Nätkärlek

Via Snowflake hittade jag idag till Josh på Enligt Min Humla och hans uppmaning att skriva om nätvänligheten. Eftersom jag håller med om att vi måste visa upp motvikter till allt tjafs om kändisar som utsätts för näthat (vilket naturligtvis ska fördömas) tänker jag försöka knåpa ihop några rader. Jag har varit med om ganska extrema händelser på nätet eftersom jag i princip hade allt mitt sociala liv där, under en period i livet. Jag har varit mottagare till osannolika gåvor och jag har haft ynnesten att får vara delaktig i viktiga hjälpinsatser.

Den elfte september 2001 hade jag precis blivit medlem på ett mycket stort internationellt forum. Forumet handlade om Sims men i samband med terrorattacken förvandlades forumet till en generell stödgrupp. Under dygnen efter attacken sov jag mycket litet, jag var on-line och pratade med amerikanska småbarnsföräldrar om hur de skulle skydda sina barn i den traumatiska situation som uppstått. Mitt i allt elände kändes det oerhört skönt att kunna bidra med något. För en gångs skulle hade jag redskapen att verkligen kunna göra skillnad (eftersom jag arbetat som psykolog med inriktning på barn och trauma). Många av människorna jag talade med de här dygnen glömmer jag aldrig.

Jag har också fått en stor gåva på ett sätt som är så otroligt att jag är tveksam till att berätta om det. Men liksom mycket annat udda som hänt mig är detta sant. Under åren jag spelade Sims lärde jag känna människor runt om i världen. När jag så för drygt ett år sedan var i behov av en ny dator flög en australiensisk väninna hem till mig med en, som jag fick i gåva. Ja, jag vet, det låter vanvettigt. Men, sant är det. Hon flög dock inte från Australien, utan "bara" från Dublin, där hon för tillfället arbetade. Det finns människor som är generösa både med kärlek och ägodelar.

Läs andra bloggares inlägg om nätvänlighet, näthat, internet.