Prinsessan Kristalla

Prinsessan Kristalla, text Anette Skåhlberg, illustrationer Katarina Dahlquist, utgiven av Sagolikt Bokförlag, 2008.

När prinsessan Kristalla föds blir kungen, drottningen och alla i landet mycket lyckliga. Kristalla växer upp i slottet och hon får allt hon kan önska sig. Men Kristalla är ändå inte riktigt glad, hon längtar efter en vän. En dag lämnar hon slottet i smyg och möter en drake och svärdsmidarens dotter Vilda, som blir hennes vänner. Kungen och drottningen förbjuder dock Kristalla att träffa draken, som de tror är farlig. De hindrar henne också från att vara vän med Vilda, som är en vanlig flicka utan kunglig börd. Kristalla blir mycket olycklig och slutar prata då hon inte får träffa sina vänner. När hon fyller 18 tycker föräldrarna att det är dags att hon gifter sig, så de anordnar en tävling där alla prinsar kan kämpa för att vinna Kristallas gunst. Ett tävlingsmoment är att döda draken. Kristalla lyckas fly och ger sig iväg för att rädda draken. Hon träffar åter sin vän Vilda och tillsammans besegrar de alla prinsarna. Till slut lyckas de även få kungens och drottningens tillstånd att gifta sig.

Trots sitt härliga okonventionella slut är detta en klassisk saga. Här finns teman man återfinner i många sagor: de vuxnas oresonliga förbud och oförmåga att se och lyssna på sina barn. Likt många barn blir Kristalla en blek, tyst, skugglik varelse då hon inte har någon vän som förstår henne. Föräldrarna är bara upptagna av sitt eget och de har redan bestämt hur allt ska vara. Men Kristalla är både klipsk och stark, så i slutet står hon som segrare. I sagor belönas de som inte ger upp.

Bilderna på Kristalla och Vilda är praktfulla och färgglada. Berättelsen knyts ihop fint, möjligen kunde texten behövt viss finslipning, men de små bristerna är egentligen inget som stör.

En av de saker jag tycker mycket om i Prinsessan Kristalla är att flickor kan vara prinsesslika och klädda i fina klänningar samtidigt som de är starka, viga och snabba. Flickor måste inte välja, de kan vara både "flickaktiga" och aktiva.

Det är naturligtvis extra roligt att en dag som denna skriva om en saga som slutar med att två prinsessor gifter sig och lever lyckliga i alla sina dagar. Igår fattades beslutet att samkönade par som älskar varandra får gifta sig i kyrkan i vårt land. Det ser jag som ett stort framsteg, både för de som vill vigas och för Kyrkan. Jag är i och för sig inte säker på att två prinsessor får gifta sig i vårt land, om detta beslutar väl kungen fortfarande enväldigt...