Debatten på Bokmässan om "Kulturrecensenter vs Bloggare" var trevlig, men saknade sting. I panelen satt Siri Reuterstrand (kulturjournalist och redaktör för nättidskriften Alba), Kalle Malmstedt (pop- & rockkritiker för GP), Rosmari på Kulturbloggen och Eva från En full bokhylla. Det som gjorde debatten lite tam var att deltagarna oftast hade liknande åsikter. Dessutom var de alla journalister och delade därmed utbildningsbakgrund, professionell hållning och etiska regler. Etiska regler är ju inget man stänger av för att man lämnar sin betalda arbetsplats.
Det som framfördes var bl a att man som läsare kräver lite mer av en recensent, som skriver på betald arbetstid och kan förväntas sitta inne med fackkunskaper. Det håller jag givetvis med om, en bloggare har ju inga krav på sig att ha någon som helst utbildning inom området. Däremot finns det bloggare som besitter oerhört stor kunskap, Peter Englund är kanske det mest uppenbara exemplet.
Förvånad blev jag över att man gjort en liten undersökning bland bloggare, kring våra läsvanor, där det framkom att vi inte läser tidningsrecensioner. Själv har jag börjat läsa bokrecensioner i tidningarna efter det att jag började blogga. Jag skulle nog tro att stor andel av oss bloggare läser recensioner på ganska många olika ställen.
Något litet försök att kritisera bloggare för eventuell chauvinism framkom, men denna kritik sköts skickligt (och korrekt) i sank av Rosmari på Kulturbloggen. I kritiken framfördes att en bloggare kan ha eget intresse i det han skriver och t ex höja ett dåligt band till skyarna för att sångaren är hans bror. Men, som Rosemari påpekade, ovederhäftiga bloggare får inga läsare. Och dessutom är vi de som snabbast kritiseras om vi skriver "tokigheter", man kan ju framföra sin kritik direkt i våra kommentarer.
En annan sak som (ibland) skiljer bloggaren från den professionella recensenten är passionen, hängivenheten. Som bloggare drivs man (ofta) av ett ideellt syfte, man vill lyfta fram något man tycker är bra. Möjligen kan detta leda till att man blir mer onyanserad än recensenten. Men om det är bra eller dåligt kan man ju också diskutera.
Bokmania kommenterade att det som också skiljer bokbloggaren och kritikern är litteraturen man skriver om. Många bokbloggare, mig själv inkluderad, skriver om äldre litteratur, som inte längre finns i handeln. När jag tittar på mina recensioner är majoriteten av dem om böcker jag köpt eller lånat på biblioteket. Flera är dessutom köpta på antikvariat, de finns inte i handeln längre. Knappt hälften av recensionerna handlar således om ny litteratur, där jag fått recensionsexemplar. Det här är en avgörande skillnad mellan de som skriver utifrån ett personligt intresse och de som skriver professionellt (vilket inte alls innebär att de professionella inte kan vara både personliga och brinna för sitt skrivande). Men, man kan inte läsa om Tant Theodora i vare sig DN eller Expressen.
Att blogga är ett sätt att utöva sina demokratiska rättigheter och samtidigt stärks demokratin om fler ges/tar sig möjligheten att uttrycka sig. Även om man inom bloggosfären kan läsa många bloggar som är mainstream, handlar om shopping och det som är "inne" finns också mängder av bloggar som ifrågasätter, upplyser och agerar. Att blogga om kultur är en politisk aktivitet, som Rosemari på Kulturbloggen uttrycker det. Bloggandet är ett sätt att påverka, att föra fram de åsikter man själv tycker är viktiga.
Läs andra bloggares inlägg om Bokmässan, bloggar, bloggosfären, recensenter, gammelmedia, Kulturrecensenter vs Bloggare.
Du är så vis, Lyran.:-) Väldigt intressant att läsa om debatten också eftersom jag inte kunde vara där och lyssna. Håller helt med om att det personliga urvalet utgör en stor skillnad mellan bloggare och recensenter. Tycker också att man många gånger diskuterar litteratur på ett helt annat sätt. De mest lästa inläggen på min och på många andras bloggar är ofta även de som inte är rena recensioner utan som handlar om huruvuda man läser i badet eller ej, hur man sorterar sin bokhylla eller något kul en låntagare kläckt ur sig. Bloggare och bloggläsare gillar att nörda loss om alla möjligt OMKRING litteratur också, vilket jag tror gör att de kan bli roliga att läsa för man lär känna "sin" recensent på ett annat sätt och tycker därför också att det är roligt att diskutera och få tips på böcker som de skriver om. Blev ett rörigt inlägg här kände jag, men hoppas det framkommre någorlunda vad jag menar.:-)
SvaraRaderaAtt vi bloggare inte skulle läsa tidningsrecensioner??? Det kan inte stämma väl. Jag, precis som du glor febrilt efter allt i den vägen jag kan komma över (i min dagstidning dvs). Du tar upp en mycket viktig aspekt av bloggare jämfört med recensent- andelen gammalt jämfört med nytt (i läsväg). Jag tycker också om att försöka lyfta fram sådan litteratur som enligt mitt förmenande förtjänar att kommas ihåg (och inte bli nedmalen till pappersmassa). Det finns massor av god litteratur som borde ges ut igen i nyupplagor. Biblioteken (med undtantag av Malmö stadsbibliotek möjligtvis) har rika skatter av äldre litteratur som förtjänar att uppmärksammas. Visst är det spännande med nya böcker och nya författare- men det som gör "litteraturbloggosfären" så spännande är just blandningen!
SvaraRaderaNu blev jag lite virrig kanske- hoppas att det går att reda ut trådarna.
Tack Lyran för ännu en sammanfattning. Det är spännande att läsa om fleras redogörelse för debatten, för då får man fler och fler pusselbitar.
SvaraRaderaJag tycker också att din slutsats där bloggandet sätts i ett demokratiskt perspektiv är viktig. Faktum är att bloggarnas gärning att lyfta fram äldre litteratur är oerhört viktig. Visst finns sådana reportage i tidningarna också, men av förklarliga skäl väljer man att oftast skriva om nya böcker. Särskilt gäller det recensioner. Äldre litteratur och översikter finns det visst då och då, men då lyfts de i regel fram på grund av att någon biografi har skrivits, någon författare har avlidit, något pris har utdelats osv. Den enskilde bloggaren gör ju inte alls samma nyhetsvärdering.
Kloka tidningsredaktioner ser bokbloggning som ett komplement och inte en konkurrensverksamhet. Men jag förstår att det kan finnas ett visst hot där – vad ska vi göra om folk hellre läser bloggar än tidningsrecensionen?? Tja, intervjua författare kanske? Där har tidningarna resurser som bloggarna oftast saknar.
Tack igen för fin sammanfattning och reflektion!! (och jag är fortfarande inte avundsjuk, inte avundsjuk inte avundsjuk på dem som var där och jag som var här...)
För övrigt håller jag med Bokomaten och Ingrid också.
Det var kul och intressant att läsa din sammanfattning, eftersom jag själv inte hann komma och lyssna.
SvaraRaderaIntressant att läsa om debatten. Personligen tycker jag att bloggar är ovärderliga eftersom de blandar nytt och gammalt. Jag läser bokbloggar mycket för att få de där unika tipsen, som ingen annan längre skriver om.
SvaraRaderaJag missade tyvärr debatten(som jag på alla kloka inlägg här,förstår var my intressant)- och vill bara tacka för att jag genom era kommentarer kunnat ta del av den i efterhand. Vill verkligen också instämma i dessa ord, jag håller med till fullo.Jag läser själv de flesta tidningsrecensioner jag kan komma över- och lika gladeligen de seriösa bokbloggarna, just för att de kompletterar varandra och skrivs utifrån olika vinklar.För mig som jobbar i bokhandel(där det till stor del handlar om nya böcker), är det guld värt att läsa alla bloggares inlägg även om äldre litteratur. Det berikar verkligen, gör bokintresset mer dynamiskt och med mer djup. Samt naturligtvis den personliga udden,
SvaraRaderavilket gör det såå intressant att läsa!
Hallå där! Har inte hunnit surfa runt så mycket sedan mässan, men nu måste jag så klart kasta mig in i debatten om min debatt :)
SvaraRaderaDet var jag som sa att folk kanske inte läser så många tidningsrecensioner, men jag sa INTE - eller menade åtminstone inte - att bloggare slutar läsa recensionerna för att de börjar bloggar. Vad jag ville ha sagt, men som jag inte tycker jag lyckades säga särskilt bra, var att jag tror att bokbloggar tar upp böcker som kultursidorna ratar och jag tror att många - även bokbloggare - kanske visserligen säger att de läser kulturdelen men att många längtar efter lite mindre uppnästhet och likriktning. För även om det också på bloggarna är många som har samma smak finns det ju utrymme för mycket mer avvikande åsikter i bloggosfären än på de stora drakarnas kultursidor. Så vad jag menade - och som jag tydligen även här i all hast misslyckas med att komma fram till - var att bloggvärlden kan utgöra ett mindre pretantiöst och mer demokratiskt komplemment!
Då förstår jag lite bättre vad du menade Ewa, både Bokmania och jag satt som frågetecken under debatten. För visst är det så att jag väljer vad jag ska läsa mycket mer utifrån bloggares inlägg än recensenter.
SvaraRadera