Glöd

Glöd av Sándor Márai, uppläsning av Sven Wollter

Under stor del av barndomen och ungdomsåren var Henrik och Konrád oskiljaktiga. Trots detta fanns redan tidigt avgörande skillnader mellan dem. De gick båda i militärskola och blev officerare, men medan Henrik var ett ypperligt ämne för det militära livet var Kónrad en känslig konstnärssjäl. Henrik kom dessutom från en mycket välbärgad familj, medan Kónrads ursprung var enklare. Henrik gifte sig och Kónrad var en flitig gäst i hans och hustrun Krisztinas hem. Men plötsligt en dag reste Kónrad sin väg utan ett ord till avsked och det kom att gå 41 år innan de båda männen åter träffades. När de åter träffas vill Henrik få veta sanningen, sanningen om händelserna den där dagen för 41 år sedan och sanningen om Kónrad och den sedan länge avlidna hustrun.

Den här utsökta berättelsen framförs i långsam takt. Språket är högtravande elegant och berättaren är den åldrige mannen som ser tillbaks på sitt liv. Romanen är till stor del skriven som en monolog. Trots avsaknaden av dramatisk handling finns något som hela tiden lockar läsaren att läsa en bit till. Den finns en glöd under den stillsamma ytan som väcker nyfikenhet.

Glöd är en historia om vänskap, passion och svek. Scenariot är en klassisk passionshistoria, som utspelar sig mellan två män och en kvinna. Teman som skildras är bl a människans ovilja att se sin egen del i relationer och människans förmåga att blunda för att skydda den inre bilden av sig själv och andra. I Glöd förmedlas en förståelse och acceptans av livets villkor, som man kanske måste vara i dess slutskede för att se.

Sven Wollters uppläsning är magnifik.