriget och den berättar också om tyskarnas svårighet att tro på det som sägs om förintelseläger osv. Lena Brückner är en kvinna med stor förmåga att överleva och upplevelserna under kriget gör henne bättre rustad för framtiden. Hon utvecklas till en självständig, driftig person, som dessutom tar vara på de tursamma situationer som uppstår.
I mycket enkla ordalag beskriver författaren livets självklarheter, så att man tvingas fundera över dem igen. Vad sägs t ex om ordspråket: "Den som gräver en grop har planerat väl"? Även kärleken och människans längtan efter tvåsamhet avhandlas på detta lite snusförnuftiga sätt: "Kärleken är vacker för att man är två, men det är också problemet, sa fru Brücker, det är därför det är så svårt att släppa taget.Och dom flesta kan det först när dom har en annan som dom kan vara tillsammans med." Självklart, eller hur?
Men även om Upptäckten av currywursten innehåller många roliga episoder och beskrivningar är det inte någon ytlig roman. Här finns ett djup i personbeskrivningarna och i skildringen av krigets svårigheter. Det här är en roman jag gärna rekommenderar, det är en roman många kommer att uppskatta. Berättelsen är spännande, samtidigt som den har ett djup och texten är lättläst.
lördag 7 november 2009
Nobel-alfabetet - C
Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka är bokstaven C.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. Albert Camus är en av de mest välkända och lästa Nobelpristagarna. Främlingen skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Camus fick Nobelpriset 1957.
Akademiens motivering:
"för hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid."
2. Allt går sönder av Chinua Achebe handlar om den stolte krigaren Okonkwo, hans familj och by vid en tidpunkt i historien då de vita männen för första gången dyker upp. Romanen skildrar kollisionen mellan igbofolkets livsstil och de missionerande brittiska kolonisatörerna. Berättelsen är mycket fängslande, igbofolkets myter och traditioner skildras utan vare sig förskönande eller förklenande, som läsare får man (viss) förståelse för en annan kultur.
Min motivering:
"för att genom ett fängslande berättande gestalta den afrikanska kulturen, på både realistisk och symbolisk nivå."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.
1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.
1. Albert Camus är en av de mest välkända och lästa Nobelpristagarna. Främlingen skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Camus fick Nobelpriset 1957.
Akademiens motivering:
"för hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid."
2. Allt går sönder av Chinua Achebe handlar om den stolte krigaren Okonkwo, hans familj och by vid en tidpunkt i historien då de vita männen för första gången dyker upp. Romanen skildrar kollisionen mellan igbofolkets livsstil och de missionerande brittiska kolonisatörerna. Berättelsen är mycket fängslande, igbofolkets myter och traditioner skildras utan vare sig förskönande eller förklenande, som läsare får man (viss) förståelse för en annan kultur.
Min motivering:
"för att genom ett fängslande berättande gestalta den afrikanska kulturen, på både realistisk och symbolisk nivå."
"Instruktioner"
I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.
När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.
Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.
Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.