Många oerhört bra böcker blev lästa i maj; de flesta har anknytning till Östeuropa, som var månadens resmål.
Förvandlingen av Franz Kafka
Gregor Samsa vaknar och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla, där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Fantastiskt om människans utsatthet, familjens sammanbrott och om samhällelig stigmatisering.
En dag i Ivan Denisovitjs liv av Alexandr Solzjenitsyn
Ivan Denisovitj sitter fängslad i ett arbetsläger, oskyldigt dömd till straffarbete för spioneri. Denna dag mår inte Ivan bra, men han tvingas utstå kyla och hårt arbete i alla fall. Det slående i romanen är det optimistiska tonfallet, som bildar en skärande kontrast till misären som beskrivs. Samtidigt kan man skönja vreden som pyr under ytan.
Sharon och min svärmor av Suad Amiry
I Sharon och min svärmor får vi följa livet på Västbanken, sett med palestinska ögon, från tidigt 1980-tal till tidigt 2000-tal. Författaren skildrar det absurda förtryck människorna i Ramallah utsätts för och den godtycklighet med vilken befolkningen hanteras av ockupanterna. En angelägen bok som får läsaren att både skratta och gråta.
Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov
Satan kommer till stan med sina kufiska medhjälpare och ställer till med skandal. Samtidigt berättas om hur Pontius Pilatus våndas i Jerusalem p g a dödsdomen mot Jesus. Svidande kritik riktas mot det sovjetiska systemet. En hysterisk, absurd skröna som blandar tragedi och komik på ett hejdlöst sätt.
Med livet framför sej av Émile Ajar
Med livet framför sej handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt och här gestaltas hur kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna den. En livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.
Glöd av Sándor Márai
Glöd är en historia om vänskap, passion och svek. Scenariot är en klassisk passionshistoria, mellan två män och en kvinna. Under barndomen och ungdomsåren var Henrik och Kónrad oskiljaktiga. Men plötsligt en dag reste Kónrad sin väg och det kom att gå 41 år innan de båda männen åter träffades. Elegant och långsamt.
Hjärtdjur av Herta Müller
Romanen utspelar sig i Rumänien under Ceauşescus förtryckarregim. Berättelsens fokus är på fyra unga vänner, som längtar efter frihet. Berättarstilen är poetisk, vacker, symbolisk och fragmentarisk. Hjärtdjur är en kort roman på c:a 200 sidor, ändå tycks den innehålla så ofantligt mycket klarsynthet, hoppfullhet, hopplöshet och tragik.
Varats olidliga lätthet av Milan Kundera
En roman om kärlek, erotik, filosofi och politik. Grundhistorien berättar om en komplicerad kärleksrelation mellan en man som är notoriskt otrogen och en kvinna som inte vill vara som sin mor. Bakgrunden är ryssarnas inmarch i Prag 1968 och det följande förtrycket. Invävt i berättelsen finns tankeväckande filosofiska funderingar.
Jag har varit jättedålig på att hänga på din jorden runt-resa, som jag hade ambitionen att göra.
SvaraRaderaMen av dessa böcker har jag i alla fall läst tre stycken sedan tidigare - Kundera och Bulgakov som jag gillade mycket och Solzjenitsyn som jag (trots att man kanske borde skämmas för att tycka så) faktiskt mest tyckte var tråkig.
Det jämnar väl ut sig, jag tyckte att Bulgakov var för rörig - och knäpp om jag ska vara helt ärlig.
SvaraRaderaBöckerna du läst denna månad inspirerade mig att gå in på bibliotekets hemsida och reservera några av dom. Roligt att få så många tips innan sommaren, får bara se hur många jag hinner läsa. Så din jorden runt resa får mig att vilja läsa mera, även om jag inte hinner hänga med på den.
SvaraRaderaJag älskar det knäppa i Bulgakov! :-D
SvaraRaderaJag gillar det där att man inte är riktigt säker på om det verkligen är menat att vara absurt, eller om man bara tycker att det är absurt.
Det är lite som med humorn i vissa böcker. Torgny Lindgren, till exempel. Jag tror att han egentligen försöker vara hilariously funny hela tiden, men jag är inte säker. Men när ingen hör mig, så sitter jag och skrattar högt åt hans böcker.
(Och här bytte jag ämne helt; det är bara jag som alltid associerat Bulgakov med just Lindgren).
Vad bra beskrivet, Vixxtoria! Det är ju precis så där det är, men jag har inte lyckats sätta ord på det förut.
SvaraRaderaIntressant att du upplevt detsamma, Spectatia. Det är något man inte pratar så mycket om som bokläsare, av rädsla för att visa hur mycket man har missuppfattat en bok. Antingen genom att inte förstå att den är rolig, eller genom tro att den är rolig när den inte är det. Jag vet inte vad som är mest pinsamt ;-)
SvaraRaderaMen jag har alltså härmed kommit ut ur garderoben som förvirrad bokläsare, som bara vågar leva ut min fulla upplevelse av en bok i ensamhet.
Ja här var mycket östeuropa. Kommer nästa månad influeras av ellanöstern kanske =) Själv har jag nyligen läst tusen strålande solar and I love. Här är länken till mitt inlägg om boken http://sofiemarika.blogg.se/2009/june/tusen-stralande-solar-khaled-hosseini.html
SvaraRaderaHa det bra!
Jag har aldrig ens läst Torgny Lindgren, men kanska kan jag prova en och läsa den med humoristiska glasögon. Fast jag gillar inte roliga böcker så bra...
SvaraRaderaDen blir tyvärr inte alls så mycket Mellanöstern som jag skulle velat för jag blir ju aldrig färdig med Brott och straff...
Ja, Torgny Lindgren kan med fördel provas, Lyran. Jag gillar inte heller böcker som är uttalat roliga, utan det är det här gränslandet som är intressant.
SvaraRaderaLyran: Det är klart du ska pröva Lindgren. Putslustig är det minsta han är, och det går alltså alldeles utmärkt att läsa honom med allvarsglasögon, för mycket både djup och allvar finns det i de här böckerna också.
SvaraRaderaUtan att använda google till hjälp vågar jag påstå att de flesta av hans böcker finns som ljudböcker (som jag har förstått att du brukar gilla ibland). Testa min favorit "Ormens väg på hälleberget", eller "Hummelhonung". Till sanningens lov tycker jag också mycket om (men möjligen skulle du tycka att den är för absurd ;-) ). Den enda bok som jag möjligen skulle avråda från är "Skrämmer dig minuten", och inte för att den är dålig, utan för att jag tycker att den är så typiskt oLindgrensk. Och det är det ju dumt att börja med.
Min absoluta Lindgren-favorit är Pölsan! Annars kan jag också rekommendera t ex Batseba eller Dorés bibel, för att addera till förslagslistan...
SvaraRaderaLiksom Vixxtoria vill jag gärna slå ett slag för Torgny Lindgren. Han är verkligen värd sina läsare. Och nej - det är nog inte "meningen" att man ska vrida sig av skratt medan man läser, även om det ofta finns en underfundig och lite stillsam humor att hitta under den ganska allvarliga ytan. Tror TL uppskattar att det finns läsare som liksom Vixxtoria garvar högt åt hans lustigheter, men den som inte uppskattar slapstick går helt säker. Promise!
Tackar för Lindgren-tipsen :-)
SvaraRadera