De dödas fjärilar av Diane Wei Liang, utgiven av Alfabeta Bokförlag, 2009.
De dödas fjärilar är bok nummer två om den unga, kvinnliga privatdetektiven Mei Wang. Böckerna kan läsas fristående. Inledningsvis följer berättelsen två parallella spår. I det moderna Beijing får Mei i uppdrag att söka rätt på den försvunna sångerskan Kaili. Långt ute på landsbygden i Gansuprovinsen släpps Lin ut från ett arbetsläger, där han varit fängslad i mer än 10 år för att han deltog i studentupproret 1989. Lin ger sig iväg på en strapatsrik resa för att återförenas med farfadern i Beijing. I huvudstaden återfinns Kaili mördad och spåren leder Mei tillbaks till det förflutna. Hon motarbetas av starka krafter i sitt sökande efter sanningen. Så småningom korsar de båda berättelserna varandra och via en dramatisk upplösning blottläggs en tragisk sanning.
De dödas fjärilar är en historia om kärlek, sorg och hämnd. Via en ganska enkel kriminalberättelse får vi en inblick i hur Kinas historia fortfarande håller landet i ett järngrepp. I den första romanen, Jadeögat, skildrar författaren de ohyggliga händelserna under Kulturrevolutionen och visar hur dessa förödde enskilda familjer. I den nya boken finns Kulturrevolutionens fasor med i bakgrunden, men i fokus är de tragiska händelserna vid Himmelska Fridens Torg i juni 1989 då militären massakrerade studenterna.
Bokens svaghet är att mellanmänskliga relationer och Meis komplicerade förhållande till modern skildras på ett ganska barnsligt sätt. Språket tycks ha mer pondus då författaren gestaltar historiska händelser av vikt och nutida livsvillkor. Vid några tillfällen finns felaktigheter i boken, som är störande. T ex påstås att en man som fyllt 80 i bokens nutid (dvs 2000-tal) ha varit gammal under Kulturrevolutionen och det kan han ju näppeligen ha varit.
Den stora behållningen med romanen är skildringarna av hur det är att leva i Beijing idag. Författaren tar upp migranternas (lantborna som flyttat till stan för att få arbete) stora umbäranden, hon beskriver de enorma klyftorna mellan fattiga och rika och hon illustrerar hur staden förändras i snabb takt. Hutonger rivs dagligen, människor tvingas att lämna sina hem och många av dem blir hemlösa. Samtidigt växer stora, moderna glaskomplex innehållande shoppingparadis upp, för att tillgodose de nyrikas behov av lyx. Man får en inblick i den kinesiska vardagen och förståelse för detta lands enorma svårigheter och möjligheter. Slående är t ex kontrasten mellan den religiositet (eller vidskepelse) som präglar människornas liv och kommunistpartiets officiella förbud mot religion. Sammanfattningsvis är boken således mer intressant som en skildring av Kina, än som en spännande deckare. Dock tycker jag att deckarintrigen är OK, om än inte särskilt rafflande. Boken rekommenderas till alla som är intresserade av att via en lättläst bok lära sig lite mer om detta komplexa, fascinerande land.
Diane Wei Liang föddes 1966, samma år som Kulturrevolutionen inleddes. Under delar av hennes barndom var familjen splittrad och förvisad till ett arbetsläger på landbygden. Diane deltog i studentdemonstrationerna på Himmelska fridens torg i juni 1989, och lämnade därefter landet. Efter att ha bott och studerat under några år i USA, bor Diane idag i London med make och två barn.
Nu har jag läst! Tyckte ungefär som dig. Du skriver så bra blogginlägg att jag inte behöver bemöda mig.
SvaraRaderaTack, vad glad jag blir att du gillar det jag skriver :-) Och visst var boken ganska mysig.
SvaraRadera