söndag 11 januari 2009
Bränt barn söker sig till elden
En tredjedel in i romanen Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardson förstår jag varför jag kände mig tvungen att köpa denna bok. Jag läste den för c:a 20 år sedan, kunde inte längre minnas vad den handlade om, men kom ihåg att den berört mig starkt. Nu vet jag varför. Den uppslukande modern, den misshandlande styvfadern, den stigmatiserade flickan, det sjuka familjespelet -- och Auschwitz. Min puls skenar och andningen blir ytlig när jag läser denna självbiografi. Den drabbar mig.
Omsorgsfullt nedplitat av
Lyrans Noblesser
Etiketter:
Krigsskildringar,
Litteratur Sverige
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Precis som du läste jag också boken för 20 år sedan. Jag tittade nyligen på "Flickan från Auschwitz"- det var fruktansvärt, outhärdligt- men det känns viktigt att aldrig glömma. Jag tror att även jag vill läsa om "Bränt barn söker sig till elden".
SvaraRaderaNär jag köpte boken här innan jul hade jag ingen aning om att författarinnan var så aktuell just nu. Idag var hon intervjuad på radio och programmet var så intressant att jag nästan glömde hämta dottern på dagis. Ska försöka lyssna på hela om det finns på webben. Jag har inte sett filmen, och jag klarar nog inte det just nu.
SvaraRadera