Nu har jag äntligen fått upp alla auktionerna på Tradera. Det blev 25 ljudböcker att sälja. Jag undrar varför jag köpt så många? Nu har jag bara 6-7 stycken kvar, som jag inte kunde skiljas från.
Bland de böcker jag säljer kan man hitta en del svenska klassiker - Röda rummet, Den allvarsamma leken, Jerusalem, Doktor Glas, Mina drömmars stad osv - en del Nobelpristagare - Pamuk, Coetzee, Camus, Lessing m fl - och lite annat blandat. Om någon av er skulle vara intresserad finns böckerna HÄR.
Läslistor
▼
lördag 28 februari 2009
Rensning pågår
Pust, det är tungt att bära böcker. Men nu måste här rensas lite. Kommer jag någon gång att läsa Alkemisten? Nej, det är jag rätt säker på att jag inte kommer att göra. Har provat annat av Coelho och inte blivit imponerad.
Ska jag behålla mina deckare/thrillers av Frimansson och Parsons? Nej, de jag har läst kommer jag inte att läsa om, och de jag inte har läst kommer bara att samla damm. Ned i utrensningskassen med dem. Inte behöver jag behålla mina böcker av Viveca Lärn heller. I början tyckte jag att de var underfundigt roliga, men efter ett tag sken tragiken genom på ett påträngande sätt. Ner i kassen med dem. Böckerna av Paasilinna har också stått i hyllan i åratal, dem ger vi också bort till någon som vill roas.
CD-böckerna ska ut på Tradera i kväll, kanske ger de en nätt förtjänst.
Nu har jag minskat det totala antalet böcker med nära 40! Jag känner mig så otroligt duktig :-D
Ska jag behålla mina deckare/thrillers av Frimansson och Parsons? Nej, de jag har läst kommer jag inte att läsa om, och de jag inte har läst kommer bara att samla damm. Ned i utrensningskassen med dem. Inte behöver jag behålla mina böcker av Viveca Lärn heller. I början tyckte jag att de var underfundigt roliga, men efter ett tag sken tragiken genom på ett påträngande sätt. Ner i kassen med dem. Böckerna av Paasilinna har också stått i hyllan i åratal, dem ger vi också bort till någon som vill roas.
CD-böckerna ska ut på Tradera i kväll, kanske ger de en nätt förtjänst.
Nu har jag minskat det totala antalet böcker med nära 40! Jag känner mig så otroligt duktig :-D
fredag 27 februari 2009
Bokrea - paket 2
Idag anlände bokreapaket nummer två, denna gång från Bokus. Och titta, ett afrikanskt tema blev det minsann (även om inte denna bok av Condé utspelar sig i Afrika). Hela fyra böcker av Coetzee var oemotståndliga, Sommarsquash tokolosh! har jag varit nyfiken på ganska länge och Färden genom mangroven likaså. Alla böckerna ser mycket lovande ut. Onåd har jag faktiskt redan lyssnat på, den var fantastisk och provocerade mig rejält. Den andra böckerna av Coetzee kommer nog att ha liknande effekt. Utanför rean köpte jag den underbara boken om Grodan och kärleken. Den har vi redan läst och dottern gillade den skarpt.
torsdag 26 februari 2009
Språkpolis
Jag är ingen språkvetare och mitt användande av skiljetecken är säkerligen inte alltid som de borde vara. Trots detta har jag en hel del synpunkter på andras språkliga felaktigheter. Sär skrivningar kan störa mig oerhört, likaså den nya trenden att stava princessa med c. Jag ser aldrig någon skriva princ. Idag hittade jag detta stavfel hos SvD - skäms på er!
För övrigt vill jag lyckönska prinsessan och beklaga det faktum att vi har ett statsskick som innebär att en kvinna måste få sin fars tillåtelse att gifta sig.
För övrigt vill jag lyckönska prinsessan och beklaga det faktum att vi har ett statsskick som innebär att en kvinna måste få sin fars tillåtelse att gifta sig.
Snabbläsning
Oj oj oj, nu är det bara ett par dagar kvar tills Rosen på Tistelön ska vara utläst. Men jag tror nog att jag ska kunna hinna, den är ju lättläst när man väl tar sig för att läsa. Kruxet är att jag just nu har lite tid för läsning. I vilket fall är jag nu något mer positivt inställd till boken, den börjar bli riktigt spännande. Fast jag stör mig så klart på det fåniga spelet mellan män och kvinnor, där kvinnan ska agera svårfångad. Tyvärr är ju inte detta förlegat, spelet mellan män och kvinnor vidmakthålls av starka traditioner.
tisdag 24 februari 2009
Bokrea - paket 1
Så har då det första paketet anlänt och jag känner mig så nöjd. Framför allt var Fogelströmserien så fin; att den är oerhört bra vet jag ju redan. Claudio Magris' bok ser också mycket lovande ut, den känns liksom bra. Coetzees Ett dåligt år känner jag mig mer tveksam inför. Textlayouten är så konstig och följer inte vanliga sidor. Det tror jag kommer att irritera mig. De två saliga tycker jag faktiskt också har liten text för att vara en inbunden bok. Det ser ut som om man lagt in pocketversionen i en liten inbindning. En röd liten fågel i juletid ser dock liten och söt ut. Pinter ska bli mycket spännande att bekanta sig med, jag valde boken med hans genombrottspjäs Fastighetsskötaren i. Insekt verkar vara lika obehaglig som jag väntat mig och Boken om Stina är jättefin.
Bokrea på lunchen
Jag tog tidig lunchrast idag för att spana in bokrean. Men inget fanns som riktigt lockade mig, förmodligen för att jag redan köpt en del på nätet. Favoritboken Flaxa med vingarna som jag tänkt köpa och ha ett litet presentlager av, såg jag inte alls. Undrar om det kan ha varit i Åhléns katalog jag såg den? Jag får väl lov att ta en liten tur till på hemvägen. Hur går det för er andra, är ni ute och fyndar?
måndag 23 februari 2009
Bokrea - experterna och jag tipsar
I DN tipsar Jan Eklund om fynden i årets bokreakorgar. Han tycker att vi bl a ska köpa Jung Changs Mao, August Strindberg, Ian McEwans På Chesil beach och Om skönhet av Zadie Smith. Jag har ännu inte läst På Chesil Beach men Lördag av samme författare var riktigt bra.
SvD:s Kaj Schueler tycker att vi ska satsa på två nyöversatta klassiker: Thomas Manns Buddenbroks och Lev Tolstojs Krig och fred. Vidare rekommenderar han bl a JD Salinger, Zadie Smith, Salman Rushdie och Julio Cortázar. Av dessa blev jag faktiskt nyfiken på Cortázar.
Förutom de böcker jag bloggat om att jag redan beställt eller funderar på att köpa i morgon (nej, jag ska inte ut i natt) vill jag gärna tipsa om några av mina reafavoriter. Abraham B. Yehoshua är en intressant författare och hans Den befriade bruden skulle jag köpt - om jag inte redan hade gjort det. Vibeke Olsson är en av mina favoritförfattare och ett par av hennes böcker finns med på rean. De två saliga av Ulla Isaksson är en mycket bra relationsroman som jag gärna vill rekommendera. Bland småbarnsböckerna är Bu och Bä och allt av Carin och Stina Wirsén definitivt värt att köpa.
SvD:s Kaj Schueler tycker att vi ska satsa på två nyöversatta klassiker: Thomas Manns Buddenbroks och Lev Tolstojs Krig och fred. Vidare rekommenderar han bl a JD Salinger, Zadie Smith, Salman Rushdie och Julio Cortázar. Av dessa blev jag faktiskt nyfiken på Cortázar.
Förutom de böcker jag bloggat om att jag redan beställt eller funderar på att köpa i morgon (nej, jag ska inte ut i natt) vill jag gärna tipsa om några av mina reafavoriter. Abraham B. Yehoshua är en intressant författare och hans Den befriade bruden skulle jag köpt - om jag inte redan hade gjort det. Vibeke Olsson är en av mina favoritförfattare och ett par av hennes böcker finns med på rean. De två saliga av Ulla Isaksson är en mycket bra relationsroman som jag gärna vill rekommendera. Bland småbarnsböckerna är Bu och Bä och allt av Carin och Stina Wirsén definitivt värt att köpa.
Gammalmodig eller bara till åren kommen
Jag kämpar på med Rosen på Tistelön och fascineras av hur tiden gått. Denna bok ansågs vara nydanande, idag känns den bara mycket förlegad. Visst finns här en spännande handling och fantastiska miljöskildringar, men värderingarna är svåra att ta till sig.
I natt har jag haft svårt att sova och började då lyssna på en ny CD-bok. Denna gång föll valet på Voltaires Candide som jag inte läst sedan gymnasiet. Och som jag garvat mig genom natten, fnissat åt gatlopp, våldtäkter, hängningar mm. Jag fylls av beundran för en författare som redan 1759 skrev något som ännu känns aktuellt på många sätt.
I natt har jag haft svårt att sova och började då lyssna på en ny CD-bok. Denna gång föll valet på Voltaires Candide som jag inte läst sedan gymnasiet. Och som jag garvat mig genom natten, fnissat åt gatlopp, våldtäkter, hängningar mm. Jag fylls av beundran för en författare som redan 1759 skrev något som ännu känns aktuellt på många sätt.
söndag 22 februari 2009
Kvinnor och äppelträd
Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson.
Mor Sofi och Fredrika bryter mot socknens seder och börja bada i bykhuset varje vecka. Det blir stor uppståndelse i byn, som förvärras när även mor Sofis äldsta dotter börjar bada. Det anses vara syndigt med detta överdrivna badande och i bönehuset hålls förböner för baderskorna. Denna skam driver till slut mor Sofi till självmord. Ellen och Sally är båda ättlingar till mor Sofi. De växer upp i Norrköpings fattiga gränder och lär känna varandra då de båda flyttat till landsbygden. Fram växer en stark vänskap där de båda kvinnorna hjälper varandra i kampen mot fattigdom och elände.
Kvinnor och äppelträd är Moa Martinsons debutroman. Den refuserades av flera förlag, p g a dess realistiska skildringar och sexuella frispråkighet, innan den slutligen publicerades 1933. Moa var mycket kritisk till den rådande idylliserande bilden av kvinnan och ville beskriva kvinnors liv på ett realistiskt sätt. Idag är hennes debutroman en ofta läst klassiker.
Romanen skildrar kvinnors och mäns olika livsvillkor. Kvinnan är fast förankrad i sin kropp och sitt barnafödande, medan män lättare uppslukas av sin idévärld. Kvinnan är mer benägen till uppoffringar för att barnen ska få mat, med män super upp löningen. Kvinnor och barn är en enhet medan män kommer och går. Dessa teman genomsyrar hela boken, och når en höjdpunkt i den dramatiska beskrivningen av hur Sally ligger ensam i sin kammare och föder en son.
I Kvinnor och äppelträd återfinns även andra teman, Moa beskriver exempelvis livet på landet och i staden, frälsningsarméns framväxt, kampen för socialismen och nöden under första världskriget. Allt skildras dock utifrån kvinnors och barns livsvillkor, vilket är romanens styrka.
Romanen är skriven på ett enkelt, lättläst, konkret språk som emellanåt blommar ut i poetiska skildringar av naturen och människans arbete. Utan åthävor gestaltas smuts, fattigdom, missbruk, sexualitet och vänskap.
Kvinnor och äppelträd är en av mina favoritromaner. Jag har tidigare läst den och nu lyssnat på Gunilla Nyroos' uppläsning. Det är en roman som väcker starka känslor hos mig, jag vill gå ut och agitera. På många sätt har vi i dagens Sverige kommit långt från den smuts och fattigdom Moa beskriver, samtidigt ökar andelen fattiga i vårt land och många barn och ungdomar drar vind för våg. Dessutom har vi knappt tid för kvinnlig vänskap, vi måste ju arbeta, producera och konsumera hela tiden...
Mor Sofi och Fredrika bryter mot socknens seder och börja bada i bykhuset varje vecka. Det blir stor uppståndelse i byn, som förvärras när även mor Sofis äldsta dotter börjar bada. Det anses vara syndigt med detta överdrivna badande och i bönehuset hålls förböner för baderskorna. Denna skam driver till slut mor Sofi till självmord. Ellen och Sally är båda ättlingar till mor Sofi. De växer upp i Norrköpings fattiga gränder och lär känna varandra då de båda flyttat till landsbygden. Fram växer en stark vänskap där de båda kvinnorna hjälper varandra i kampen mot fattigdom och elände.
Kvinnor och äppelträd är Moa Martinsons debutroman. Den refuserades av flera förlag, p g a dess realistiska skildringar och sexuella frispråkighet, innan den slutligen publicerades 1933. Moa var mycket kritisk till den rådande idylliserande bilden av kvinnan och ville beskriva kvinnors liv på ett realistiskt sätt. Idag är hennes debutroman en ofta läst klassiker.
Romanen skildrar kvinnors och mäns olika livsvillkor. Kvinnan är fast förankrad i sin kropp och sitt barnafödande, medan män lättare uppslukas av sin idévärld. Kvinnan är mer benägen till uppoffringar för att barnen ska få mat, med män super upp löningen. Kvinnor och barn är en enhet medan män kommer och går. Dessa teman genomsyrar hela boken, och når en höjdpunkt i den dramatiska beskrivningen av hur Sally ligger ensam i sin kammare och föder en son.
I Kvinnor och äppelträd återfinns även andra teman, Moa beskriver exempelvis livet på landet och i staden, frälsningsarméns framväxt, kampen för socialismen och nöden under första världskriget. Allt skildras dock utifrån kvinnors och barns livsvillkor, vilket är romanens styrka.
Romanen är skriven på ett enkelt, lättläst, konkret språk som emellanåt blommar ut i poetiska skildringar av naturen och människans arbete. Utan åthävor gestaltas smuts, fattigdom, missbruk, sexualitet och vänskap.
Kvinnor och äppelträd är en av mina favoritromaner. Jag har tidigare läst den och nu lyssnat på Gunilla Nyroos' uppläsning. Det är en roman som väcker starka känslor hos mig, jag vill gå ut och agitera. På många sätt har vi i dagens Sverige kommit långt från den smuts och fattigdom Moa beskriver, samtidigt ökar andelen fattiga i vårt land och många barn och ungdomar drar vind för våg. Dessutom har vi knappt tid för kvinnlig vänskap, vi måste ju arbeta, producera och konsumera hela tiden...
fredag 20 februari 2009
Fredagstrött
Vad ska man blogga om en fredag kväll när man är trött intill utmattningens gräns? Har jag möjligen något intressant och /eller nytt att säga om de böcker jag läser? Nej, jag har ju redan avgett små delrapporter. Jag älskar fortfarande "Kvinnor och äppelträd", tycker mycket om Jag, Helga Gregorius och brottas med martyrtemat i Rosen på Tistelön.
Kanske jag kan berätta något om dotterns böcker då? Nej, hon "läser" också det gamla vanliga. Mammu Mu är stor favorit och alla böcker om bokstäver älskas. Dock har hon nu fått smak för dataspel och vill gärna spela Fem myror.... Man blir fascinerad över inlärningsförmågan och snabbheten hos en 3½-åring.
Mitt nostalgitema då? Skulle jag inte kunna visa bilder och berätta lite om några favoriter från barndomen? Jo, det skulle jag väl kunna, men det känns allt väldigt motigt att ta fram kameran, fota och skriva något. Det får nog vara tills i morgon.
Nåväl, kan jag berätta något om en spännande film eller ett TV-program då? Tillåt mig småle, när såg jag senast en hel film? Jo, jag såg ju faktiskt hela Mamma Mia vid jul ungefär. Tyckte den var riktigt dålig. För övrigt har jag idag sporadiskt tittat på snuttar av Händige Manny, 2½ Men (den serien gillar jag faktiskt) och Dr Phil. Vi missade t o m att spela in På spåret, som är ett av få verkligt sevärda TV-program. Fast jag är inte så säker att jag kommer att fortsätta titta när Oldsberg och Hellberg slutar.
Kanske jag skulle berätta lite om min dag? Hmmm, jag tror inte att någon är så intresserad. Men jag träffade en go' liten kille med koncentrations-svårigheter på jobbet och jag köpte en midsommarklänning till dottern på vägen hem. Väl hemma tog jag en liten tupplur. Nej, för att det där med dagboksbloggande ska fungera måste man nog ha ett mer varierande, spännande liv. Fast ni kanske skulle vara intresserade av att se dagens outfit? Det är en röd hellång plyschmorgonrock ... ja, fast jag hade jeans tidigare idag på jobbet. Märket har jag ingen aning om.
Nu vet jag vad jag ska göra, jag ska ge er lite länkar till kära medbloggare som skrivit något av större intresse än mitt pladdrande. Besök idag:
La Bibliofille och läs om Roberto Bolaño
Marianne och försök klura ut var dagens citat kommer från
Martin Ackerfors som skriver om både filmer och böcker.
I morgon hoppas jag att ni kommer tillbaks för att - förhoppningsvis - hitta något mer substantiellt att läsa på min blogg. God natt!
Kanske jag kan berätta något om dotterns böcker då? Nej, hon "läser" också det gamla vanliga. Mammu Mu är stor favorit och alla böcker om bokstäver älskas. Dock har hon nu fått smak för dataspel och vill gärna spela Fem myror.... Man blir fascinerad över inlärningsförmågan och snabbheten hos en 3½-åring.
Mitt nostalgitema då? Skulle jag inte kunna visa bilder och berätta lite om några favoriter från barndomen? Jo, det skulle jag väl kunna, men det känns allt väldigt motigt att ta fram kameran, fota och skriva något. Det får nog vara tills i morgon.
Nåväl, kan jag berätta något om en spännande film eller ett TV-program då? Tillåt mig småle, när såg jag senast en hel film? Jo, jag såg ju faktiskt hela Mamma Mia vid jul ungefär. Tyckte den var riktigt dålig. För övrigt har jag idag sporadiskt tittat på snuttar av Händige Manny, 2½ Men (den serien gillar jag faktiskt) och Dr Phil. Vi missade t o m att spela in På spåret, som är ett av få verkligt sevärda TV-program. Fast jag är inte så säker att jag kommer att fortsätta titta när Oldsberg och Hellberg slutar.
Kanske jag skulle berätta lite om min dag? Hmmm, jag tror inte att någon är så intresserad. Men jag träffade en go' liten kille med koncentrations-svårigheter på jobbet och jag köpte en midsommarklänning till dottern på vägen hem. Väl hemma tog jag en liten tupplur. Nej, för att det där med dagboksbloggande ska fungera måste man nog ha ett mer varierande, spännande liv. Fast ni kanske skulle vara intresserade av att se dagens outfit? Det är en röd hellång plyschmorgonrock ... ja, fast jag hade jeans tidigare idag på jobbet. Märket har jag ingen aning om.
Nu vet jag vad jag ska göra, jag ska ge er lite länkar till kära medbloggare som skrivit något av större intresse än mitt pladdrande. Besök idag:
La Bibliofille och läs om Roberto Bolaño
Marianne och försök klura ut var dagens citat kommer från
Martin Ackerfors som skriver om både filmer och böcker.
I morgon hoppas jag att ni kommer tillbaks för att - förhoppningsvis - hitta något mer substantiellt att läsa på min blogg. God natt!
Martyrer, martyrer
Oj så svårt jag har för vissa teman. Det finns få saker jag avskyr mer än helgonlika kvinnor som uppoffrar sig för att rädda en brutal buse till karl. Blanda in lite högstämda böner i smeten också så blir jag riktigt uppretad. Coetzees Onåd provocerade mig till ett vredesutbrott och Erika i Rosen på Tistelön gör mig tokig. Kvinnliga martyrer är som ett rött skynke för mig; ofta finns det andra i deras omgivning som får betala ett högt pris för att de ska putsa på sin gloria. Nåväl, när det gäller Rosen på Tistelön vet jag att andra personer snart kommer att träda i fokus så jag får väl stå ut med Erika några kapitel till. Jag hoppas att de andra kommer att gestaltas med mer djup och komplexitet. Miljöskildringarna är än så länge bokens styrka.
torsdag 19 februari 2009
Bokrea - kataloger
Idag fanns det äntligen lite bokreakataloger i brevlådan. Inte för att jag riktigt vet vad jag väntat på, jag har ju onekligen redan handlat en hel del. Men, jag hade glömt titta efter trädgårdsböcker och det hittade jag så klart flera som jag gärna skulle vilja ha. Dessutom fanns Henning Mankells Kinesen med i Akademibokhandelns katalog, den ska jag nog köpa.
Även bland barnböckerna hittade jag en del intressant, många olika Bu och Bä , till exempel. Fast nu har väl troligen dottern växt ifrån de söta lammen. Åhléns annonserade om Flaxa med vingarna så jag hoppas verkligen få tag på ett par exemplar där. Det är en perfekt bok att ge till förskolebarn. Jag ska nog överraska och glädja dottern med ett spel och en mus med Dora på också, Dora är hennes stora idol. Dessutom behöver hon en mus till laptopen, i alla fall när jag ska försöka hjälpa henne...
Även bland barnböckerna hittade jag en del intressant, många olika Bu och Bä , till exempel. Fast nu har väl troligen dottern växt ifrån de söta lammen. Åhléns annonserade om Flaxa med vingarna så jag hoppas verkligen få tag på ett par exemplar där. Det är en perfekt bok att ge till förskolebarn. Jag ska nog överraska och glädja dottern med ett spel och en mus med Dora på också, Dora är hennes stora idol. Dessutom behöver hon en mus till laptopen, i alla fall när jag ska försöka hjälpa henne...
Dagens citat
"Det är bra med ett öppet sinne, men inte så öppet att hjärnan trillar ut."
Detta citat läste jag nyss i en medicinsk tidsskrift angående vissa former av alternativ behandling. Och jag har svårt att sluta fnissa för jag tycker att detta ordstäv passar in på många områden i livet.
Har ni några bra citat/ordspråk ni vill dela med er av?
Detta citat läste jag nyss i en medicinsk tidsskrift angående vissa former av alternativ behandling. Och jag har svårt att sluta fnissa för jag tycker att detta ordstäv passar in på många områden i livet.
Har ni några bra citat/ordspråk ni vill dela med er av?
onsdag 18 februari 2009
När allt stämmer...
Tänk så fantastiskt det är när man hittar en bok man fastnar för efter de första meningarna. De senaste veckorna har jag försökt lyssna på diverse ljudböcker, men inget har fallit mig på läppen. Än har det varit något fel på uppläsarens röst, tempo, dialekt osv... Eller så har jag tyckt att boken helt enkelt varit tråkig. På ett sätt är mina krav högre ställda på ljudböcker, de måste ha handling som griper tag eftersom jag inte fastnar för dem pga av den språkliga upplevelsen. För när det gäller just språk kan naturligtvis inget jämföras med att läsa. Å andra sidan är kraven lägre ställda på ljudböcker när det gäller just språket, det är lättare att tolerera ett lite torftigt språk när jag lyssnar.
Så igår började jag lyssna på en ny bok och allt är rätt. Gunilla Nyros läser med lagom intensitet och inlevelse, handlingen fångar omedelbart mitt intresse och även språket håller hög klass. När kvinnorna skämmer ut sig i socknen genom att bada, och den gamle oduglige bonden väsnas om detta, då gläds jag över att ta del av en fantastisk roman. Vilken bok är det, undrar ni kanske? Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson, så klart.
Vilka böcker har gett er upplevelsen att allt stämmer?
Så igår började jag lyssna på en ny bok och allt är rätt. Gunilla Nyros läser med lagom intensitet och inlevelse, handlingen fångar omedelbart mitt intresse och även språket håller hög klass. När kvinnorna skämmer ut sig i socknen genom att bada, och den gamle oduglige bonden väsnas om detta, då gläds jag över att ta del av en fantastisk roman. Vilken bok är det, undrar ni kanske? Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson, så klart.
Vilka böcker har gett er upplevelsen att allt stämmer?
tisdag 17 februari 2009
Selma Lagerlöf - En herrgårdssägen
En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf.
Gunnar Hede studerar på universitetet i Uppsala och planerar att därefter återvända hem som brukspatron på familjegården Munkhyttan. Gunnar är inte medveten om att familjen kommit på obestånd och riskerar att förlora gården. I stället för att studera ägnar han sig åt att spela fiol. När Gunnar uppdagar sanningen om familjens ekonomiska situation överger han studierna och ger sig ut att tjäna pengar som gårdfarihandlare. Han köper en flock getter för att sälja vidare, men dessa dör under svåra lidanden i en snöstorm. Detta sätter djupa spår hos Gunnar. Då fästmön strax därefter slår upp förlovningen förlorar Gunnar förståndet. Den föräldralösa Ingrid, växer upp i ett kärlekslöst fosterhem. Hon bär på minnet av hur hon en gång träffade en underbar student som förstod henne. Den tokige "Getabocken" räddar Ingrid ur hennes grav, där hon ligger skendöd. Då Ingrid slutligen förstår att "Getabocken" är hennes älskade Gunnar lyckas hon med kärlekens makt frigöra honom från det mörker som omger hans själ.
Som alltid är Selmas huvudpersoner detaljerat och trovärdigt skildrade. De väcker läsarens intresse och engagemang. Vidare gestaltar Selma vansinnets inneboende logik på ett mästerligt sätt. I början ter sig galenskapen som en välsignelse, men så småningom kommer den att präglas av stark ångest. Selma skildrar också på sitt sätt hur effektiv psykoterapi bör bedrivas. Det krävs kärlek och vilja att se den galnes värld, och för att bli fri från vansinnet måste patienten våga minnas, bearbeta de traumatiska minnena och skapa sammanhang i sitt liv.
Även andra "karaktärer" i berättelsen är mycket intressanta. Fru Sorg beskrivs på ett mycket träffsäkert vis. I berättelsen finns också de lite dumdryga personerna, som hånar den som skiljer sig från mängden. Här finns också de som vill göra gott, men mest för syns skull... I romanen finns flera teman som ofta återfinns i Selmas berättelser, t ex tron på kärlekens makt.
Språket i denna korta roman är enkelt, flödande och vackert. Selma skildrar naturen så att jag kan förnimma den och hon berättar om övernaturliga händelser på ett sätt som gör att jag (nästan) kan tro på dem.
Jag tycker inte att En herrgårdssägen håller riktigt samma klass som Jerusalem, men den är klart läsvärd, framför allt p g a dess psykologiska trovärdighet.
Gunnar Hede studerar på universitetet i Uppsala och planerar att därefter återvända hem som brukspatron på familjegården Munkhyttan. Gunnar är inte medveten om att familjen kommit på obestånd och riskerar att förlora gården. I stället för att studera ägnar han sig åt att spela fiol. När Gunnar uppdagar sanningen om familjens ekonomiska situation överger han studierna och ger sig ut att tjäna pengar som gårdfarihandlare. Han köper en flock getter för att sälja vidare, men dessa dör under svåra lidanden i en snöstorm. Detta sätter djupa spår hos Gunnar. Då fästmön strax därefter slår upp förlovningen förlorar Gunnar förståndet. Den föräldralösa Ingrid, växer upp i ett kärlekslöst fosterhem. Hon bär på minnet av hur hon en gång träffade en underbar student som förstod henne. Den tokige "Getabocken" räddar Ingrid ur hennes grav, där hon ligger skendöd. Då Ingrid slutligen förstår att "Getabocken" är hennes älskade Gunnar lyckas hon med kärlekens makt frigöra honom från det mörker som omger hans själ.
Som alltid är Selmas huvudpersoner detaljerat och trovärdigt skildrade. De väcker läsarens intresse och engagemang. Vidare gestaltar Selma vansinnets inneboende logik på ett mästerligt sätt. I början ter sig galenskapen som en välsignelse, men så småningom kommer den att präglas av stark ångest. Selma skildrar också på sitt sätt hur effektiv psykoterapi bör bedrivas. Det krävs kärlek och vilja att se den galnes värld, och för att bli fri från vansinnet måste patienten våga minnas, bearbeta de traumatiska minnena och skapa sammanhang i sitt liv.
Även andra "karaktärer" i berättelsen är mycket intressanta. Fru Sorg beskrivs på ett mycket träffsäkert vis. I berättelsen finns också de lite dumdryga personerna, som hånar den som skiljer sig från mängden. Här finns också de som vill göra gott, men mest för syns skull... I romanen finns flera teman som ofta återfinns i Selmas berättelser, t ex tron på kärlekens makt.
Språket i denna korta roman är enkelt, flödande och vackert. Selma skildrar naturen så att jag kan förnimma den och hon berättar om övernaturliga händelser på ett sätt som gör att jag (nästan) kan tro på dem.
Jag tycker inte att En herrgårdssägen håller riktigt samma klass som Jerusalem, men den är klart läsvärd, framför allt p g a dess psykologiska trovärdighet.
Bokrea - besvikelse
Nu fick jag ju inte alla böckerna jag hade beställt. Bokus hade slut på Doktor Glas, Räddaren i nöden, Vilda svanar och Flaxa med vingarna. Speciellt Räddaren i nöden är jag besviken att inte få.
Från AdLibris fick jag besked att Lessings Den femte sanningen var slut. Jag har iofs hela hennes serie om Martha oläst, så det kan jag väl stå ut med.
Hur har det gått för er andra med reaköpen? Har ni hittat något ni velat ha?
Från AdLibris fick jag besked att Lessings Den femte sanningen var slut. Jag har iofs hela hennes serie om Martha oläst, så det kan jag väl stå ut med.
Hur har det gått för er andra med reaköpen? Har ni hittat något ni velat ha?
måndag 16 februari 2009
Nostalgia - rebusböcker
Finns det rebusböcker nu för tiden? När jag var liten brukande mamma läsa den här fina boken för mig. Jag tyckte att det var jätteroligt att följa med på raderna och fylla i det ord som saknades. Boken inleds med en mycket pedagogisk beskrivning av hur boken ska läsas. Jag hade två rebusböcker, den om katten och en om åsnan Pepe. Själv tycker jag så klart att böckerna är oerhört fina. Och jag skulle tro att min lilla flicka nu är lagom stor att börja uppskatta dem.
Bokrea - inköp 2
Det slank visst ner några böcker från Bokus också...
Coetzees böcker var så billiga att de inte gick att motstå. Jag har bara läst Onåd tidigare och den boken gjorde mig så upprörd att jag verkligen vill läsa mer av författaren.
Räddaren i nöden har väl alla hört talas om, men hur många har verkligen läst den? Sommarsquash tokolosh och Färden genom Mangroven är böcker som nämnts i flera bloggar, så de gled smidigt ner i kungkorgen.
Flaxa med vingarna har varit vår favoritbok, och passar barn 3-6 år. Det är en underbar bok om en herr och fru Fågel, som en dag hittar ett ägg i sitt bo. Är det verkligen deras? I vilket fall måste man ta hand om det, anser herr Fågel. Grodan och kärleken handlar om en grön groda som blir kär i en vit anka. Men, kan man verkligen bli kär i någon som har en annan färg?
Coetzees böcker var så billiga att de inte gick att motstå. Jag har bara läst Onåd tidigare och den boken gjorde mig så upprörd att jag verkligen vill läsa mer av författaren.
Räddaren i nöden har väl alla hört talas om, men hur många har verkligen läst den? Sommarsquash tokolosh och Färden genom Mangroven är böcker som nämnts i flera bloggar, så de gled smidigt ner i kungkorgen.
Flaxa med vingarna har varit vår favoritbok, och passar barn 3-6 år. Det är en underbar bok om en herr och fru Fågel, som en dag hittar ett ägg i sitt bo. Är det verkligen deras? I vilket fall måste man ta hand om det, anser herr Fågel. Grodan och kärleken handlar om en grön groda som blir kär i en vit anka. Men, kan man verkligen bli kär i någon som har en annan färg?
söndag 15 februari 2009
Birgitta Lindén - debutant och 80+
Ur SvD:
"Jag fick Bengt Ohlssons Gregorius och Hjalmar Söderbergs Doktor Glas i julklapp och då tänkte jag: "Men Helga, Gregorius fru, då!" Sedan satte jag mig och skrev."Jag blev också mycket intresserad av Helgas berättelse då jag läst Doktor Glas och Gregorius. Därför är jag mycket glad att Birgitta verkligen genomförde sitt skrivprojekt. Jag läser Jag, Helga Gregorius just nu. Det är en omfångsrik bok, som även berättar om Helgas uppväxt. Ännu c:a 100 sidor in i boken är Helga ett barn, en brådmogen, vetgirig liten unge. Jag är, så här långt, mycket förtjust i berättelsen.
Nostalgia - Sagan om Mästerkatten
Vi håller på med ett renoveringsprojekt här hemma och idag föranledde detta genomgång av allt som samlats i klädkammaren. Och där fanns bl a mina barnböcker. Så glad jag blev att återse alla mina barndomsvänner; där fanns små Pixi-böcker, lite bilderböcker, mina hästböcker och alla Kitty-böckerna! Genast bestämde jag mig för att skapa en liten nostalgihörna på bloggen. Mina finaste måste ju visas upp!
Sagan om Mästerkatten fick jag "ärva" efter en kusin. Den är tryckt 1960 i Tjeckoslovakien. Som barn förundrades jag mycket över denna bok, som i mina ögon var magisk. Bokens 3D-effekter fascinerade mig och dessutom kunde man t o m röra på vissa av figurerna! Själva berättelsen om den listiga katten som lyckades bli statsminister var mindre intressant än bilderna.
Att katten var mycket speciell och både förbryllade och förskräckte kan man se redan på framsidan. Dessutom kan man röra på hatten!
Hos skräddaren får den belåtne katten fina kläder och skräddaren kan buga!
Finast tyckte jag så klart att kungens vagn med prinsen och prinsessan var.
Än idag tycker jag allt att denna bok är mycket speciell. Trots den vuxnes förståelse av 3D effekter, känns boken ändå magisk.
Sagan om Mästerkatten fick jag "ärva" efter en kusin. Den är tryckt 1960 i Tjeckoslovakien. Som barn förundrades jag mycket över denna bok, som i mina ögon var magisk. Bokens 3D-effekter fascinerade mig och dessutom kunde man t o m röra på vissa av figurerna! Själva berättelsen om den listiga katten som lyckades bli statsminister var mindre intressant än bilderna.
Hos skräddaren får den belåtne katten fina kläder och skräddaren kan buga!
Finast tyckte jag så klart att kungens vagn med prinsen och prinsessan var.
Än idag tycker jag allt att denna bok är mycket speciell. Trots den vuxnes förståelse av 3D effekter, känns boken ändå magisk.
lördag 14 februari 2009
Bokrea - inköp
Jodå en liten beställning av årets reaböcker blev det allt. Fast det kändes konstigt med bokrea på nätet. Utbudet av skönlitteratur var tämligen begränsat, men jag hittade några Nobelpristagare och lite annat smått och gott.
En röd liten fågel i juletid av Fannie Flagg, som Annelie tipsat om, ska jag spara och ha som mysläsning nästa jul. Claudio Magris var Mariannes favorit till Nobelpriset, och I blindo är hans storsatsning som romanförfattare. Insekt av Claire Castillon läste jag om hos La Bibliofille, det verkar definitivt vara en novellsamling som väcker känslor hos läsaren.
Boxen med Fogelströms stad-serie var jag mycket glad att hitta. Jag lyssnade på den under 2008 och tycker att serien är oerhört bra. Doris Lessing och J.M. Coetzee har jag velat läsa mer av och jag ser fram emot att ta del av Pinters dramatik. Murkronan har jag redan som läsbok, men jag tyckte att 59 kr för en ljudbok var oförskämt billigt, så den slank ner i kundkorgen. De två saliga har jag i en sliten pocketvariant, ska blir kul att få ett lite finare exemplar.
Boken om Stina är en dubbelvolym som innehåller Storm-Stina och Stina och Stor-truten med text och bild av Lena Anderson. Den har jag fått tips om här på bloggen tidigare, roligt att jag hittade den på rea nu. Och ja, den är så klart till dottern.
En röd liten fågel i juletid av Fannie Flagg, som Annelie tipsat om, ska jag spara och ha som mysläsning nästa jul. Claudio Magris var Mariannes favorit till Nobelpriset, och I blindo är hans storsatsning som romanförfattare. Insekt av Claire Castillon läste jag om hos La Bibliofille, det verkar definitivt vara en novellsamling som väcker känslor hos läsaren.
Boxen med Fogelströms stad-serie var jag mycket glad att hitta. Jag lyssnade på den under 2008 och tycker att serien är oerhört bra. Doris Lessing och J.M. Coetzee har jag velat läsa mer av och jag ser fram emot att ta del av Pinters dramatik. Murkronan har jag redan som läsbok, men jag tyckte att 59 kr för en ljudbok var oförskämt billigt, så den slank ner i kundkorgen. De två saliga har jag i en sliten pocketvariant, ska blir kul att få ett lite finare exemplar.
Boken om Stina är en dubbelvolym som innehåller Storm-Stina och Stina och Stor-truten med text och bild av Lena Anderson. Den har jag fått tips om här på bloggen tidigare, roligt att jag hittade den på rea nu. Och ja, den är så klart till dottern.
fredag 13 februari 2009
Utmanande bokenkät
Martin Ackerfors har skapat en bokenkät med ett flertal mycket intressanta frågor, som kräver lite eftertanke.
1. Varför läser du?
För att jag andas...
2. Vad tycker du är förbjudet inom litteraturen?
Jag kan inte komma på något som är eller borde vara förbjudet. Däremot irriterar jag mig oerhört på romanfigurer som saknar psykologisk trovärdighet. Dessutom måste faktauppgifter vara korrekta, dvs skriver man om neurokirurgi får man lov att själv vara påläst.
3. Vad är ett måste?
Språk i någon form - gärna vackert. Mening - en bok måste betyda något för mig. Känslor - jag måste bli berörd, positivt eller negativt spelar mindre roll.
4. Vilket är viktigast när du intresserar dig för en bok: popularitet eller status?
Jag tycker om gamla klassiker och arbetarförfattare. Räknas de som populära eller statusfyllda? Jag vill också gärna hänga med lite, men jag läser inte särskilt mycket från topplistorna. Däremot läser jag gärna det som är "inne" bland bokbloggare. Nobelpristagare lär väl räknas som status :-)
5. Vilken författare har betytt mest för dig? Varför?
När jag var runt 20 år läste jag Gun-Britt Sundstöms Maken och förstod att andra människor delade mina kluvna känslor, min ångest och mina tankar. Det var en milstolpe i mitt liv.
6. Vilken redan existerande bok borde det varit du som skrivit?
Jag önskar att jag skrivit den fantastiskt kloka boken Momo - eller kampen om tiden.
7. Har du, när du läst klart en bok, varit arg på hur den slutat och velat skriva om slutet, en karaktär eller liknande?
Jag var förvisso arg långt innan slutet när jag läste Män som hatar kvinnor, den skulle verkligen behöva en omskrivning.
8. Finns det någon bok du gillar som du aldrig skulle råda någon annan att läsa? Vilken?
Det finns ju många böcker jag inte skulle råda vem som helst att läsa. Men inte någon? Nej, det kommer jag inte på någon.
9. Om du fick bestämma, vem skulle du ge Nobelpriset i litteratur?
Ack, ack ack, här borde jag ju ha en åsikt. Men fy så svårt. Abraham B. Yehoshua och Salman Rushdie är kandidater, fast jag har läst för lite av dem. De amerikanska favoriterna har jag ännu inte läst så de har jag ingen åsikt om. Jag vill så klart gärna ha fler kvinnliga pristagare...
1. Varför läser du?
För att jag andas...
2. Vad tycker du är förbjudet inom litteraturen?
Jag kan inte komma på något som är eller borde vara förbjudet. Däremot irriterar jag mig oerhört på romanfigurer som saknar psykologisk trovärdighet. Dessutom måste faktauppgifter vara korrekta, dvs skriver man om neurokirurgi får man lov att själv vara påläst.
3. Vad är ett måste?
Språk i någon form - gärna vackert. Mening - en bok måste betyda något för mig. Känslor - jag måste bli berörd, positivt eller negativt spelar mindre roll.
4. Vilket är viktigast när du intresserar dig för en bok: popularitet eller status?
Jag tycker om gamla klassiker och arbetarförfattare. Räknas de som populära eller statusfyllda? Jag vill också gärna hänga med lite, men jag läser inte särskilt mycket från topplistorna. Däremot läser jag gärna det som är "inne" bland bokbloggare. Nobelpristagare lär väl räknas som status :-)
5. Vilken författare har betytt mest för dig? Varför?
När jag var runt 20 år läste jag Gun-Britt Sundstöms Maken och förstod att andra människor delade mina kluvna känslor, min ångest och mina tankar. Det var en milstolpe i mitt liv.
6. Vilken redan existerande bok borde det varit du som skrivit?
Jag önskar att jag skrivit den fantastiskt kloka boken Momo - eller kampen om tiden.
7. Har du, när du läst klart en bok, varit arg på hur den slutat och velat skriva om slutet, en karaktär eller liknande?
Jag var förvisso arg långt innan slutet när jag läste Män som hatar kvinnor, den skulle verkligen behöva en omskrivning.
8. Finns det någon bok du gillar som du aldrig skulle råda någon annan att läsa? Vilken?
Det finns ju många böcker jag inte skulle råda vem som helst att läsa. Men inte någon? Nej, det kommer jag inte på någon.
9. Om du fick bestämma, vem skulle du ge Nobelpriset i litteratur?
Ack, ack ack, här borde jag ju ha en åsikt. Men fy så svårt. Abraham B. Yehoshua och Salman Rushdie är kandidater, fast jag har läst för lite av dem. De amerikanska favoriterna har jag ännu inte läst så de har jag ingen åsikt om. Jag vill så klart gärna ha fler kvinnliga pristagare...
torsdag 12 februari 2009
Nya raringar
Några nya fina böcker har hittat hem till mig, tack vare trevliga bokförlag. När jag skrev om Doktor Glas och Gregorius efterfrågade jag det kvinnliga perspektivet. Vem var egentligen Helga Gregorius? Gissa om jag var glad när jag en kort tid därefter hittade boken Jag, Helga Gregorius av Birgitta Lindén. Jag har bara läst ett 30-tal sidor i denna omfångsrika bok ännu, men de sidorna gav mersmak.
Mahasweta Devis Branden i hjärtat har jag velat läsa alltsedan jag såg författarinnan i TV. Hon gav ett så lugnt, klokt intryck. Den här novellsamlingen är nog något utöver det vanliga.
I flera bokbloggar har jag på slutet läst, eller rättare sagt bara skummat, recensioner av den lilla söta romanen Drottningen vänder blad av Alan Bennett. En feel-good roman om läsning och litteratur kan väl aldrig vara fel. När miljön dessutom är brittisk faller jag som en fura.
Mumin, Mumin, Mumin, man kan aldrig få nog av Tove Janssons fantastiska värld. I Stora boken om Mumin finns berättelser, recept, serier och underbara bilder. Denna bok ska avnjutas avsnitt för avsnitt i lugn takt.
Mahasweta Devis Branden i hjärtat har jag velat läsa alltsedan jag såg författarinnan i TV. Hon gav ett så lugnt, klokt intryck. Den här novellsamlingen är nog något utöver det vanliga.
I flera bokbloggar har jag på slutet läst, eller rättare sagt bara skummat, recensioner av den lilla söta romanen Drottningen vänder blad av Alan Bennett. En feel-good roman om läsning och litteratur kan väl aldrig vara fel. När miljön dessutom är brittisk faller jag som en fura.
Mumin, Mumin, Mumin, man kan aldrig få nog av Tove Janssons fantastiska värld. I Stora boken om Mumin finns berättelser, recept, serier och underbara bilder. Denna bok ska avnjutas avsnitt för avsnitt i lugn takt.
Bokrea
När AdLibris erbjuder mig att bli VIP-kund på bokrean tackar jag naturligtvis genast ja. Men i ärlighetens namn har jag inte handlat på bokrean på flera år. Den senaste bok jag köpte på rean var Alkemisten av Coelho, och den står fortfarande oläst i bokhyllan. Nej, när jag tänker efter inser jag att den inte ens står kvar i hyllan, den ligger i ge-bort-påsen.
Förr var den en fest att gå på rean. Jag var alltid där och trängdes första dagen - eller natten. Och jag köpte många böcker som senare blev favoriter. Men på senare år har jag inte lyckats fynda något vidare.
Bokrean på nätet har jag aldrig testat. Det känns ju inte alls som "riktig bokrea"; på den ska man ju trängas och svettas. Men det är nog möjligt att jag ändå inte har lust att ge mig ut i trängseln, för att bli besviken på utbudet. Har bokrean blivit sämre? Eller är det jag som förändrats? Borde man inte snart få hem kataloger?
Förr var den en fest att gå på rean. Jag var alltid där och trängdes första dagen - eller natten. Och jag köpte många böcker som senare blev favoriter. Men på senare år har jag inte lyckats fynda något vidare.
Bokrean på nätet har jag aldrig testat. Det känns ju inte alls som "riktig bokrea"; på den ska man ju trängas och svettas. Men det är nog möjligt att jag ändå inte har lust att ge mig ut i trängseln, för att bli besviken på utbudet. Har bokrean blivit sämre? Eller är det jag som förändrats? Borde man inte snart få hem kataloger?
onsdag 11 februari 2009
Boksök
Jag vill slå ett slag för den eminenta sökfunktionen Boksök, skapad av Petra i samverkan med Google. Tjänsten söker (i nuläget) i 241 svenska bokbloggar och ger många intressanta träffar. Jag använder ofta Boksök för att se vad andra bloggare tycker om olika böcker. Testa så får du se.
Sök efter böcker, recensioner och inlägg i den här och hundratals andra bokbloggar:
Sök efter böcker, recensioner och inlägg i den här och hundratals andra bokbloggar:
Månadssummering - Januari
Under januari var jag också sjuk! Dessutom hade jag semester, så det blev en hel del läst.
H.K. Kraxmaskin av Håkan Eklund
I denna illustrerade poesi- och dagbok finns en samling vardagsbetraktelser från hemmet och kneget. Här finns inget tillgjort eller tillrättalagt. Författaren följer inga i förväg uppställda versmått eller regler som begränsar och förställer. Här formuleras tankar rätt upp och ner, det är genuint, oskolat och avskalat. Snillrik punklyrik.
Riket vid vägens slut av Jan Guillou
1192 kommer Arn äntligen hem och han kommer hem till ett land där det råder tillfällig fred. Med sig hem för han kunskap och invandrare, som blir förutsättningen för en helt ny tid - och ett helt nytt rike. Arn och Cecilia får varann till slut, och Arn bygger upp en krigsmakt som är så stark att ingen ska våga anfalla. Men den strategin lyckas sällan...
Den onda viljan av Karin Fossum
Tre unga män åker till en stuga i skogen för att umgås en helg. Under en nattlig båttur drunknar en av dem. Sejer och Skarre kopplas in för att utreda dödsfallet. Sammanfattningsvis är detta en spännande deckare som på ett mästerligt sätt skildrar det psykologiska spelet i en grupp där det gäller att identifiera den svagaste länken.
Bränt barn söker sig till elden av C. Edvardson
I denna självbiografiska roman möter vi den utvalda flickan Cordelia. Flickans mor är berömd och besatt av sitt konstnärskap. Då raslagarna införs transporteras flickan till Auschwitz, där hon fråntas sin identitet och där hennes personlighet slutligen utplånas. Nu existerar inte längre flickan, endast A 3709. Om svårigheten att vara en överlevare.
Pesten av Albert Camus
I staden Oran börjar råttorna dyka upp, och med dem kommer pesten. Romanen handlar om människans livsvillkor, vänskap och kärlek. Här finns en hel del filosofiskt och religiöst resonerande, men också oerhört vackra beskrivningar av kärleken mellan två människor. Denna spännvidd gör Pesten till en fantastisk läsupplevelse.
Glasfåglarna av Elsie Johansson
Nancy växer upp som yngst bland fem syskon i ett arbetarhem under trettiotalet. Hon är familjens iakttagare och grubblare. Hon anar de skuggor i Doras liv som till sist blir tydliga, hon ser mammans kamp och pappans stora inåtvända sorg. Livet är hårt och skuldtyngt. Personbeskrivningarna är fängslande och detaljerna noggrant återgivna.
Mosippan av Elsie Johansson
Kriget rasar ute i världen, men hos Tåpelles förblir det mesta vid det gamla. Nancy drömmer och frihet och kärlek. Skildringen av Nancy har beskrivits som "hudnära". Förödmjukelserna, utsattheten och utanförskapet kryper under skinnet på läsaren. Romanen är mycket påtaglig. Nominerades välförtjänt till Augustpriset.
Nancy av Elsie Johansson
Då fadern avlider förändras Nancys och moderns livsvillkor. De flyttar till staden, där livet på många sätt blir lättare. Nancy kämpar på med studierna och modern får ett bra arbete. Romanserien om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Klassikerstatus.
H.K. Kraxmaskin av Håkan Eklund
I denna illustrerade poesi- och dagbok finns en samling vardagsbetraktelser från hemmet och kneget. Här finns inget tillgjort eller tillrättalagt. Författaren följer inga i förväg uppställda versmått eller regler som begränsar och förställer. Här formuleras tankar rätt upp och ner, det är genuint, oskolat och avskalat. Snillrik punklyrik.
Riket vid vägens slut av Jan Guillou
1192 kommer Arn äntligen hem och han kommer hem till ett land där det råder tillfällig fred. Med sig hem för han kunskap och invandrare, som blir förutsättningen för en helt ny tid - och ett helt nytt rike. Arn och Cecilia får varann till slut, och Arn bygger upp en krigsmakt som är så stark att ingen ska våga anfalla. Men den strategin lyckas sällan...
Den onda viljan av Karin Fossum
Tre unga män åker till en stuga i skogen för att umgås en helg. Under en nattlig båttur drunknar en av dem. Sejer och Skarre kopplas in för att utreda dödsfallet. Sammanfattningsvis är detta en spännande deckare som på ett mästerligt sätt skildrar det psykologiska spelet i en grupp där det gäller att identifiera den svagaste länken.
Bränt barn söker sig till elden av C. Edvardson
I denna självbiografiska roman möter vi den utvalda flickan Cordelia. Flickans mor är berömd och besatt av sitt konstnärskap. Då raslagarna införs transporteras flickan till Auschwitz, där hon fråntas sin identitet och där hennes personlighet slutligen utplånas. Nu existerar inte längre flickan, endast A 3709. Om svårigheten att vara en överlevare.
Pesten av Albert Camus
I staden Oran börjar råttorna dyka upp, och med dem kommer pesten. Romanen handlar om människans livsvillkor, vänskap och kärlek. Här finns en hel del filosofiskt och religiöst resonerande, men också oerhört vackra beskrivningar av kärleken mellan två människor. Denna spännvidd gör Pesten till en fantastisk läsupplevelse.
Glasfåglarna av Elsie Johansson
Nancy växer upp som yngst bland fem syskon i ett arbetarhem under trettiotalet. Hon är familjens iakttagare och grubblare. Hon anar de skuggor i Doras liv som till sist blir tydliga, hon ser mammans kamp och pappans stora inåtvända sorg. Livet är hårt och skuldtyngt. Personbeskrivningarna är fängslande och detaljerna noggrant återgivna.
Mosippan av Elsie Johansson
Kriget rasar ute i världen, men hos Tåpelles förblir det mesta vid det gamla. Nancy drömmer och frihet och kärlek. Skildringen av Nancy har beskrivits som "hudnära". Förödmjukelserna, utsattheten och utanförskapet kryper under skinnet på läsaren. Romanen är mycket påtaglig. Nominerades välförtjänt till Augustpriset.
Nancy av Elsie Johansson
Då fadern avlider förändras Nancys och moderns livsvillkor. De flyttar till staden, där livet på många sätt blir lättare. Nancy kämpar på med studierna och modern får ett bra arbete. Romanserien om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Klassikerstatus.
tisdag 10 februari 2009
Bok-SM
Är du med och tävlar i Bok-SM? Det kanske du borde vara. Bok-SM är ett unikt projekt där ett bokkontrakt med Piratförlaget ligger i potten. Sedan i november har man haft möjlighet att lägga upp sina färdiga- eller halvfärdiga böcker på Kapitel 1. Medlemmarna har därefter röstat på varandras alster och topplistor har skapats.
Från och med igår kunde man börja anmäla sin bok till själva tävlingen. Kriterierna är att boken måste vara skönlitterär och den måste vara minst 200 000 tecken. Däremot måste den inte vara helt färdig nu, man har till den 31 mars på sig att skriva klart boken.
Under våren kommer läsning och röstning att äga rum både bland medlemmarna på Kapitel 1 och i en professionell lektörsgrupp, som består bland annat av Piratförlagets medarbetare. Röstningen sker i flera steg där medlemmarnas- och lektörgruppens val väger ungefär lika tungt.
"Röstningen sker enligt klassisk melodifestivalmodell", säger Ola Lauritzson, som ursprungligen kom med idén. Den 1 juni koras vinnaren, vid en galatillställning i Stockholm.
Från och med igår kunde man börja anmäla sin bok till själva tävlingen. Kriterierna är att boken måste vara skönlitterär och den måste vara minst 200 000 tecken. Däremot måste den inte vara helt färdig nu, man har till den 31 mars på sig att skriva klart boken.
Under våren kommer läsning och röstning att äga rum både bland medlemmarna på Kapitel 1 och i en professionell lektörsgrupp, som består bland annat av Piratförlagets medarbetare. Röstningen sker i flera steg där medlemmarnas- och lektörgruppens val väger ungefär lika tungt.
"Röstningen sker enligt klassisk melodifestivalmodell", säger Ola Lauritzson, som ursprungligen kom med idén. Den 1 juni koras vinnaren, vid en galatillställning i Stockholm.
Kalla handen
Nej, på min arbetsplats var de inte intresserade av ett bokbyte-boklånesystem. Tydligen har man haft något liknande tidigare, men då bara lånat ut böcker, böcker man faktiskt ville ha tillbaks. Och det funkade inte. Så, tyvärr var motståndet rätt kompakt när jag försökte lansera min idé. Jag skulle ju så klart bara kunna ge bort de böcker jag själv inte vill ha kvar, men min tanke var också att försöka engagera människor att både spara pengar och miljön genom att låna/byta böcker. Nåväl, vi får väl se om jag får bättre respons vid senare tillfälle.
måndag 9 februari 2009
Boklån-bokbyte på jobbet?
På min arbetsplats arbetar drygt 60 personer. Om alla tog med 3 böcker de inte längre vill ha i hyllan får vi ju en fin liten start på ett lånebibliotek. Dessutom finns där kanske fler sådana som jag; dvs sådana som med glädje donerar mer än 3 böcker. Man skulle också kunna byta böcker med varandra. Visst är väl detta en bra idé? Är det någon som har ett boklåne-bokbytesystem på sin arbetsplats? Ge mig gärna lite tips, så ska jag starta upp på min arbetsplats.
Läslust
Jag har så många olästa böcker i mina bokhyllor och högar att jag snart måste överväga att begära tjänstledigt. Tycker ni inte att man borde kunna få tjänstledigt med lön för att förkovra sig? Nja, chefen kommer nog att tycka att det är tveksamt.
Bland böckerna som väntar på att bli lästa finns ett helt gäng amrisar. Konspirationen mot Amerika av Philip Roth och New York trilogin av Paul Auster fick jag i ett Pocket & Prassel-paket av min hemliga bokvän Martina, Falling man av Don DeLillo, Vad jag älskade av Siri Hustvedt och Vägen av Cormac McCarthy är böcker jag själv köpt, men inte hunnit läsa. Dessutom har jag flera böcker av Ernest Hemingway, Anne Tyler, Amy Tan, Joyce Carol Oates och Toni Morrison, som pockar på uppmärksamhet.
Bland de afrikanska böckerna, som dagligen gör sig påminda i tankarna, finns Segu av Maryse Condé, En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie och Allt går sönder av Chinua Achebe. Jag är väl snart den enda som inte läst En halv gul sol, det bloggas om den romanen överallt. Jag har även ett par olästa böcker av de afrikanska Nobelpristagarna J.M. Coetzee - Historien om Michael K - och Wole Soyinka - Aké - väntandes i bokhyllan. Dessutom vill jag läsa ner nordafrikansk, arabisk litteratur, t ex av Mahfouz och Mernissi.
Intresset för indisk litteratur växer med varje bok jag läser. De som väntar på att bli lästa är bl a Bittert arv av Kiran Desai, Branden i hjärtat av Mahasweta Devi och Kvinnor på ett tåg av Anita Nair. Dessutom skulle jag vilja läsa den fantastiska romanen De små tingens Gud av Arundhati Roy ytterligare en gång. Jag hoppas också att den senaste Man Booker Prize-vinnaren Aravind Adigas debutroman The white tiger snart ska bli översatt. Den har jag höga förväntningar på. Jhumpa Lahiri är en annan indisk författare jag är nyfiken på.
Även Kina är ett land som intresserar mig och jag har en hel del kinesisk litteratur i bokhyllorna. Nobelpristagaren Xingjian Gao har skrivit En ensam Människas Bibel, och den vill jag hinna läsa under året. Dessutom har jag ytterligare ett par romaner jag tror kan vara riktigt bra bland de väntande böckerna; Stilla av Ying Chen och Släktgården av Li Rui. Jag har också en del "lättare" kinesisk litteratur, t ex deckaren En röd hjältinnas död av Xiaolong Qiu och chick-litromanen Beijing Doll av Sue Chun. De är säkert underhållande.
Ovan nämnda Martina har utmanat oss att läsa kvinnliga klassiker i år och den utmaningen var jag inte sen att nappa på. Dock är jag rätt sen med att verkligen läsa böckerna... Men, mycket snart ska Rosen på Tistelön av Emilie Flygare-Carlén bli läst och därefter har jag lust att läsa Victoria Benedictsson, Moa Martinson, Elin Wägner och (givetvis) Selma Lagerlöf. Jag planerar också att läsa de brittiska klassikerna av Jane Austen, systrarna Brontë och Elizabeth Gaskell. Fast de har jag tänkt läsa på originalspråk, och då kommer jag nog att behöva beställa dem från Amazon :-)
Ja, detta var en kort genomgång av en lång radda olästa böcker. Om jag ska vara helt ärlig har jag faktiskt nu 139 olästa böcker. Ja, jag skäms. Men tyvärr leder inte denna skam till ett ändrat beteende (det gör skam sällan), utan jag både lånar och köper gladeligen nytt tämligen ofta.
Bland böckerna som väntar på att bli lästa finns ett helt gäng amrisar. Konspirationen mot Amerika av Philip Roth och New York trilogin av Paul Auster fick jag i ett Pocket & Prassel-paket av min hemliga bokvän Martina, Falling man av Don DeLillo, Vad jag älskade av Siri Hustvedt och Vägen av Cormac McCarthy är böcker jag själv köpt, men inte hunnit läsa. Dessutom har jag flera böcker av Ernest Hemingway, Anne Tyler, Amy Tan, Joyce Carol Oates och Toni Morrison, som pockar på uppmärksamhet.
Bland de afrikanska böckerna, som dagligen gör sig påminda i tankarna, finns Segu av Maryse Condé, En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie och Allt går sönder av Chinua Achebe. Jag är väl snart den enda som inte läst En halv gul sol, det bloggas om den romanen överallt. Jag har även ett par olästa böcker av de afrikanska Nobelpristagarna J.M. Coetzee - Historien om Michael K - och Wole Soyinka - Aké - väntandes i bokhyllan. Dessutom vill jag läsa ner nordafrikansk, arabisk litteratur, t ex av Mahfouz och Mernissi.
Intresset för indisk litteratur växer med varje bok jag läser. De som väntar på att bli lästa är bl a Bittert arv av Kiran Desai, Branden i hjärtat av Mahasweta Devi och Kvinnor på ett tåg av Anita Nair. Dessutom skulle jag vilja läsa den fantastiska romanen De små tingens Gud av Arundhati Roy ytterligare en gång. Jag hoppas också att den senaste Man Booker Prize-vinnaren Aravind Adigas debutroman The white tiger snart ska bli översatt. Den har jag höga förväntningar på. Jhumpa Lahiri är en annan indisk författare jag är nyfiken på.
Även Kina är ett land som intresserar mig och jag har en hel del kinesisk litteratur i bokhyllorna. Nobelpristagaren Xingjian Gao har skrivit En ensam Människas Bibel, och den vill jag hinna läsa under året. Dessutom har jag ytterligare ett par romaner jag tror kan vara riktigt bra bland de väntande böckerna; Stilla av Ying Chen och Släktgården av Li Rui. Jag har också en del "lättare" kinesisk litteratur, t ex deckaren En röd hjältinnas död av Xiaolong Qiu och chick-litromanen Beijing Doll av Sue Chun. De är säkert underhållande.
Ovan nämnda Martina har utmanat oss att läsa kvinnliga klassiker i år och den utmaningen var jag inte sen att nappa på. Dock är jag rätt sen med att verkligen läsa böckerna... Men, mycket snart ska Rosen på Tistelön av Emilie Flygare-Carlén bli läst och därefter har jag lust att läsa Victoria Benedictsson, Moa Martinson, Elin Wägner och (givetvis) Selma Lagerlöf. Jag planerar också att läsa de brittiska klassikerna av Jane Austen, systrarna Brontë och Elizabeth Gaskell. Fast de har jag tänkt läsa på originalspråk, och då kommer jag nog att behöva beställa dem från Amazon :-)
Ja, detta var en kort genomgång av en lång radda olästa böcker. Om jag ska vara helt ärlig har jag faktiskt nu 139 olästa böcker. Ja, jag skäms. Men tyvärr leder inte denna skam till ett ändrat beteende (det gör skam sällan), utan jag både lånar och köper gladeligen nytt tämligen ofta.
söndag 8 februari 2009
Bloggen - ett uppror?
I en artikel i DN beskrivs bloggandets syfte och funktion. Jag kan inte påstå att jag känner igen mig i särskilt hög grad i beskrivningen av genomsnittsbloggaren:
Diskussionen om den privata och monologsamhället är intressant - och tankeväckande. Och visst känns tanken att bloggandet skulle vara en feministisk upprorsstrategi inspirerande - kvinnors liv i det lilla är en betydelsefull del i samhället.
"Blogito ergo sum".
"Genomsnittsbloggaren verkar inte alls särskilt intresserad av kommunikation. Tvärtom tycks hon knappt fundera över vem som läser, eller hur det skrivna tas emot. Till det är innehållet alltför privat och skrivsättet för slarvigt, enligt Weitner."Jag skriver iofs om mina privata åsikter, men inte särskilt ofta om vad jag ätit till lunch. Jag försöker också att inte skriva alltför slarvigt. Dessutom är jag mycket intresserad av kommunikation och uppskattar verkligen att få kommentarer som kan leda till åsiktsutbyten.
Diskussionen om den privata och monologsamhället är intressant - och tankeväckande. Och visst känns tanken att bloggandet skulle vara en feministisk upprorsstrategi inspirerande - kvinnors liv i det lilla är en betydelsefull del i samhället.
"Blogito ergo sum".
lördag 7 februari 2009
Lockande debutromaner
Det finns många debutanter bland vårens författare och ett par av dem har särskilt fångat mitt intresse.
På förlaget (Ordfront) kan man läsa följande:
Toffs bok. Med kommentarer av Muham Bentson är Kalle Dixelius debutroman. Det är en skärpt och annorlunda bok om ett framtida samhälle där litteratur är förbjuden och människor är beredda att riskera livet för en bok. Med humoristisk ton och på klockren framtidssvenska lotsar Kalle Dixelius, eller om man så vill, Toff, läsaren genom en okänd tid. Det är sorgligt, roligt och otäckt på en och samma gång.
I DN kan man läsa ett utdrag ur boken och den verkar vara både rolig och tankeväckande. Följande stycke ger skrämselhicka, när man försöker föreställa sig att detta är vår verklighet om c:a 200 år:
På förlaget (Albert Bonniers) kan man läsa följande:
I begynnelsen var djuren. Hanna Hellquist minns alla djuren som pappa köpte, hittade, stal eller på annat sätt ramlade över och som fyllde varje millimeter av hennes barndom. Sköldpaddorna, trynsnoken, råttorna. Chinchillan, katterna, Ulrik (som var en apa). Mamma och pappa. Och så Göran (som är allergisk). Hanna H tar oss längre in i den värld vi så väl känner igen från hennes krönikor i DN. Till hjälp har hon sin knivskarpa blick för det djupast mänskliga och det djupt tragiskt manliga, sin exakta stil och slagfärdiga ton. Karlstad Zoologiska beskriver en barndom lika smärtsam som djurfylld, lika dråplig som udda. En uppväxtskildring i djurform.
Den här boken lockar lite extra eftersom jag är bekant med miljöerna. Det är alltid speciellt att läsa Värmlandsförfattare. Uppväxtskildringar är i vanliga fall inte min favoritgenre, men den här tror jag att jag kommer att tycka om.
På förlaget (Ordfront) kan man läsa följande:
Toffs bok. Med kommentarer av Muham Bentson är Kalle Dixelius debutroman. Det är en skärpt och annorlunda bok om ett framtida samhälle där litteratur är förbjuden och människor är beredda att riskera livet för en bok. Med humoristisk ton och på klockren framtidssvenska lotsar Kalle Dixelius, eller om man så vill, Toff, läsaren genom en okänd tid. Det är sorgligt, roligt och otäckt på en och samma gång.
I DN kan man läsa ett utdrag ur boken och den verkar vara både rolig och tankeväckande. Följande stycke ger skrämselhicka, när man försöker föreställa sig att detta är vår verklighet om c:a 200 år:
"Böcker är förbjudna, eftersom det är förbjudet att läsa och skriva. Det vet alla. Ingen som jag känner har sett en bok, men jag antar att de ser ut så här: en bunt papper som nån har skrivit på. Och nu, precis nu, inser jag vad jag ska – måste – göra. Jag ska skriva en bok, en bok om mig."
På förlaget (Albert Bonniers) kan man läsa följande:
I begynnelsen var djuren. Hanna Hellquist minns alla djuren som pappa köpte, hittade, stal eller på annat sätt ramlade över och som fyllde varje millimeter av hennes barndom. Sköldpaddorna, trynsnoken, råttorna. Chinchillan, katterna, Ulrik (som var en apa). Mamma och pappa. Och så Göran (som är allergisk). Hanna H tar oss längre in i den värld vi så väl känner igen från hennes krönikor i DN. Till hjälp har hon sin knivskarpa blick för det djupast mänskliga och det djupt tragiskt manliga, sin exakta stil och slagfärdiga ton. Karlstad Zoologiska beskriver en barndom lika smärtsam som djurfylld, lika dråplig som udda. En uppväxtskildring i djurform.
Den här boken lockar lite extra eftersom jag är bekant med miljöerna. Det är alltid speciellt att läsa Värmlandsförfattare. Uppväxtskildringar är i vanliga fall inte min favoritgenre, men den här tror jag att jag kommer att tycka om.
fredag 6 februari 2009
Recensionsböcker
Nu har det ramlat in nya recensionsböcker i brevlådan och det är ju alltid uppskattat. När jag bloggat ett tag fick jag klart för mig att man kunde fråga förlagen om de ville bidra med böcker i utbyte mot recensioner. Först kände jag mig lite väl outbildad (inom området) och okunnig, men tog mod till mig och kontaktade ett par förlag. Och responsen var långt mer positiv än jag vågat hoppas på. Mattias på Piratförlaget var mycket uppmuntrande i ett trevligt mail och jag vill passa på att berätta att bokbloggare är välkomna att beställa recensionsböcker från dem. Även Ordfront har ett system som gör det enkelt att beställa böcker från dem. Kabusa Böcker var det första förlag jag fick recensionsexemplar från, de har bl a mycket läsvärda barnböcker. Från Alfabeta, Forum, Brombergs och Ord & Visor har jag fått trevliga svar och många bra böcker. En del andra förlag har däremot varit mindre beredvilliga att svara och bidra med böcker.
Innan jag valde att be förlagen om böcker funderade jag en del kring hur det skulle påverka mig. Måste man skriva positiva recensioner bara för att man fått böckerna? Nej, naturligtvis inte. Däremot anser jag att man åtar sig att faktiskt skriva ihop något med seriöst innehåll, i gengäld för böckerna. En förutsättning för mig är givetvis att jag bara recenserar de böcker jag har lust att läsa. Eftersom jag väljer dem själv, är det ju sannolikt så att jag kommer att ha positiva saker att säga om böckerna.
Varför ger då förlagen bort böcker till oss "lekmän"? För att vi når ut, så klart. De flesta böcker jag köpte under förra året (och det var ju en del) hade jag läst om i bloggar. Så systemet med recensionsböcker gagnar nog oss alla :-)
Innan jag valde att be förlagen om böcker funderade jag en del kring hur det skulle påverka mig. Måste man skriva positiva recensioner bara för att man fått böckerna? Nej, naturligtvis inte. Däremot anser jag att man åtar sig att faktiskt skriva ihop något med seriöst innehåll, i gengäld för böckerna. En förutsättning för mig är givetvis att jag bara recenserar de böcker jag har lust att läsa. Eftersom jag väljer dem själv, är det ju sannolikt så att jag kommer att ha positiva saker att säga om böckerna.
Varför ger då förlagen bort böcker till oss "lekmän"? För att vi når ut, så klart. De flesta böcker jag köpte under förra året (och det var ju en del) hade jag läst om i bloggar. Så systemet med recensionsböcker gagnar nog oss alla :-)
torsdag 5 februari 2009
Det kittlar när löven kommer
Det kittlar när löven kommer av Anna Bengtsson, utgiven av Alfabeta Bokförlag, 2007.
Det kittlar när löven kommer är en fin berättelse och en faktabok om vår natur. Bokens "huvudperson" är en gammal ek som vi får följa under ett år. När eken var liten blev den nästan uppäten av en älg, men nu är den hög och stark och bred och rund. På våren vaknar eken, den suger mat med rötterna och sträcker lite på grenarna. Det kittlar lite när löven kommer. Fåglarna, som varit i Afrika under vintern, kommer tillbaks. På sommaren är det kalas och skoj. Eken skulle dansa om den inte satt fast. Åskan kommer också varje sommar och vill bråka med de som sticker upp. Sedan kommer regnet och maskarna kittlas. På hösten växlar löven färg och börjar trilla av. Sedan blir eken trött och passar på att sova under vintern.
Texten och de fantastiska illustrationerna samverkar fint och skapar en harmonisk stämning. Bilderna innehåller många detaljer, som väcker barns nyfikenhet och intresse. Boken ger mycket faktakunskaper om årstider, väder och djur samtidigt som berättelsen om ekens tankar är fantasieggande. Dessutom finns här även en del spänning i samband med åskvädret.
Min flicka på 3½ och jag brukar ofta promenera i vår lilla "hemmaskog". Vi pratar om årstider, växterna och kramar om träden. Dessutom länsar vi givetvis skogen på bär under sommaren. Så intresset för naturen fanns även innan jag läste Det kittlar när löven kommer första gången. Numer är denna bok en av favoriterna. Bilderna av ekens och naturens utseende under de olika årstiderna hjälper verkligen dottern att organisera tankarna kring årets gång och naturens förändringar. Dessutom väcks vid läsningen hela tiden nya tankar kring vad fåglarna gör i Afrika, varför det åskar, var igelkotten är under vintern osv osv (i all oändlighet). Därför vill jag gärna rekommendera denna bok till alla barn i förskoleåldern, och dessutom tror jag att den skulle fungera bra att ha som grund för ett naturtema i förskolan.
Det kittlar när löven kommer är en fin berättelse och en faktabok om vår natur. Bokens "huvudperson" är en gammal ek som vi får följa under ett år. När eken var liten blev den nästan uppäten av en älg, men nu är den hög och stark och bred och rund. På våren vaknar eken, den suger mat med rötterna och sträcker lite på grenarna. Det kittlar lite när löven kommer. Fåglarna, som varit i Afrika under vintern, kommer tillbaks. På sommaren är det kalas och skoj. Eken skulle dansa om den inte satt fast. Åskan kommer också varje sommar och vill bråka med de som sticker upp. Sedan kommer regnet och maskarna kittlas. På hösten växlar löven färg och börjar trilla av. Sedan blir eken trött och passar på att sova under vintern.
Texten och de fantastiska illustrationerna samverkar fint och skapar en harmonisk stämning. Bilderna innehåller många detaljer, som väcker barns nyfikenhet och intresse. Boken ger mycket faktakunskaper om årstider, väder och djur samtidigt som berättelsen om ekens tankar är fantasieggande. Dessutom finns här även en del spänning i samband med åskvädret.
Min flicka på 3½ och jag brukar ofta promenera i vår lilla "hemmaskog". Vi pratar om årstider, växterna och kramar om träden. Dessutom länsar vi givetvis skogen på bär under sommaren. Så intresset för naturen fanns även innan jag läste Det kittlar när löven kommer första gången. Numer är denna bok en av favoriterna. Bilderna av ekens och naturens utseende under de olika årstiderna hjälper verkligen dottern att organisera tankarna kring årets gång och naturens förändringar. Dessutom väcks vid läsningen hela tiden nya tankar kring vad fåglarna gör i Afrika, varför det åskar, var igelkotten är under vintern osv osv (i all oändlighet). Därför vill jag gärna rekommendera denna bok till alla barn i förskoleåldern, och dessutom tror jag att den skulle fungera bra att ha som grund för ett naturtema i förskolan.
onsdag 4 februari 2009
Månadsrekord
Jag läste hela åtta böcker i januari (jaja, jag vet att det finns andra som läser mer än dubbelt så mycket) och det rekordet kommer nog att stå sig ett tag. För orsaken till att jag hann läsa så mycket var ju en illasinnad influensa och en hel del semester.
Så småningom ska jag skriva en riktig månadssummering, nu kommer bara några enstaka kommentarer av mer privat natur. För det första: läs inte Pesten när ni är sjuka. Jag hade 40 i temp när jag läste (dvs lyssnade på) den och jag var såpass förvirrad att jag emellanåt trodde att jag hade fått pest. Scary! Men gör er själva tjänsten att läsa Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson. Det är en fantastiskt bra bok som förtjänar att uppmärksammas. Följ dessutom gärna upp med Primo Levis Är detta en människa?/Fristen, en av de bästa böcker jag läst om Förintelsen.
Så småningom ska jag skriva en riktig månadssummering, nu kommer bara några enstaka kommentarer av mer privat natur. För det första: läs inte Pesten när ni är sjuka. Jag hade 40 i temp när jag läste (dvs lyssnade på) den och jag var såpass förvirrad att jag emellanåt trodde att jag hade fått pest. Scary! Men gör er själva tjänsten att läsa Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson. Det är en fantastiskt bra bok som förtjänar att uppmärksammas. Följ dessutom gärna upp med Primo Levis Är detta en människa?/Fristen, en av de bästa böcker jag läst om Förintelsen.
Fristen
Nu har jag läst ut del ett av boken som heter Är detta en människa?, som behandlar tiden i koncentrationslägret, och har påbörjat del två Fristen, som handlar om den kaotiska tid som följde efter befriandet. Liksom tidigare tycker jag att det är svårt att skriva om boken, Primo Levis skildringar bör absolut läsas. Därför citerar jag nu ett nytt stycke, en stycke som handlar om skam. Primo Levi beskriver så väl hur skamkänslor drabbar både offer och vittnen. Här har fyra unga ryska soldater precis kommit till lägret som befriare.
"De hälsade inte, log inte; de verkade nedtyngda, inte bara av medlidande utan även av en hämning, en förlägenhet, som förseglade deras läppar och drog deras blickar till den sorgliga scenen. Det var samma välbekanta skam som den som fyllde oss efter selektionerna och var gång vi måste bevittna eller uthärda en kränkning, den skam som tyskarna inte visste av, den som den rättfärdige känner inför en orätt som någon annan begått, samtidigt som han plågas av att orätten alls existerar, att den oåterkalleligen införts i de existerande tingens värld och att hans goda vilja varit lika med noll eller helt ringa och inte dugt till att förhindra den.
Så också frihetens timme slog för oss tungt och förstämt: på samma gång som den fyllde våra själar med glädje fyllde den dem med en smärtsam skamkänsla, för vars skull vi hade velat tvätta bort den smuts som fanns i vårt medvetande och i vårt minne; den fyllde oss även med sorg, för vi kände att detta inte skulle vara möjligt, att ingenting någonsin skulle kunna ske som var nog för att utplåna vad vi gått igenom och att spåren av skymfen för alltid skulle finnas kvar i oss, likväl som i minnet hos dem som varit med om den och på de platser där den ägt rum och i de berättelser vi skulle avge om den."
tisdag 3 februari 2009
Talar med hundar
Mannen som talar med hundar med Ceasar Millan. Som jag uppfattar Ceasar lär han hundägare att aktivera hundarna, att vara konsekventa, att lära sig avläsa hundarnas signaler och att belöna "rätt" beteenden. Mer intressant blev det när jag googlade och hittade mängder av kritik från svenska experter på området. De ansåg att Ceasar i alltför hög grad betonade dominans och underkastelse.
Eftersom jag fortfarande är lite lästrött (och allmänt sliten) blir jag sittande framför TVn på kvällarna. Och nu har jag fått ett nytt favoritprogram, som tycks gå på flera olika kanaler,
Dessutom är andra experter förmodligen rätt trötta på att ständigt få frågor om denne närmast avgudade man. Jag kan ju förstå dem utifrån vad jag känner inför Nanny-program och Dr Phil. Till Nanny-programmens förespråkare brukar jag säga att "om du har en skämspall hemma tycker jag att du ska gå och sätta dig på den". Barn ska inte uppfostras med skam-tekniker. Dr Phil kan ge en del bra råd till problemfamiljer, men hans genustänk (mannen är ledaren i familjen) är bedrövligt och dessutom exponerar han människor, som borde kunnat få hjälp utan att behöva fläka ut sig i media. Hans förkärlek för EX-president Bush och krig ska vi bara inte tala om.
Nåväl, jag fortsätter att titta på den lugne, harmoniske Ceasar med nöje.
Eftersom jag fortfarande är lite lästrött (och allmänt sliten) blir jag sittande framför TVn på kvällarna. Och nu har jag fått ett nytt favoritprogram, som tycks gå på flera olika kanaler,
Dessutom är andra experter förmodligen rätt trötta på att ständigt få frågor om denne närmast avgudade man. Jag kan ju förstå dem utifrån vad jag känner inför Nanny-program och Dr Phil. Till Nanny-programmens förespråkare brukar jag säga att "om du har en skämspall hemma tycker jag att du ska gå och sätta dig på den". Barn ska inte uppfostras med skam-tekniker. Dr Phil kan ge en del bra råd till problemfamiljer, men hans genustänk (mannen är ledaren i familjen) är bedrövligt och dessutom exponerar han människor, som borde kunnat få hjälp utan att behöva fläka ut sig i media. Hans förkärlek för EX-president Bush och krig ska vi bara inte tala om.
Nåväl, jag fortsätter att titta på den lugne, harmoniske Ceasar med nöje.
måndag 2 februari 2009
Bokbloggar.nu
Maria på Arianrhod har skapat en bokbloggsportal - Bokbloggar.nu - som länkar till mängder av bokbloggar och gör det enkelt att följa när bloggarna uppdaterar. Ett jättebra initiativ, tack!
söndag 1 februari 2009
Bokhyllor i repris
Maria har postat bilder av sin snygga bokhylla och vill gärna se våra. Eftersom jag ändå inte har något intressant att berätta om det jag läser, gör jag henne så gärna till viljes. Bilderna är från i somras, det är inte lika nystädat i hyllorna idag...
I den här stora bokhyllan finns en del faktaböcker (mestadels om blommor och trädgårdsskötsel), lexikon, årsböcker och skönlitteratur A - L. I underskåpen är det fullproppat av lite udda litteratur och dubletter.
Denna hylla sväljer en hel del böcker. Vi köpte den avlutad och skev för att dörrarna hade orginalglas från 1880-talet. Sedan fixade vi till den och fyllde den. Här finns skönlitteratur M - Ö.
Det här är så klart dotterns bokhylla. Här samsas böcker, målarsaker, pussel och lite pyssel fint. Det är roligt att se hur hon redan tar efter mig och vill "läsa" mycket.
Sedan jag började bokblogga har det blivit många nya bokinköp. En del av de nya böckerna som inte får plats på hyllan ligger och drar sig lite på min gamla brudkista så länge.
Jag har lyckats övertyga arbetsgivaren om att köpa en ny bokhylla till mig på jobbet, så där har jag nu trängt in alla psykologiböcker och en hel del skönlittertur av "psykologisk karaktär". Vi har dessutom en liten bokhylla till här hemma, där jag just nu förvarar barn- och ungdomsböcker inför framtida bruk.
Drömmen är att klä väggarna med hemsnickrade vita hyllor med plats för stora mängder böcker. Vi får väl se om denna kan uppfyllas...
I den här stora bokhyllan finns en del faktaböcker (mestadels om blommor och trädgårdsskötsel), lexikon, årsböcker och skönlitteratur A - L. I underskåpen är det fullproppat av lite udda litteratur och dubletter.
Denna hylla sväljer en hel del böcker. Vi köpte den avlutad och skev för att dörrarna hade orginalglas från 1880-talet. Sedan fixade vi till den och fyllde den. Här finns skönlitteratur M - Ö.
Det här är så klart dotterns bokhylla. Här samsas böcker, målarsaker, pussel och lite pyssel fint. Det är roligt att se hur hon redan tar efter mig och vill "läsa" mycket.
Sedan jag började bokblogga har det blivit många nya bokinköp. En del av de nya böckerna som inte får plats på hyllan ligger och drar sig lite på min gamla brudkista så länge.
Jag har lyckats övertyga arbetsgivaren om att köpa en ny bokhylla till mig på jobbet, så där har jag nu trängt in alla psykologiböcker och en hel del skönlittertur av "psykologisk karaktär". Vi har dessutom en liten bokhylla till här hemma, där jag just nu förvarar barn- och ungdomsböcker inför framtida bruk.
Drömmen är att klä väggarna med hemsnickrade vita hyllor med plats för stora mängder böcker. Vi får väl se om denna kan uppfyllas...