Jorden Runt - Sammanfattning Östeuropa

Här är direktlänkar till alla resenärernas inlägg om böckerna. Jag hoppas att ni tar er tid att besök, läsa och kommentera hos varandra. Då känns det ju lite mer som en gruppresa :-)

Om Hjärtdjur har följande resenärer skrivit:

Bagateller och huvudsaker
Bokmania
Camillas blogg
En bok flera böcker
Ett eget rum
H:s alias Violens boksida
Hermia says
Ingrids boktankar
Lyrans Noblesser
Midnattsseminariet
Paulas bokblog
Sofies Place
Tassande en liten kaffekopp


Om En dag i Ivan Denisovitjs liv har följande resenärer skrivit:

Boklesebloggen min
Bokmania
Boktradition
Camillas blogg
Ett hem utan böcker
Lilla O
Lyrans Noblesser
Martin Ackerfors
Paperback lover
Tassande en liten kaffekopp


Om Förvandlingen har följande resenärer skrivit:

Amoroso
Bibliophilia
Bokmoster
Camillas blogg
Cecbers blogg
Lilla O
Lyrans Noblesser
Mikaelas läs- och matblogg
Theresans
En och annan bok

Om någon blivit bortglömd, vänligen hojta till. Och om ni skriver lite senare, posta om det hos mig så lägger jag till era länkar.

Min vistelse i Östeuropa

Min vistelse i Östeuropa blev lite mer långvarig och lite mer omfattande än planerat. Ett besök på biblioteket ledde till att inte mindre än tre ljudböcker från Östeuropa fick läggas till min läslista. Dessutom slank ytterligare en bok ner i Bokus' kundvagn i ett obevakat ögonblick. Summa summarum har jag under min vistelse i denna del av världen läst/lyssnat på sju böcker. Dessutom följer jag naturligtvis TV-serien Krig och fred.

Jag läste alla de utvalda böckerna för resmålet och jag tyckte om dem alla. Förvandlingen kommer jag att läsa igen, den har hur många tolkningsmöjligheter som helst. Solzjenitsyn har ett vackert språk och ett stillsamt tempo, som jag tycker om. Jag tycker också att En dag i Ivan Denisovitjs liv på många sätt påminner om min stora favoritroman Mannen utan öde. När jag tänker efter är ju detta också en bok från regionen (Ungern). Herta Müllers författarskap är svårt att beskriva. Hennes stil är poetisk och symbolfylld, vacker intill bristningsgränsen.

Förutom de utvala böckerna läste jag ytterligare en och lyssnade på CD-versioner av tre. Kunderas Varats olidliga lätthet avnjöts i ett virvlande tempo. Sven Wollter läste Glöd med en inlevelse som fick det att pyra i CD-spelaren. Brott och straff i Per Myrbergs uppläsning visade sig vara en fantastisk klassiker. Men jag önskar att jag läst boken i stället eftersom uppläsaren i lite för hög grad agerade i stället för att läsa. Den enda bok jag inte öser lovord över är Mästaren och Margarita. Handlingen är lite för absurd för min smak.


Förvandlingen av Franz Kafka, 1915.

En morgon vaknar Gregor Samsa och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Både huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Detta är en helt fantastisk novell om en människas utsatthet, om stigmatisering och om att förvandlas till en börda för familjen och samhället.


En dag i Ivan Denisovitjs liv av Solzjenitsyn.

Ivan Denisovitj, kallad Sjuchov, sitter fängslad i ett arbetsläger, oskyldigt dömd till 10 års straffarbete för spioneri. Just denna dag mår inte Sjuchov bra, men han tvingas utstå kyla, hårt arbete och bristfällig mat i alla fall. Det slående i romanen är det optimistiska tonfallet, som bildar en skärande kontrast till den misär som beskrivs. Samtidigt kan man skönja den vrede som pyr under ytan.


 Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov.

Satan kommer till stan (Moskva) med en del kufiska medhjälpare och ställer till med stor skandal i samband med sin magiska show. Samtidigt berättas om hur Pontius Pilatus våndas i Jerusalem p g a dödsdomen mot Jesus. Dessutom ingår här en vacker kärlekshistoria. Romanen är en svidande kritik mot det sovjetiska systemet. En hysterisk, absurd skröna som blandar tragedi och komik på ett hejdlöst sätt.


Glöd av Sándor Márai, 1942.

Glöd är en historia om vänskap, passion och svek. Scenariot är en klassisk passionshistoria, som utspelar sig mellan två män och en kvinna. Under barndomen och ungdomsåren var Henrik och Kónrad oskiljaktiga. Men plötsligt en dag reste Kónrad sin väg utan ett ord till avsked och det kom att gå 41 år innan de båda männen åter träffades. Högtravande, elegant språk och ett långsamt berättartempo.


Hjärtdjur av Herta Müller, 1994.

Romanen utspelar sig i Rumänien under Ceauşescus förtryckarregim. Berättelsens fokus är på fyra unga vänner (Edgar, Kurt, Georg och det kvinnliga berättarjaget), som längtar efter frihet. Berättarstilen är poetisk, vacker, symbolisk och fragmentarisk. Hjärtdjur är en kort roman på c:a 200 sidor, ändå tycks den innehålla så ofantligt mycket klarsynthet, hoppfullhet, hopplöshet och tragik.


 Varats olidliga lätthet av Milan Kundera, 1984.

Varats olidliga lätthet handlar om kärlek, erotik, filosofi och politik. Grundhistorien berättar om en komplicerad kärleksrelation mellan en man som är notoriskt otrogen och en kvinna som inte vill vara som sin mor. Bakgrunden till historien är ryssarnas inmarch i Prag 1968 och det förtryck som därefter följde. Invävt i berättelsen finns tankeväckande filosofiska funderingar. Lättläst och engagerande.


Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, 1866.

Raskolnikov är en fattig före detta student som planerar och genomför ett mord på en avskyvärd pantlånerska. Huvudpersonen anser att han står över andra och därmed också över moraliska regler som gäller andra. Efter mordet pendlar Raskolnikov dock mellan storhetsvansinne och skuldkänslor inför det begångna brottet. Detta är en lysande klassiker som bör läsas. Spännande, lättläst och med aktuella frågeställningar.

Hjärtdjur

 Hjärtdjur av Herta Müller

Romanen utspelar sig i Rumänien under den tidsperiod då förtrycket under Ceauşescu dominerar hela samhället. Berättelsens fokus är på fyra unga vänner (Edgar, Kurt, Georg och det kvinnliga berättarjaget), som längtar efter frihet. Denna längtan tar sig uttryck i förbjudna handlingar, vilket leder till trakasserier, hot, förhör och i det närmaste konstant bevakning. De fyra vännernas liv blir allt mer beskurna, de avskedas från sina arbeten och får stora svårigheter att försörja sig. Trots detta är deras längtan efter frihet omöjlig att undertrycka, friheten är värd vilka offer och risker som helst.

Romanens fragmentariska, sönderslagna, sönderfallande sammanhang och den ibland svåråtkomliga symboliken påminner mycket om samtal jag haft med traumatiserade kvinnor. Även min känsla av att inte förstå nog, att inte kunna följa alla tankeled är en frustrerande påminnelse om hur svårt det är att sätta sig in i en desintegrerad persons tankevärld. Jag uppfattar det således som att jaget i Hjärtdjur berättar sin historia i efterhand. När jag läser har redan allt hänt, alla förhör är genomförda och alla förluster redan upplevda.

Ävens barnens situation gestaltas på ett realistisk sätt i romanen. Via tillbakablickar får vi ögonblicksbilder av hur det är att växa upp som minoritetsbefolkning med en far som varit SS-man och ännu hyllar führern. Författaren beskriver hur (emotionellt) övergivna barn snabbt växer upp för att försöka klara sig själva:

"Under bordet nådde barnens fötter inte ned till golvet. På bordet slogs barnhänder med blyertspennor. Ilskan i deras ansikten var envis och vuxen. Jag tänkte: Medan deras mor är försenad växer de. Vad händer om de är vuxna om en kvart, skjuter undan stolarna från bordet med baken och går sin väg. Hur ska jag kunna berätta för sömmerskan, när hon kommer hem och lägger fram nyckeln, att barnen inte längre behöver den." (sidorna 100-101)

Hjärtdjur är en kort roman på c:a 200 sidor. Ändå tycks den innehålla så ofantligt mycket. Jag har aldrig skrivit ner så många citat från en bok, språket är poetiskt vackert och författarens klarsynthet slående. Här är ett exempel på en till synes enkel mening, som man kan ägna lång tid åt att begrunda:

"Du tror att du blir osynlig bara för att du inte litar på någon, sade jag." (sidan 155)

Texten i Hjärtdjur är avancerad. Den är fylld av tankeväckande, mångtydiga formuleringar. Jag fick anstränga mig att hitta rätt lästempo; nog snabbt att få flyt och sammanhang och nog långsamt att njuta av meningarna. En del symbolik förstod jag, en del gick mig helt förbi. Men det viktiga är inte att förstå allt, utan att uppleva så mycket som möjligt. Och upplevelsen av att läsa Hjärtdjur var mycket stark och tog sig fysiska uttryck. Mitt hjärta pickade snabbt, det kändes tungt att andas och jag blev yr. Hjärtdjur är en mycket krävande och en mycket givande roman att läsa.

Citatutmaningen

Mettemor utmanade mig häromdagen att skriva om fem citat. Efter litet funderande har jag valt ut fem citat om läsning/författarskap/böcker. Er uppgift blir att försöka para ihop varje citat med dess ursprung. Lycka till! Svara i kommentarerna och försök nu att tänka efter innan ni googlar ;-p

"När man läser en god bok förstörs lusten att läsa dåliga."

"Ett hem utan böcker är en kropp utan själ."

"Är det inte så att en författare bara kan tala om sig själv?"

"En klassiker är någonting som alla vill ha läst men ingen vill läsa."

"Man måste läsa för att lära sig, bättra sig och trösta sig."

------------------------------------------------------------------------------------

Drottning Kristina

Milan Kundera i Varats olidliga lätthet

Mark Twain

Mary Ann Shaffer i Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap

Cicero

Facit finns i kommentarerna, men fundera lite själv innan du kikar :-)

Brottslingar

Brott och straff. Raskolnikov är en fattig före detta student som planerar och genomför ett mord på en avskyvärd pantlånerska. Tanken är att han genom detta mord ska lösa sina egna finansiella problem och också befria andra från denna onda varelse. Raskolnikov anser att han står över andra och därmed också över moraliska regler som gäller andra. Dessutom kan mordet på en människa rättfärdigas genom att mångas liv förbättras. I den halva bok jag hittills läst (eller rättare sagt lyssnat på) pendlar Raskolnikov mellan storhetsvansinne och skuldkänslor inför det begångna brottet.
Jag har nu lyssnat ungefär halvvägs genom Fjodor Dostojevskijs stora klassiker

På många sätt påminner intrigen i Brott och straff om den i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Raskolnikov är dock en mer utlevande natur, som raglar stupfull och/eller febersjuklängs gatorna, blir förälskad i en prostituerad flicka och försöker hantera relationen till modern och systern. Doktor Glas varken svalt eller söp, utan förhöll sig mer kyligt distanserad från sina handlingar.

Om ni någon gång för mycket tid till övers rekommenderar jag att ni läser eller lyssnar på Brott och straff. Den är faktiskt oerhört bra.

Hallå alla resenärer!

Den sista i månaden postar jag ett inlägg med länkar till alla era recensioner. Jag har ikväll letat bland era inlägg, det tog lite tid. Jag hoppas också att jag verkligen fått med alla. Ni får vara snälla och kolla så att ni inte blivit förbisedda.

En del av er har kanske läst, men ännu inte skrivit om böckerna. Jag vill be er att ni postar era länkar i kommentarerna till just det här inlägget. Det var ganska tidsödande att gå igenom alla kommentarer för att leta efter länkar.

Det är många som skrivit och det ska bli intressant att börja diskutera lite mer när alla hunnit läsa. Hoppas ni besöker varandra!

Stort paket till liten flicka

Den lilla recensenten i huset hoppar upp och ner, kvittrar och tjoar. Hon har nämligen fått ett nytt bokpaket att läsa och tycka till om. Den här gången är paketet från Rabén & Sjögren och det innehåller traditionellt svenskt, men även en del samtida berättare. Lilla dottern blev framför allt glad och uppspelt över Pippi-boken, jag kan tänka mig att den ska läsas i kväll.

Booker International

The Man Booker International Prize 2009 går till Alice Munro! Priset på på £60,000 delas ut vartannat år till en författare för dennes lifetime achievement.

Alice Munro är en av Kanadas mest firade författare, välkänd för sina noveller. Senare i år kommer hennes senaste novellsamling Too Much Happiness att utges. Alice Munro utsågs till prisvinnare med motiveringen:

"Alice Munro is mostly known as a short story writer and yet she brings as much depth, wisdom and precision to every story as most novelists bring to a lifetime of novels. To read Alice Munro is to learn something every time that you never thought of before."

Ett flertal av Alice Munros novellsamlingar har getts ut på svenska. I höst utkommer två titlar; dels en pocketutgåva av Kärlek, vänskap, hat, dels Nära hem, som innehåller berättelser ur tre tidigare verk. Under våren 2010 utkommer Alice Munros senaste novellsamling För mycket lycka.

Glöd

Glöd av Sándor Márai, uppläsning av Sven Wollter

Under stor del av barndomen och ungdomsåren var Henrik och Konrád oskiljaktiga. Trots detta fanns redan tidigt avgörande skillnader mellan dem. De gick båda i militärskola och blev officerare, men medan Henrik var ett ypperligt ämne för det militära livet var Kónrad en känslig konstnärssjäl. Henrik kom dessutom från en mycket välbärgad familj, medan Kónrads ursprung var enklare. Henrik gifte sig och Kónrad var en flitig gäst i hans och hustrun Krisztinas hem. Men plötsligt en dag reste Kónrad sin väg utan ett ord till avsked och det kom att gå 41 år innan de båda männen åter träffades. När de åter träffas vill Henrik få veta sanningen, sanningen om händelserna den där dagen för 41 år sedan och sanningen om Kónrad och den sedan länge avlidna hustrun.

Den här utsökta berättelsen framförs i långsam takt. Språket är högtravande elegant och berättaren är den åldrige mannen som ser tillbaks på sitt liv. Romanen är till stor del skriven som en monolog. Trots avsaknaden av dramatisk handling finns något som hela tiden lockar läsaren att läsa en bit till. Den finns en glöd under den stillsamma ytan som väcker nyfikenhet.

Glöd är en historia om vänskap, passion och svek. Scenariot är en klassisk passionshistoria, som utspelar sig mellan två män och en kvinna. Teman som skildras är bl a människans ovilja att se sin egen del i relationer och människans förmåga att blunda för att skydda den inre bilden av sig själv och andra. I Glöd förmedlas en förståelse och acceptans av livets villkor, som man kanske måste vara i dess slutskede för att se.

Sven Wollters uppläsning är magnifik.

Olidlig lätthet eller tyngd

Varats olidliga lätthet av Milan Kundera. Författaren skriver om livet och dess absurda begränsningar på ett sätt som tilltalar mig mycket. Visst är det oerhört konstigt att man inte ens får en möjlighet att repetera inför själva livet? En gång är ju ingen gång...
Återigen har jag börjat läsa en bok som gör mig andlös av igenkännande, förtjusning och upphetsning,

Grundhistorien så här långt (c:a en fjärdedel in i boken) handlar om en komplicerad kärleks-relation mellan en man som är notoriskt otrogen och en kvinna som inte vill vara som sin mor. Berättelsen utspelar sig i ett sönderfallande samhälle i samband med Pragvåren 1968. Texten liksom flödar, jag infångas och virvlar iväg med huvudpersonerna. Detta är verkligen lustfylld läsning.

Tematrio - Utomämnes

Ämnet för den här Temtrion är inte genomtänkt, idén dök bara upp helt plötsligt när jag började skriva ihop den trio jag planerat. Och ju mer jag funderade, desto mer nyfiken blev jag på hur ni skulle svara. Så ämnet för denna trio är helt enkelt utomämnes.


Berätta tre saker om er själva. Kanske har ni lust att prata om er familj, om era intressen eller om era arbeten. Välj fritt!

1. Jag är mamma till en flicka som är adopterad från Kina. Därför är jag också intresserad av det mesta som rör Kina. Vi hämtade vår dotter i en provins i södra Kina mitt i sommaren 2006. Hon var då knappt 1 år. Som alla adoptivföräldrar hade vi väntat länge på vårt barn och vi hade förberett oss genom kurser och umgänge med andra adoptivföräldrar. Men det går ju inte att förbereda sig på det känslomässiga tumult som uppstår då man blir förälder. Allt blev underbart kaotiskt. Dottern bestämde sig snabbt för att gilla läget och acceptera oss som föräldrar. Idag är jag mamma till en bestämd ung dam på snart 4 år och att bli mamma är det mest omvälvande och fantastiska jag varit med om.

2. Trädgårdsskötsel är en av mina hobbies. Jag tycker om planeringsstadiet, utförandet av arbetet och (förhoppningsvis) det lyckade resultatet. I min trädgård har jag satsat på många rosor och perenner. Mest stolt är jag över mina gammaldags buskrosor. Jag har tidigare visat bilder på några av dem här. Jag tycker också om att resa och besöka trädgårdar. Favoritresmålet är södra England. Den som vill se lite bilder från resorna kan klicka här.

3. Jag älskar sport. Sport i nästan alla former. Allra mest gillar jag nog fotboll och ishockey. När jag fyllde 30 fick jag biljetter till fotbolls-EM i Göteborg i present. Det är den bästa present jag någonsin fått. Jag älskar holländsk fotboll, totalfotboll. Och naturligtvis älskar jag Färjestad. Lyckan var stor tidigare i våras då SM-guldet var bärgat.



"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Bokförsäljning

I gårdagens SvD fanns en intressant artikel om bokförsäljning i snuttifierings tidsepok. Förlagen satsar på mobilsajter, trailers på Youtube, ringsignaler, tipssidor (Boktipset.se), Bok-SM och webben. Målsättningen är att förlagen och författarna ska synas mer. Försäljningen via näthandlarna ökar markant och webben blir en allt viktigare skådeplats. Även vi bokbloggare har vår plats i sammanhanget. Förlagen är generösa med recensionsexemplar till oss och får böckerna omskrivna i sammanhang där läsarna/köparna befinner sig.

Böckerna bortom bestsellerlistorna får det allt svårare att synas och allt färre böcker översätts. En av förklaringarna, enligt Håkan Rudels på Bonnierförlagen, är att medier hakar på i högre grad när det finns en författare nära som kan sitta i tv-soffan. Relationen mellan författarna och läsarna är ett intressant fenomen. Det verkar som om många verkligen vill "lära känna" nutidsförfattarna via deras bloggar och medverkan i media. Uppenbarligen tillhör jag minoriteten här, jag vill behålla ett visst magiskt skimmer kring mina favoritförfattare. Kanske är det därför jag helst läser gamla klassiker och utländsk litteratur. Risken att Selma, Hjalmar, Per Anders eller Imre ska dyka upp som lekledare i TV är ju tämligen liten.

Men hur blir situationen för de mindre förlagen, då de stora satsar intensivt på att synas? Blir de utkonkurrerade eller gynnas de av att det blir mer fokus på böcker generellt? Denna fråga är naturligtvis inte möjlig att besvara, men Lina Kåberg Stene från Leopard Förlag kan se positiva saker med att arbeta i det mindre formatet. Som bokkonsument är min önskan naturligtvis att mångfalden ska bevaras och utökas.

Prisad utgivning

Flera av förlagen börjar nu lägga upp eller skicka ut sin höstkataloger. Jag har tittat på nätet och bläddrat lite. Den kommer många lockande böcker till hösten. I det här inlägget fokuseras enbart på de Nobelprisade författarna som är aktuella med nya böcker eller med nyutgåvor av tidigare verk. (Texterna är givetvis hämtade från respektive förlags katalog.)


 Jenny av Sigrid Undset, utges av Brombergs Förlag 2009

Jenny Winge är en ung konstnärinna, klok, varmhjärtad och idealistisk, med stora drömmar om framtiden. Hon tilldelas ett stipendium och åker till Rom. Där träffar hon likasinnade och hon trivs med sitt nya liv. Men samtidigt är Jenny uppfylld av en längtan, en längtan efter den stora kärleken som ska ge livet full mening. Den fullkomliga, förlösande kärleken. Hon vill hitta en man, värdig hennes kärlek, och kompromisslöst ägna sitt liv åt honom. Så träffar hon Helge Gram och de förälskar sig i varandra. Men är det verkligen äkta kärlek hon känner, eller är det känslan att vara älskad som får henne att tro att hon själv älskar?

Jenny är Sigrid Undsets genombrottsroman och utkom 1911. Den väckte då ett visst uppseende genom att handlingen åtminstone tangerade frågan om kvinnans frihet och sexualitet.


 Sommartid av J.M. Coetzee, utges av Brombergs Förlag 2009

J.M. Coetzee upphör aldrig att överraska sina läsare. Nu har det blivit dags för honom att berätta om sitt kärleksliv. I romanen Sommartid ansätter han sig själv hårt med en rad självrannsakande och avslöjande frågor. Hur har han egentligen varit som älskare och vad har hans kvinnor innerst inne tyckt om honom? Och hur har han hanterat andra nära relationer, inte minst den till fadern? Dessutom kan man ju fråga sig hur han är som författare. Inte är han väl så märkvärdig med alla sina konstiga och tråkiga böcker, de fina priserna och lovorden till trots?

Ja, Coetzee är inte nådig mot sig själv. Men här finns en befriande humor och självdistans, och som alltid när det gäller Coetzee är hans prosa glasklar och skimrande. Ännu ett mästerverk av en av vår tids största berättelser.


 En välsignelse av Toni Morrison, utges av Forum Bokförlag 2009

En välsignelse är en berättelse om de svartas första tid i Amerika - slutet av 1600-talet då slaveriet ännu inte var legaliserat och satt i system. En gripande roman om en mor som lämnar ifrån sig sin dotter för att rädda henne och en dotter som aldrig kan förstå varför modern offrade henne. Flickan Florens tas som delbetalning av handelsmannen Jacob Vaark trots att han egentligen avskyr handeln med människor. I hans hem växer hon upp och blir bemött med vänskap, men efter skilsmässan från modern är hennes längtan efter kärlek som ett svart hål inom henne. Vid sexton års ålder möter hon passionen i form av en ung vacker smed. Men Jacob dör och allt förändras. I djupaste förtvivlan börjar hon rista in sin sorgesång på väggarna i huset. En välsignelse kan ses som ett förspel till Toni Morrisons storartade roman Älskade, som utspelas tvåhundra år senare.

Toni Morrison är en av USA:s mest betydande författare. Hon har skrivit en rad romaner som inträngande skildrar de svartas liv i USA. Till de mest kända hör Solomons sång, Älskade och Jazz. Sedan 1981 är Toni Morrison medlem i American Academy of Arts and Letters, och hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser, bland annat Pulitzerpriset 1988 och Nobelpriset i litteratur 1993.


 Oskuldens museum av Orhan Pamuk, utges av Norstedts Förlag 2009


I Istanbul under sent 1970-tal och tidigt 1980-tal, med militärkuppen 1980 som historiskt nav, möter vi Kemal Basmacı, en välbeställd affärsman. Han är förlovad med Sibel när han träffar den 18-åriga Füsun och förälskar sig i henne. Det leder till ett triangeldrama som utspelar sig i ett land där gamla traditioner försöker stå emot en våldsam modernisering.

Med sin första bok efter det att han belönades med Nobelpriset har Orhan Pamuk skrivit en kraftfull kärleksroman.

Med livet framför sej

Med livet framför sej av Émile Ajar, utgiven av Norstedts, 2009.

Momo växer upp hos Madame Rosa tillsammans med ett gäng andra horungar. Madame Rosa är en pensionerad prostituerad, till lika en omfångsrik matrona och judinna som suttit i koncentrationsläger. Hon tar emot de prostituerades barn för en månatlig summa. Momo är en brådmogen och samtidigt en besynnerligt oskuldsfull pojke, som försöker lära sig allt han kan om livet. Hans läromästare, förutom Madame Rosa, är den Victor Hugo-älskande, förvirrade monsieur Hamil, sytenören monsieur M'Da och den godhjärtade transvestiten Lola.

Kortfattat kan man säga att Med livet framför sej handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas djup tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt. Det är en bok om hur vänskap och kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna dem. Det är också en livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka, vilja och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.

Madame Rosa och Momo tar hand om varandra så gott det går. Den här sortens ombytta roller leder ofta till omfattande svårigheter hos barnet, som alltför tidigt tvingas ta ansvar. Även i berättelsen om Momo finns denna oerhört tragiska sida, men bokens språk fungerar närmast förförande så att man förleds att inte se eländet och misären i dess verkliga ljus. Det charmerande språket i denna roman är helt unikt, här blandas gatuslang med gammaldags formuleringar och bildar en helt egen värld. Mycket beröm bör ösas över den fantastiska översättningen gjord av Bengt Söderbergh.

"I början visste jag inte att jag inte hade nån mor, och jag visste inte ens att det behövs. Madame Rosa talade sällan om saken för att inte sätta griller i huvet på mej. Så jag vet inte riktigt varför jag är född och inte heller hur det gick till."

Att läsa om Momo, Madame Rosa och de andra älskliga personerna i romanen har varit en ren njutning. Det här är en alldeles fantastisk berättelse, som kommer att finnas med mig under många år framöver. Jag vill helhjärtat rekommendera er att läsa denna varma, fina roman.

Émile Ajar är pseudonym för Romain Gary, som därmed är den ende som vunnit det prestigefyllda franska litteraturpriset Prix Goncourt två gånger. 1956 fick han priset för Himlens rötter och 1975 fick han det således för Med livet framför sej. När man googlar på Romain Gary får man fram många olika fakta om hans bakgrund. Det verkar oklart både var han föddes och vem hans far var. Det man tycks vara överens om är att han växte upp med en självuppoffrande mor, som hade grandiosa planer för sonen. Och dessa planer och drömmar får man lov att säga att sonen levde upp till. Romain Gary blev under sitt liv krigshjälte, diplomat och hyllad författare. 1963-1970 var han gift med den firade amerikanska skådespelerskan Jean Seberg. Men i den postumt utgivna Émile Ajars liv och död skriver Romain Gary:

"Jag ville börja om på nytt, leva om mitt liv; att vara en annan var mitt livs stora frestelse. Jag var trött på mig själv."

1980 begick Romain Gary självmord.

Nya böcker

Det har varit ganska mycket trädgård och alldeles för lite läsning och bloggande de senaste dagarna. Men idag regnar det, så då får man vara inne. Fast en del av dagen ska tyvärr ägnas åt handlande och städande.

Jag har läst ett par underbara böcker, som kommer att recenseras inom kort, Glöd och Med livet framför sej. Läsningen av den vidunderliga Hjärtdjur pågår och dessutom lyssnar jag till Brott och straff. Den boken kommer att få följa med till Mellanöstern för den är på 22 skivor.

Bokus-paket och recensionsböcker anländer med jämna mellanrum. Jag har nyligen fått två böcker från Norstedts som jag bett om, men häromdagen låg ett överraskningspaket i brevlådan. Och när jag öppnade det började jag fnissa över hur rätt det kan bli ibland. För i paketet låg en bok med adoptions- och Mellanösterntema, Min mamma är en persisk prinsessa. Den är naturligtvis av stort intresse för mig.

Bokusböckerna har jag nog nämnt tidigare. Det är Krabbans gång av Nobelpristagaren Günter Grass, Sultanbrudens skugga av den kommande Nobelpristagaren Assia Djebar och Quinnan och Dr Dreuf av Mare Kandre, som nog haft stora chanser att få det ärofyllda priset om hon ännu levt.

Mer om Hjärtdjur

Läsandet av Hjärtdjur väcker många tankar och starka känslor. Jag känner behov av att skriva ner lite utdrag och mina tankar allt eftersom. Att läsa Hjärtdjur är en stark fysisk upplevelse. Jag snörs ihop på mitten, får svårt att andas, hjärtat pickar hårt och snabbt och jag blir yr.

Om rädsla skriver Herta Müller så här:

"Eftersom vi var rädda var Edgar, Kurt, Georg och jag tillsammans varje dag. Vi satt tillsammans vid bordet, men rädslan blev ensam i varje huvud, precis som vi kom dit med den, när vi träffades." (sid 70)

Författaren beskriver på ett fantastiskt sätt hur rädslan tvingar de fyra vännerna samman och hur detta att de är hänvisade till varandra föder tvånget att kränka varandra.

Herta Müller skriver också om hur traumatiserade, övergivna barn snabbt växer upp för att försöka klara sig själva. I mitt arbete med flyktingbarn träffade jag många, många av de här barnen. Barn drabbas mycket hårdare än man vill tro av förtryck och krig.

"Under bordet nådde barnens fötter inte ned till golvet. På bordet slogs barnhänder med blyertspennor. Ilskan i deras ansikten var envis och vuxen. Jag tänkte: Medan deras mor är försenad växer de. Vad händer om de är vuxna om en kvart, skjuter undan stolarna från bordet med baken och går sin väg. Hur ska jag kunna berätta för sömmerskan, när hon kommer hem och lägger fram nyckeln, att barnen inte längre behöver den." (sid 100-101)

Karavan

Idag låg det en fin present i min brevlåda, mitt första nummer av Karavan. Jag bläddrar lite andaktsfullt i tidskriften, som är bildmässigt vacker och har lockande innehåll. Temat för numret är Istanbul, här finns mängder av intressanta intervjuer, essäer, dikter och noveller. Här kommer jag att hitta mängder av litteraturtips. Tack till Hermia, som gjorde mig uppmärksam på Karavan genom att berätta att de fått årets Stig Dagermanpris och grattis till Birgitta Wallin och Karavan. Priskommitténs motivering lyder:

"Birgitta Wallin och tidskriften Karavan får årets Stig Dagerman-pris, En dag om året, för att ha burit tusen och en nödvändiga dikter och berättelser in i det svenska språket. Alltfler är vi som samlas kring lägerplatsen i den paradoxernas skog som Stig Dagerman skrev om i Diktaren och samvetet för att lyssna till tusen och en berättelser om hungriga och mätta, om vardag och drömmar från världens alla hörn och språk. De många språkens och de många kulturernas röster hjälper oss att förstå tillvarons förunderliga mångfald och mänsklighetens gemensamma plats."

På Karavans hemsida kan man om tidskriften läsa:

"Från Afrika, Asien och Latinamerika kommer en ny, omvälvande litteratur som är i färd med att förändra världslitteraturen av idag. Karavan sätter sökarsiktet på södra halvklotet och introducerar spännande författarskap från tre kontinenter med skönlitterära texter och bakgrundsartiklar."

Jag beställde omgående en årsprenumeration!

Hipp, hipp hurra

Grattis på 1-årsdagen lilla bloggen! När jag startade bloggen för exakt ett år sedan hade jag inga särskilda förväntningar eller planer. Jag tyckte bara att det kunde vara kul att blogga om böcker efter att jag haft ett flertal hemsidor och drivit ett forum för Sims under många år. Jag trodde nog att bloggen mest skulle bli ett sätt för mig själv att dokumentera det jag läst, men jag hoppades så klart att någon annan skulle vilja läsa den också.

Under året som gått har jag emellanåt varit lite bloggtrött, känt lite press att försöka läsa så mycket som möjligt och emellanåt känt mig ny, oerfaren och outbildad. Men framför allt har jag känt mig oerhört välkommen in i ett nytt sammanhang, jag har fått värdefulla tips och råd om litteratur och jag har liksom funnit mig till rätta i bloggosfären. Att jag dessutom fått erbjudanden om recensionsböcker från förlagen är grädden på moset.

Jag har ganska många regelbundna besökare och det är många som kommenterar. Det är det allra roligaste. Att lära känna nya människor via ett gemensamt intresse är fantastiskt. Jag hoppas att ni vill instämma i en härlig falsksång till min blogg:

Ja, må du leva
ja, må du leva
ja, må du leva uti hundrade år...

Nåja hundra år lär det väl inte bli, men några till hoppas jag :-)

Krig och fred

Eftersom vi jordenruntresenärer befinner oss i Östeuropa vill jag komma med ett litet TV-tips. Ikväll klockan 21.00 i SVT1 kommer del ett (av fyra) av en italiensk filmatisering av Lev Tolstojs klassiker Krig och fred. Om TV-serien kan man på svt.se läsa:

"Vi följer adelsfamiljerna Balkonskijs och Rostovs öden medan Napoleons arméer drar fram på sitt segertåg genom Europa. Det kulminerar i den franska invasionen av Ryssland och slutar med Napoleons nederlag 1812. Historien börjar 1805 i St Petersburgs salonger. Elegansen blandas med intriger och vanligt lågt skvaller, när prins Andrej Balkonskji mottar tsarens besked om att Ryssland ska ansluta sig till Österrike i kriget mot Napoleon."

Läsning av Hjärtdjur

Nu läser jag Hjärtdjur. Det kommer att ta sin tid. Texten är fylld av vackra, tankeväckande, mångtydiga formuleringar. Man måste liksom suga på meningarna.

"Min mor säger: När du inte står ut med livet, städa i garderoben. Då försvinner sorgerna genom dina händer, och huvudet gör sig fritt." (sid 28)

"Han väntar bara på sanningen, han märker att jag tiger medan jag talar." (sid 37)

"I en diktatur kan det inte finnas städer, eftersom allt är smått när det blir bevakat." (sid 44)

"Alla levde med flykttankar. De ville simma över Donau tills vattnet blev utlandet. Springa ikapp majsen tills marken blev utlandet." (sid 47)

"Hur skulle man egentligen leva, fråga jag mig, för att passa ihop med det man just tänker." (sid 60)

Hjärtdjur är en avancerad text för mig, jag måste försöka läsa nog snabbt att få flyt och sammanhang och nog långsamt att njuta av meningarna. En del symbolik förstår jag, en del går mig helt förbi. Men det viktiga är inte att förstå allt, utan att uppleva så mycket som möjligt.

Berlinerpopplarna

Nu blir det mera norskt! I kväll 20.00 i SVT 1 fortsätter tv-serien Berlinerpopplarna, som bygger på en romantrilogi av författaren Anne B. Ragde. Filmatiseringen av de två första böckerna, Berlinerpopplarna och Eremitkräftorna, har visats tidigare, i kväll är det sista boken Vila på gröna ängar vi får se.

Jag har inte läst böckerna, utan bara sett TV-serien. Jag tyckte att serien var mycket bra och skildrade den karga naturen och den känslomässiga torftigheten på ett sorgligt, trovärdigt sätt. Hoppas att fortsättningen i kväll är lika bra.

Tematrio - Norge/Sverige

Dagen efter syttende mai och två dagar efter den fantastiska segern i Eurovision är temavalet givet. Dessutom tycker jag att det är roligt att så många norska läsare hittat till min blogg och att jag därmed funnit så många fina norska bokbloggar.

Berätta om tre norska/svenska favoriter. Välj om du vill berätta om en speciell bok eller en författare. För svenska deltagare gäller att berätta om norska böcker/författare och för norska deltagare gäller då så klart att berätta om svenska favoriter. För er som möjligen inte vet om ni är mest norska eller svenska är valet fritt.

1. Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset läste jag för ganska många år sedan. Jag fick boken av en väninna, som inte orkade läsa ut den. Men jag både orkade och tyckte om det jag läste. I trilogin får vi följa Kristin, dotter till storbonden i Gudbrandsdalen från barndom till ålderdom. Historien utspelar sig på 1300-talet och skildrar detaljerat denna tid. Samtidigt präglas berättelsen av författarens samtid och dess aktuella frågeställningar. Undsets romanen Jenny kommer att ges ut i augusti, den ser jag fram emot att läsa.

2. Cora Sandels trilogi om Alberte läste jag också för många år sedan. Jag minns knappt handlingen, men märker att jag automatiskt börjar le så fort jag tänker på Alberte. Förra månaden läste jag om första delen i trilogin, Alberte och Jakob. Här är fokus på den försiktiga Alberte och hennes oförvägne bror Jakob i en instängd, borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett mycket stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp. Del två och tre ska läsas inom kort.

3. Karin Fossum är min absoluta favorit bland deckarförfattare. Jag har ju redan skrivit om hennes författarskap i Tematrion om deckare, men vill ändå ha med henne igen. Fossums romaner är alltid välskrivna och spännande och hon gestaltar förövare med psykologisk skärpa. Utan att förringa offrets utsatthet och lidande, skildras gärningsmännens handlingar och tankar på ett sätt som förklarar, men ej ursäktar. Jag vill rekommendera Fossums böcker till alla som tycker om intelligenta deckare!

Grattis Norge

Grattis Norge! Grattis på syttende mai och grattis till gårdagens utklassning i Eurovision. Har något land tidigare vunnit så stort? Jag antar att det kommer en del människor till Gardemoen i kväll för att ta emot gutten. Ha det nå så koselig, så ses vi i morgon för Tematrio :-)

En dag i Ivan Denisovitjs liv

En dag i Ivan Denisovitjs liv av Alexandr Solzjenitsyn.

Ivan Denisovitj, kallad Sjuchov, sitter fängslad i ett arbetsläger. Han är dömd till 10 års straff-arbete för spioneri, efter att ha tillfångatagits av tyskarna under andra världskriget. Den här dagen vaknar Sjuchov och känner sig sjuk. Han orkar för första gången inte upp i tid och för detta straffas han med ett extra arbetsuppdrag. Eftersom Sjuchov inte mår bra går han, efter att ha uträttat det extra straffarbetet, till sjukstugan för att rapportera att han är sjuk. Men läkaren får inte sjukskriva fler denna dag, så Sjuchov måste arbeta trots att han inte mår bra. Under resten av dagen lyckas Sjuchov över förväntan med såväl arbetet, som matanskaffningen. När han somnar på kvällen är han nöjd med den gångna dagen: "Det hade gått en dag, av ingenting förmörkad, en nästan lycklig dag."

Författaren beskriver detaljerat hur en dag i lägret ser ut. Fångarna är trötta och utsvultna, kontrollrutinerna i sträng, sibirisk kyla är absurda. Det är få som överlever till frigivningen, tämligen godtyckligt kan man få extra straff i form av minskade matransoner, vilket i regel leder till döden. Relationen mellan fångarna pendlar mellan konkurrens och solidaritet. Alla försöker tillskansa sig fördelar för att överleva, men ett visst utrymme för generositet och omtanke finns. Även under det hårda arbetet visar sig denna omtanke om de svagare och i de olika arbetsmomenten uttrycker fångarna arbetsglädje och tillfredsställelse över sin yrkesskicklighet.

Det slående i romanen är det optimistiska tonfallet, som bildar en skärande kontrast till den misär som beskrivs. Samtidigt kan man i vissa subtila, sarkastiska kommentarer skönja den vrede som ligger och pyr under ytan. Just tilltalet gör att man kan ta åt sig berättelsen, utan att värja sig. Allt skildras osentimentalt och lågmält på ett mästerligt sätt.

Solzjenitsyn föddes den 11 december 1918. 1945 arresterades han för att ha smädat Stalin och dömdes till åtta års arbete i ett straffläger i Gulag. Där inledde han sitt författarskap genom att i hemlighet föra anteckningar om livet i lägret. Han debuterade 1962 med En dag i Ivan Denisovitjs liv. Denna roman ledde till berömmelse utomlands, men också till att han ansågs vara "statens fiende" i Sovjetunionen. 1970 tilldelades Solzjenitsyn Nobelpriset. Han var då förbjuden att publicera i hemlandet och efter en hetskampanj landsförvisades han 1974. Samma år publicerades den omtalade Gulag-arkipelagen. Solzjenitsyn levde i exil i USA under många år, men återvände till Ryssland 1994 efter Sovjetunionens sammanbrott. I stället för att fängslas hyllades han nu som en av landets stora kulturpersonligheter. Den 3 augusti 2008 avled Solzjenitsyn vid 89 års ålder.

Kulturfyran - Indien

Även denna vecka var Kulturfyran intressant att besvara.

1. Hur många böcker av indiska författare har du läst?
Jag vet inte exakt hur många, men några är det i alla fall som jag på rak arm kan komma på. Midnattsbarnen av Salman Rushdie, De små tingens Gud av Arundhati Roy, En karta över omöjlig längtan av Anuradha Roy, Främmande jord av Jhumpa Lahiri och Branden i hjärtat av Mahasweta Devi. I bokhyllan väntar dessutom Bittert arv av Kiran Desai och Kvinnor på ett tåg av Anita Nair.

2. Från vilka länder kommer de författare som du läser mest? Vilket land har du aldrig läst någon bok från?
Jag läser mest av svenska författare. Eftersom vi nu reser Jorden Runt upptäcker jag fler och fler författare från andra delar av världen. Men det finns massor av länder jag inte läst något från, jag har t ex inte läst något från någon av de baltiska staterna.

3. Hur hittar du nya böcker? Bokrecensioner? Bloggtips? Kompistips? Hyllan på biblioteket? I bokhandeln?
Jag hittar absolut mest via mina medbloggare. Och jag håller koll på förlagens utgivningar och hyllan med CD-böcker på biblioteket.

4. Det finns en barnbok om en tiger och en björn som vandrar och vandrar för att ta sig till sina drömmars land. Vilket är dina drömmars land?
Ibland är verkligheten mer fantastisk än drömmen så mitt svar är Kina. Kina är mina drömmars land framför allt för att det är min dotters födelseland.

Herr Pinnemans äventyr

Herr Pinnemans äventyr av Julia Donaldson, utgiven av Alfabeta Bokförlag.

Pinneman bor med Pinnemor och sina tre barn i ett fint gammalt familjeträd. En dag då han som vanligt joggar på morgonen, kommer en hund och tar honom. Därefter följer ett mycket spännande äventyr för herr Pinneman, som råkar ut för många missöden. Pinneman används som snögubbsarm, svärd, bumerang och flaggstång utan att någon förstår att han inte är en vanlig pinne. Till slut räddar herr Pinneman Jultomten som fastnat i en skorsten och får åka fin släde hem till familjen.

Herr Pinnemans äventyr är skriven på fartfylld rim, som översatts av Lennart Hellsing. Men detta är inte någon av hans bättre text-bearbetningar. Här finns en hel del nödrim, vilket gör att högläsningen lätt stakar sig. Illustrationerna är mycket detaljerade, färgsprakande och roliga. Axel Schefflers bilder är alltid livfulla och uttrycksfulla. Berättelsen är spännande och underhållande.

Men, lilla dottern sa bestämt ifrån att hon inte tyckte om denna bok. Efter lite diskuterande kom det fram att hon inte gillade att alla var dumma mot herr Pinneman. Dottern hade inte förstått att barnen som använde Pinneman till olika saker, gjorde så av misstag. När jag förklarade detta, invände hon bestämt att Pinneman ju sagt till barnen vem han var; varför hade de då inte lyssnat? Ja, att argumentera med en 3½-åring är inte det lättaste och hon har ju faktiskt en poäng i sin kritik. Vi får väl se om boken kommer att uppskattas mer i framtiden.

Jag, Galadriel

Possessing a rare combination of wisdom and humility, while serenely dominating your environment you selflessly use your powers to care for others.

Even the smallest person can change the course of the future.

Take the quiz here.

Fann testet hos Snowflake, som liksom jag blev förvånad över utfallet. Fast jag är ganska nöjd att jag i alla fall blev någon jag känner till.

Pågående

Just nu håller jag på med två helt fantastiska böcker. Jag lyssnar på Sándor Márais Glöd och läser Émile Ajars Med livet framför sig. Och båda böckerna är riktiga pärlor.

I Glöd möter vi en pensionerad general som ser tillbaks på sitt liv. Sakta, men säkert närmar han sig de livsavgörande händelserna, sanningen. Berättelsen är skriven till stor del som en monolog, den är allvarlig och språket har både elegans och tyngd. Underbar!

I Med livet framför sej möter vi den nyfikne horungen Momo, som växer upp hos den pensionerade horan Madame Rosa. Romanen handlar om den komplicerade relationen mellan Momo och denna modersfigur och den är skriven på ett helt unikt, trovärdigt språk. Också underbar!

Library Lovers

Jag har pratat mycket om köphysteri och min oförmåga att stå emot bokliga lockelser, så nu är det dags att hylla andra sätt att få tillgång till litteratur.

Jag är så glad att jag hittat tillbaks till biblioteket. I tonåren mer eller mindre bodde jag på bibblan och vår bibliotekarie Kaisa är en av de viktiga personerna i mitt liv. Kaisa vågade nämligen föreslå böcker som låg lite utanför det vi idag kallar mainstream (undrar vad man kallade det på 70-talet?). I vilket fall ledde detta till att jag läste Vita serien och seriös litteratur huller om buller.

Sedan förflöt tyvärr många år utan biblioteksbesök. Men, då dottern var c:a 2 år tyckte jag att det var dags att introducera henne för bibblan. Och hon är lika förtjust i böcker (och datorer) som jag, så det föll väl ut. Nu går vi till biblioteket emellanåt och dessutom har jag själv börjat låna massor på biblioteket på min arbetsplats (sjukhusbibliotek). Jag har numer konstant 2-3 böcker hemlånade och det känns skönt att sluta cirkeln på detta sätt.

När jag vill plåga mig...

Häromdagen skrev Elisabeth Höglund en krönika i Expressen där hon sablar ner det hon tycks läsa i bloggväg. Bl a skriver hon: "När jag vill plåga mig brukar jag gå in på hennes blogg" (Linda Rosings). Detta skrivs som om det vore fullständigt normalt att man vill plåga sig själv emellanåt. Därefter skriver Elisabeth om problemet med att Blondinbella inte betalar skatt och om det spektakulära i att läsa om Hannah Graafs förlossning i realtid. Avslutningsvis slås fast att bloggar gör vi för att tjäna pengar. Elisabeth tror inte ett dugg på att det finns bloggare som skriver för att de älskar att skriva.

Egentligen är en inskränkt och okunnig krönika som Elisabeths inte värd att bemötas, men någon liten kommentar vill jag ändå flika in. För det är just för att få möjlighet att uttrycka min åsikt jag bloggar. Jag vet inte hur många bloggar det finns i Sverige, men jag vet att det finns många, många som inte skriver om vare sig fyllefester, glamour eller förlossningar. Är det verkligen så svårt att hitta oss? Men det är klart att i jämförelse med att skriva för den oerhört seriösa kvällspressen är bloggandet undermåligt. När man ser sammanhanget Elisabeths krönika presenteras i förstummas man ju nästan av beundran. Det måste vara höjden av en journalistisk karriär att få sin krönika införd bredvid en länk till de berömda tros-missarna.

Läs andra bloggares inlägg om Elisabeth Höglund, Expressen, Blondinbella, Hannah Graaf och bloggande.

Tematrio - Omläsning

Många har vissa favoritböcker de läser om och om igen. Så även jag. Ofta är det inte de bästa böckerna man läser om, andra faktorer styr över valen av omläsningsfavoriter. Kanske har man minnen förknippade med en bok eller så tar den upp teman man behöver arbeta med.

Berätta om 3 böcker/texter/serier du läser om och om igen.

För min del är det serier som lockar mest till omläsning. Under lång tid får jag då möjlighet att träda in i andra världar, det är det som lockar till flest omläsningar för min del.

1. Harry Potter har jag läst fyra eller möjligen fem gånger. Dock har jag bara läst sista boken en gång, därefter tog det liksom slut. Det som lockar med Harry Potter är den detaljerade magiska världen och det klassiska sagotemat med det goda mot det onda.

2. Vibeke Olssons serie om slavinnan Callistrate och de första kristna i Rom är en av mina absoluta favoriter. Här skildras livsvillkoren för både slavar och herremän. Det jag tycker om med Vibekes författarskap är att hon skriver om kristna frågeställningar utan att komma med pekpinnar och förenklade svar.

3. Jan Guillous serie om Tempelriddaren Arn är också en favorit som jag lyssnat till tre gånger. Det historiska perspektivet är intressant och ibland är det så skönt med riktiga hjältar ;-)

Resstopp Östeuropa

Det är ganska trevligt här i Östeuropa må jag säga. Här finns mängder av fina författare att stifta bekantskap med. Men, man hinner inte med allt man vill på en månad. Jag har nu läst Förvandlingen, som är fantastisk och En dag i Ivan Denisovitjs liv, som också är mycket bra. Samtidigt lyssnar jag på Bulgakovs Mästaren och Margarita, men den är inte precis i min smak. Lite för absurd och spretig.

Några böcker till från resmålet har jag tänkt hinna med: Hjärtdjur naturligtvis, Sándor Márais Glöd och Varats olidliga lätthet av Milan Kundera. Jag skulle gärna vilja läsa någon av de stora ryska klassikerna också, men tiden räcker inte till eftersom jag fått/får så fantastiskt fina recensionsböcker denna månad.

Strax innan vi lämnar Östeuropa kommer jag att skriva ett inlägg där jag länkar till allt ni skrivit under månaden om era resupplevelser. Hjälp mig då med att posta länkar i kommentarerna så att alla kommer med i ett inlägg. Jag har så klart kikat in lite hos många av er och sett vad ni läst. Men jag vill inte läsa era synpunkter innan jag själv läst boken i fråga. Det verkar i alla fall som om en hel del valt Hjärtdjur och tyckt mycket om den.

Om jag kan slita mig från Émile Ajars Med livet framför sej, ska jag skriva ihop något om Ivan Denisovitj i eftermiddag. Men solen skiner och man kan sitta och läsa på verandan...

Ett litet paket

Ett litet paket kom det från Bokus igår. Naturligtvis vill jag passa på att läsa Varats olidliga lätthet när jag nu ändå befinner mig i Östeuropa. Mare Kandre blev jag som sagt var mycket nyfiken på då jag tittade på dokumentären om hennes liv. Lilla dottern trodde först att det var en Pippi-bok till henne och blev lite besviken. Och efter många om och men har jag äntligen valt vilken bok av Le Clézio jag vill läsa/köpa. Hoppas nu att Skattsökaren är så bra som den verkar vara.

Förvandlingen

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt."

Så inleds världslitteraturens bästa novell Förvandlingen av Franz Kafka, från 1915. Därefter beskrivs detaljerat hur Gregor försöker ta sig upp ur sängen och hur han gradvis inser att han nog kommer att komma för sent till arbetet denna dag. Både huvudpersonen och läsaren fångas i en surrealistisk drömkänsla där man inte vet vad som är verkligt. Så småningom upptäcker Gregors familj vad som hänt under natten och reagerar med bestörtning. Dagarna går, Gregor börjar acceptera sin nya skepnad och agera mer och mer som en insekt. För hans familj blir dock situationen ohållbar. Dels har de ett "monster" gömt i ett rum, dels har de förlorat familjens försörjning då Gregor inte längre kan arbeta.

Efter att ha läst Förvandlingen har begreppet kafkaesk fått innebörd för mig. Det går inte riktigt att få grepp om berättelsen, trots att den är lättläst och till synes enkel. Kanske är detta typiskt Kafka; på ytan är berättelsen lätt att förstå, men den innehåller mångfacetterade djupdykningar, med otaliga tolkningsmöjligheter. Språket är briljant med sin sakliga framställning, totalt befriad från utropstecken och sentimentalitet.

Man kan tolka Förvandlingen utifrån en mängd olika perspektiv. Själv blir jag mycket berörd av den övergivenhet Gregor utstrålar, av hans utanförskap. Men samtidigt som berättelsen är oerhört tragisk är den så absurd att man småler.

Novellen kan läsas som en berättelse om människans utsatthet och skammen hon känner då hon inte längre är produktiv. När Gregor går från att vara närande till att vara tärande förändras hans situation. Som samhällsmedborgare är han inte längre någonting värd. Även familjedynamiken förändras då en familjemedlem stigmatiserats. Sakta men säkert ökar de övriga familjemedlemmarnas avståndstagande, de vill inte förknippas med det "monster" sonen blivit.

I novellen finns tydliga självbiografiska inslag. Kafka var ende sonen och hade tre yngre systrar, familjen var av judisk börd. Fadern hade egen firma där även modern arbetade. Modern beskrivs som framför allt sin makes hustru, barnen överläts till barnflickor och guvernanter. Kafka bodde även som vuxen hemma hos sina föräldrar, hans förhållande till fadern var komplicerat och innehöll känslor av underlägsenhet. Kafka hade också ett ambivalent förhållande med sin fästmö som han i ena stunden förklarade sin kärlek och i nästa stund bröt med. Kafka avled vid 40 års ålder i tuberkulos.

Jag kan inte nog försöka framhålla att detta är en berättelse som alla borde läsa. Den är fantastiskt underhållande samtidigt som den speglar vårt samhällsklimat på ett skrämmande otäckt sätt. Jag hade knappt lagt ner den urlästa boken förränn jag kände att jag ville läsa om den. Läs!

The Commitments

Efter en lång arbetsvecka känner jag mig lite sliten. Det får nog bli en filmkväll i kväll. Möjligen går det något bra på TVn. Men troligast är att jag väljer att titta på min favoritfilm -- igen. Eftersom jag har så lite tid att spendera framför TVn väljer jag gärna ett säkert kort i stället för att riskera att titta på något dåligt. Vilken min favoritfilm är? The Commitments så klart. Irländsk misär, hejdlöst roliga replikskiften, suveränt skådespeleri och fantastisk musik! Titta bara här på den officiella trailern:

Den magiska penseln

Den magiska penseln av Julia Donaldson. Illustrerad av Joel Stewart och översatt av Lennart Hellsing. Utgiven av Alfabeta Bokförlag.

En dag får flickan Shen en magisk pensel av en gammal man på stranden. Med den ska hon måla åt de fattiga, men inte åt de rika och mäktiga. Allt Shen målar med penseln blir verkligt och hon målar mat och kläder åt sin familj och andra fattiga. För detta blir Shen berömd och en dag kommer en kejsare och begär att hon ska måla ett guldmyntsträd åt honom. Då Shen vägrar sätts hon i fängelse. Men Shen lurar kejsaren och målar sig ut ur fängelset.

Den magiska penseln är en mycket vacker, poetisk saga skriven på rim. Språket passar perfekt för högläsning och berättelsen fångar barnens intresse. Sagan är fantasieggande och spännande. Som alla klassiska sagor förmedlar den att barns list kan övervinna de vuxnas makt. Berättelsen åskådliggör också skapandets och konstens inneboende styrka. Boken är rikt illustrerad med vackra, kinesiskt inspirerade bilder som förstärker upplevelsen av texten.

Det här är en saga helt i min smak. Berättelsen är fantasifull och förmedlar en viktig insikt till barnen. Texten är rytmisk och lättläst. Bilderna är vackra och innehåller intressanta detaljer. Lilla dottern tycker också mycket om denna bok. Ett extra plus för oss (som adoptivfamilj) är naturligtvis den kinesiska miljön. Jag vill gärna rekommendera den här boken till alla som tycker om "riktiga" sagor, den passar barn i ålder 3-6 år.

Bokfrossa

Jag har varit ganska okontrollerad i mitt bokanskaffande på slutet. Ett paket från Bokus hinner inte anlända förrän ett nytt är beställt. Dessutom har jag även handlat på antikvariat och på Tradera. Som om inte detta vore nog har jag fått åtskilliga mycket eftertraktade recensionböcker av förlagen.

Tyvärr hinner jag inte läsa i takt med att böckerna strömmar in i huset och inte har jag plats i bokhyllorna heller. Därför passar jag nu på att oja mig lite hos de enda som förstår hur bokbegäret kan ta över - bokbloggarna.

"Nya" böcker av Naguib Mahfouz och Émile Ajar kommer ut under maj, dessa ska läsas, avnjutas och recensceras. Två böcker av Mare Kandre kändes oundgängliga efter det att jag sett dokumentären om henne på TV. Jag har inte läst Varats olidliga lätthet, visst var den väl ett måste i min bokhylla? Och Skattsökaren av Le Clézio tyckte jag verkade intressant. Marianne har tipsat om Krabbans gång av Günter Grass flera gånger, nu närmast kravlade den sig ner i kundkorgen själv. Hos Ingrid har jag inspirerats att läsa något av Assia Djebar, mitt val föll på Sultanbrudens skugga.

Just nu känner jag bara längtan efter något av Pearl S. Buck på svenska, helst Den goda jorden, men sedan får det allt vara ett litet köpstopp köpuppehåll här också.

1962

Ivanas utmaning angående litterära händelser under våra födelseår är kul, tycker jag. Nu har jag googlat och sökt efter intressanta saker som hände 1962.

Andra delen av Per Anders Fogelströms underbara stadsvit Barn av sin stad utkommer. Romanen utspelar sig under åren 1880-1900 och skildrar livet i Söders arbetarkvarter. Om någon missat att läsa serien vill jag verkligen rekommendera den. I mitt tycke är denna romansvit något av det allra bästa som skrivits i Sverige.

Den femte sanningen av Doris Lessing utkommer 1962. Romanen innebär Doris Lessings definitiva genombrott och är ett mästerverk i sitt sätt att porträttera vår tids livsfrågor: vad det innebär att vara kvinna, och vad det innebär att vara människa.

Det osynliga barnet av Tove Jansson utkommer 1962. I denna berättelse träffar vi ett litet barn som blivit osynligt till följd av att det aldrig blivit "sett" och uppskattat. Detta är en fantastisk gestaltning av ett angeläget, växande problem i vår samtid.

Mare Kandre föds den 27 maj 1962.

Nobelpristagarna William Faulkner och Hermann Hesse avlider 1962.

Nobelpriset i litteratur går till John Steinbeck. Av honom har jag ännu bara läst Öster om Eden, en helt underbar släktsaga om två familjer, vars öden griper in i varandra under flera generationer. Det här är en hisnande episk berättelse om kärlek och hat, om gott och ont. Språket är härligt och personbeskrivningarna är genialiska. Genom berättelsen löper som en röd tråd författarens tankar om människans fria vilja.

Så, vad hände under era födelseår?

Främmande jord

Främmande jord av Jhumpa Lahiri, utgiven av Brombergs, 2009.

I fem noveller och en kortroman berättar författaren om välutbildade indiska invandrarfamiljer i USA. Berättelserna skildrar detaljerat det vardagliga livet i ett lugnt tempo. Men under ytan finns spänningarna mellan hemlandets traditioner och det nya landets krav på anpassning. I olika livssituationer blir de här konflikterna mer tydliga och författaren skildrar mycket lyhört individernas längtan efter tillhörighet.

Titelnovellen Främmande jord är min favorit. Här skildras hur familje-relationerna förändras i samband med födelse och död. Rumas mor avled då Rumas son var liten och nu är Ruma åter gravid. Hennes make har ett arbete som innebär att han är hemifrån en del och Ruma leker med tanken att be sin far komma och bo hos dem. Enligt traditionen är det självklart att fadern flyttar till något av sina barn då hans hustru avlider. Ruma har tidigare utbildat sig och levt som en modern, självständig kvinna. Då hennes mor dör och hon själv blir mor återvänder hon dock i allt högre grad till de indiska sedvänjorna. Hennes far har däremot, sedan han blev änkling, kommit att i högre grad anpassa sig till amerikanska vanor och han blir nu bekymrad då han ser sin dotter bli allt mer osjälvständig.

Fokus i alla novellerna ligger på det individuella känslolivet. Berättelserna skildrar lågmält och nyanserat hur exilproblematiken gestaltar sig under olika perioder i livet. Man kan ana att huvudpersonerna på olika sätt brottas med ett visst främlingskap och en kulturell rotlöshet. Här finns dock inte den invandrarmisär man ofta möter i litteraturen, exilproblematiken är nedtonad, men ändå ständigt närvarande i skildringarna av familjerelationerna.

Kortromanen om Hema och Kaushik består av tre väl avgränsade kapitel, skrivna ur olika perspektiv, som skildrar deras relation från barndomen till vuxen ålder. Hema och Kaushik träffas då de båda är små. De skiljs åt då Kaushiks familj återvänder till Indien. Efter några år kommer familjen tillbaks till USA och den unga Hema blir förälskad i Kaushik. Han tar dock inte någon särskild notis om henne. Av olika omständigheter skiljs Hema och Kaushik återigen åt och träffas inte igen förrän i vuxen ålder. Då blossar en mycket intensiv, ömsesidig förälskelse upp, men deras relation är ändå inte okomplicerad.

I berättelsen om Hema och Kaushik ligger fokus i hög grad på längtan efter samhörighet och kärlek. Denna längtan, och möjligheten att faktiskt få det man längtar efter, både lockar och skrämmer paret.

Främmande jord är en novellsamling i min smak. Jag tycker mycket om författarens lågmäldhet och förmåga att berätta om det vardagliga utan att det upplevs som trivialt. Känslostämningar skildras med stor lyhördhet, vilket skapar engagemang hos läsaren. Boken rekommenderas varmt.

Dagens fynd

Fyndade gjorde jag på Tradera när jag fick köpa hela Kulla-Gullaserien + bilderboken för 230 kr. Jag är jättenöjd, det ska bli roligt att återknyta bekantskapen med denna barndomsfavorit.

 

Tematrio - Hembygden

I Jorden Runt-utmaningen är vi ute och reser, men i veckans Tematrio tänkte jag att vi skulle hålla oss på hemmaplan. I min hembygd/mitt landskap finns många författare och jag vill gärna berätta lite mer om dem, trots att de är tämligen välkända. Hur är det i er hemtrakt?

Berätta om 3 böcker/texter av författare från din hemtrakt eller om romaner som utspelar sig i din hemstad!

1. Gustaf Fröding föddes i min hemstad och jag har faktiskt arbetat i hans barndomshem. Lite då och då läser jag hans dikter, de ljusa likväl som de mörka. Här är några verser ur kärleksdikten Nypenrosa, ur Räggler och paschaser från 1897.

Fin sôm nypenrosa står
tili, tili, når dä dagger
selverdrôp å blaa vagger
lent där môraväre går.

Int just lik e trägårsros
int så stôlt å mett i sola,
int så grann å stor i ola,
mer litt bly å mer te tros.

Tocken stog mi Anna Lek,
ljus i håre, rö i kläe,
"rosa stecker", sa di, näe,
Anna mi va utta svek.
2. Att jag är förtjust i Selma Lagerlöf vet de flesta som läser min blogg. Och den bok som i hög grad speglar livet i Värmland är hennes debutroman från 1891, Gösta Berlings saga. Det här är en mustig sköna fylld av färgstarka personligheter och ett sagolikt vackert landskap. Romanens inledningsmening känner nog de flesta igen:

"Äntligen stod prästen i predikstolen."

3. Till skillnad från de övriga författarna hör Göran Tunström till samtiden, trots att han tyvärr avled år 2000. Han växte upp i Sunne, där flera av hans romaner (delvis) utspelar sig. Berömda män som varit i Sunne fick August-priset för bästa svenska roman 1998. Händelserna utspelar sig i slutet av sextiotalet då Sunne får besök från månen. Detta är en helt underbar berättelse om det storslagna och det lilla livet.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Jorden Runt - Småprat

Då har jag delvis avverkat vår första resetapp. Igår läste jag Kafkas Förvandlingen. Vilken fantastisk novell. Den hamnar på min lista över verk jag rekommenderar. I novellen kan man läsa om människans utsatthet och skammen hon känner då hon inte längre är produktiv. Här finns också beskrivningar av hur familjedynamiken förändras då en familjemedlem stigmatiserats. Novellen kan läsas utifrån induvidual- familje- och socialpsykologiskt perspektiv och den innehåller svidande samhällskritik. Så småningom kommer en mer omfattande kommentar.

Jag är dock inte alls redo att lämna Östeuropa ännu, började nyss läsa En dag i Ivan Denisovitjs liv. Även ljudboksmässigt befinner jag mig på rätt plats på jorden; jag lyssnar just nu till Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. Jag hoppas också hinna läsa Hjärtdjur innan vi far vidare. Nästa år får vi nog göra en mer klassiskt inriktad Jorden Runt-resa så jag kan läsa de gamla ryska mästarna.

Hur går resandet för er andra. Jag har sett att många börjat läsa sina böcker, vad tycker ni om dem?

Idag har jag många bloggrelaterade planer. Jag tänkte skriva ihop en recension av novellsamlingen Främmande jord och dessutom plita ner några rader om Herr Pinneman. Och jag får inte glömma bort att det ska postas en ny Tematrio i morgon. Undrar vilket tema jag ska välja...

Månadssummering - April

Det blev faktiskt en ny rekordmånad i april. Tio böcker blev lästa, många var bra och någon var enastående. Tre av böckerna var skriva av Nobelpristagare, flera var skrivna av författare från Asien och Afrika och några kan klassificeras som klassiker.

Utvandringens tid av Tayeb Salih

Utvandringens tid skildrar koloniseringens innersta kärna och de svårigheter många unga afrikanska länder står inför idag. Det här är en bok med många dolda lager. Allt eftersom avslöjas mer och döljs mer. Romanen utkom första gången 1967 och blev en av Sudans främsta romaner. Har kallats den arabiska prosans främsta mästerverk i modern tid.


Det går an av CJL Almqvist

Det går an är en kortroman, ursprungligen utgiven 1839. Under en resa förälskar sig sergeanten Albert och glasmästardottern Sara Videbeck i varandra. Men för att gifta sig kräver Sara att de skall leva i ett jämlikt äktenskap utan formell vigsel och utan delad egendom. Ett angrepp på äktenskapet och en del av den tidiga feministiska litteraturen.


De dödas fjärilar av Diane Wei Liang

De dödas fjärilar är bok nummer två om den unga, kvinnliga privatdetektiven Mei Wang, det är en historia om kärlek, sorg och hämnd. Via en ganska enkel kriminalberättelse får vi en inblick i hur Kinas historia fortfarande håller landet i ett järngrepp. Den stora behållningen är skildringarna av hur det är att leva i Beijing idag.


När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall

Då flickan med det enkla ursprunget, Hilma, gifter sig med läroverksadjunkten Sigfrid vet hon inte att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts. Det här är en av de allra bästa böcker jag läst!


Främlingen av Albert Camus

"Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte." Så inleds denna berömda kortroman, som skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Denna roman bör läsas och begrundas av alla.


Mohammed Cohen av Claude Kayat

Mohammed Cohen är son till en judisk far och en arabisk mor. Han lever sina barnaår i Tunisien, därefter emigrerar familjen till Israel. Men Mohammed Cohen kan inte riktigt finna sig tillrätta någonstans. Till slut hamnar han i stället i Sverige. Denna roman är skriven med burlesk humor med en allvarlig underton och budskap om fred.


Alberte och Jakob av Cora Sandel

Detta är del ett i trilogin om den unga Alberte. Här är fokus på den försiktiga Alberte och hennes oförvägne bror Jakob i en instängd, borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett mycket stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp. Fantastiska miljöbeskrivningar, läsvärd klassiker!


Ungdomens bröd av Heinrich Böll

I denna kortroman skildrar författaren vardagen i efterkrigstidens Tyskland på ett lågmält sätt. Trots det lilla formatet, rymmer berättelsen både en intressant handling som lockar läsaren och en fyllig samtidsbeskrivning. Författaren använder sig av ett rikt symbolspråk och huvudpersonen skildras på ett psykologiskt trovärdigt sätt.


Afrikanen av J-M G Le Clézio

I Afrikanen berättar Le Clézio om hur han som åttaåring reser till Nigeria för att träffa den far han inte sett sedan han var liten. Fadern har under krigsåren arbetat under oerhört påfrestande villkor i Afrika, vilket skapat en stram, auktoritär hållning. Detta är en mycket fin, nyanserad beskrivning av en komplicerad far-sonrelation.


Främmande jord av Jhumpa Lahiri

Främmande jord är en novellsamling, som består av fem noveller och tre "kapitel" i en kortroman. I alla berättelserna skildras exilproblematik och de svårigheter som uppstår mellan generationerna i anpassningen till en ny kultur. Fokus ligger på nyanserade beskrivningar av familjerelationer. Lättläst, engagerande och mycket läsvärt!

Mare Kandre

Mare Kandre föddes tre veckor före mig och hon dog 2005. Det går inte riktigt att omfatta detta på en känslomässig nivå. Trots att vi är jämnåriga var våra uppväxter väsensskilda. Jämfört med Mares begåvning och själsliga smärta är mitt liv så blekt. Och för detta är jag innerligt tacksam. Dagens TV-program om Mare Kandres liv var oerhört gripande, så gripande att det känns fånigt att använda ett så trivialt begrepp som gripande. Alla miljöer påminde om min egen uppväxt, men hon gjorde allt det jag ville, men inte vågade. Intervjuerna med Mares bror var så enkla, fina och genuina. Horace och Ebba smågnabbades lite om tolkningarna av texterna och Jonas Thente vill att journalisterna skulle gå så han fick återgå till att läsa. Alla var rörande överens om att Mare Kandres storhet kunde jämföras med Kafka, Dostojevskij och Solzjenitsyn. Den enda som föll ur ramen var Carina Rydberg, som insinuerade att hon minsann visste saker om Mare Kandre. Patetiskt!


Läs andra bloggares inlägg om Mare Kandre.

Jorden Runt - Östeuropa

Dags för avfärd! Nu ger vi oss iväg österut. En del hoppar av i Tjeckien, andra i Rumänien och vissa i Ryssland. Vilken bok ni än valt, hoppas jag att den kommer att passa er. Nedan följer en liten beskrivning av böckerna. Eftersom jag inte själv läst dem, har jag lånat text från förlag, bokhandeln och Wikipedia.

 Hjärtdjur av Hertha Müller

"När ni skriver, glöm inte datum, och lägg alltid med ett hårstrå i brevet, sade Edgar. Om det inte finns något, vet man att brevet har öppnats."

Den lilla gruppen vänner måste hela tiden akta sig för Securitatemännen i Ceausescus Rumänien. De vet aldrig när det är dags för nästa förhör, så det är lika bra att försöka göra det bästa möjliga av situationen. Med hjälp av språket, berättelserna och humorn försöker vännerna överleva.

Herta Müller är en av de mest hyllade tyskspråkiga författarna idag. Hennes poetiska stil med vågad och slående symbolik hittar samband mellan språket och världen där vi minst anade att de fanns. Romanen Hjärtdjur belönades med det prestigefulla europeiska litteraturpriset Aristeion 1995.


 Förvandlingen av Franz Kafka

Franz Kafkas berättelse Förvandlingen har kallats världslitteraturens bästa novell. Den handlar om en handelsresande arbetsslav och familjeförsörjare, Gregor Samsa. En morgon vaknar Gregor och inser att han har förvandlats till en jättelik insekt. Gregors nya jag skrämmer familjen och han isolerar sig i sitt rum. Han har förlorat sin viktiga roll i familjen då han inte längre kan fungera som familjeförsörjare.

Förvandlingen har tolkats på en mängd olika sätt och kan läsas delvis självbiografiskt. Det finns stora likheter mellan Gregor och Franz Kafka, bland annat familjeförhållandena, med starka underlägsenhetskänslor gentemot fadern, och det faktum att båda bodde hemma även i vuxen ålder.

Inledningsraderna till Förvandlingen är kanske de mest kända öppningsrader som någonsin skrivits:

"När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt."

 En dag i Ivan Denisovitjs liv av Alexandr Solzjenitsyn

När Solzjenitsyns första och självbiografiska långnovell En dag i Ivan Denisovitjs liv publicerades i Sovjetunionen 1962 var den sprängstoff. Först nu avslöjades Stalins terror mot det ryska folket. Boken utspelar sig i ett sovjetiskt arbetsläger under 1950-talet. Under en dag från morgon till kväll får man följa Ivan Denisovitj, oftare kallad Sjuchov.

Ivan har dömts till ett arbetsläger, anklagad för att ha spionerat efter att ha tillfångatagits av tyskarna under andra världskriget. Trots att detta inte är sant straffas han av staten och döms till tio års lägervistelse. Dagen börjar med att han vaknar upp sjuk. Som straff för att han har vaknat sent skickas han till vakthuset för att städa och tvätta det. När han är klar med städandet går han till sjukstugan för att rapportera att han är sjuk. Men nu är det sent på morgonen och läkaren får inte sjukskriva fler arbetare så Sjuchov måste arbeta ändå. Resten av dagen handlar om Sjuchovs grupp och deras lojalitet för gruppchefen. Solzjenitsyn berättar också om olika metoder för att överleva, om den djungelns lag som råder i lägret. En dag i Ivan Denisovitjs liv är och förblir en milstolpe inom den ryska litteraturen.