Min vistelse i Asien

Mitt resstopp i Asien blev inte så omfattande som jag hoppats. Jag hann inte läsa de tre utvalda böckerna, än mindre allt annat jag planerat. Men två böcker blev i alla fall lästa under månaden.

En ensam människas bibel av Gao, Xingjian.

En ensam människas bibel är en självbiografisk roman, som följer två parallella tidsskeenden. I dåtid redogör författaren för sitt liv under kulturrevolutionen. Han var då, i tur och ordning, politisk aktivist, offer och passiv iakttagare. I nutid skildrar boken huvudpersonens motstånd mot att minnas och redogöra för tiden i Kina. Tyvärr saknades till stor del resonemang kring människornas förhållningssätt och tankar under kulturrevolutionen.

Bittert arv av Kiran Desai.

Denna roman gestaltar på ett mycket initierat sätt människors svårigheter då de inte har någon självklar tillhörighet i tillvaron. Bittert arv innehåller många intressanta teman som t ex globalisering, kolonisation och nationalism. Författaren lyckas dessutom med konststycket att berätta om personer ur alla läger med empati. Förutom de stora samhällsfrågorna skildras i romanen en fantastisk, komplicerad kärleksrelation.

Jag har tidigare läst och bloggat om en del kinesiska och indiska böcker jag nu vill ta tillfället i akt att puffa lite för.

De dödas fjärilar av Diane Wei Liang

De dödas fjärilar är bok nummer två om den unga, kvinnliga privatdetektiven Mei Wang, och i den berättas en historia om kärlek, sorg och hämnd. Via en ganska enkel kriminalberättelse får vi en inblick i hur Kinas historia fortfarande håller landet i ett järngrepp. Den stora behållningen är skildringarna av hur det är att leva i Beijing idag, här kan man läsa om de enorma klyftorna mellan fattiga och rika och om hur staden förändras i snabb takt.

Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok... av Xiaolu Guo

Den unga Zhuang, från kinesiska landsbygden, kommer till London för att studera engelska. Med ett lexikon i handen försöker hon orientera sig i det främmande landet. Snart träffar hon en man, de flyttar samman och försöker skapa en gemensam tillvaro, trots att de har mycket olika uppfattningar om vad ett förhållande är och bör vara. Detta är en lättsam, humoristisk beskrivning av kulturkrockar och en vacker, sorglig berättelse om kärlek.

Döttrarnas rike av Yang Erche Namu

I avlägsna trakter i södra Kina bor Mosofolket i ett samhälle som styrs av kvinnor. Här växer Namu upp. Hennes liv kommer dock inte följa de uråldriga traditionerna. Som 16-åring rymmer Namu hemifrån och lyckas skapa en fantastisk karriär som sångerska och ungdomsidol. Döttrarnas rike är en fascinerande berättelse om ett annorlunda samhälle och om de universella konflikter och kärleken som präglar relationen mellan mödrar och döttrar.

Främmande jord av Jhumpa Lahiri

Främmande jord är en novellsamling, som består av fem noveller och tre "kapitel" i en kortroman. I alla berättelserna skildras exilproblematik och de svårigheter som uppstår mellan generationerna i anpassningen till en ny kultur. Fokus ligger på nyanserade beskrivningar av familjerelationer. Författaren skriver lågmält och har stor förmåga att berätta om det vardagliga utan att det upplevs som trivialt. Lättläst, engagerande och mycket läsvärt!

 Branden i hjärtat av Mahasweta Devi

Berättelserna i den här novellsamlingen är realistiskt och osentimentalt utformade. De utspelar sig bland de olika stamfolken i Bengalen och utan stora åthävor gestaltas vardagen och livsvillkoren. Mahasweta Devi ger röst åt de som annars inte skulle höras, de allra fattigaste och mest utsatta, kvinnorna och de kastlösa. Hon beskriver ett ohyggligt förtryck, men också mod och list i kampen mot förtryckarna. Lättläst och viktigt!

En karta över omöjlig längtan av Anuradha Roy

Denna mångfacetterade roman handlar om en bengalisk familj i tre generationer under den första hälften av 1900-talet. Samtidigt som vi följer familjen, får vi också ta del av Indiens historia med dess kolonialstyre, självständighet, patriarkala tradition och kastväsendet. Detta är en roman om kärlek, om både den passionerade och den vardagliga kärleken mellan man och hustru och om kärleken till barnen. Välskrivet med fantastiska personbeskrivningar.

Midnattsbarnen av Salman Rushdie

Den 15 augusti år 1947 blir Indien självständigt och under dygnets första timme föds 1001 barn med magiska gåvor. Midnattsbarnen är en allegori över Indiens och Pakistans historia skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infallsrikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje.

En av de allra bästa indiska böcker jag läst är De små tingens Gud av Arundhati Roy. Den läste jag långt innan jag börjat blogga, men ni kan läsa mer om boken här hos Hermia.