Så har då alla erhållit sina priser. Inledningstalaren Marcus Storch, ordförande i Nobelstiftelsen, talade om behovet av goda universitet som kan förmedla en kunskapsmassa som växer för varje år som går. Vidare gav han en känga åt de tokstollar som anser att forskningen ska gå i näringslivets ledband. Slutligen talade han om vikten av mänskliga fri- och rättigheter. Hoppas att detta ej censurerades, utan visades i alla länder i år.
Därefter hölls tal om alla de fantastiska upptäckter pristagarna gjort. Tyvärr förstod jag ju inte så mycket av dessa, men det verkar som om alla pristagarna är människor med fantasirikedom. Dessutom hölls tal på diverse språk, förmodligen av både bättre och sämre kvalitet.
Och så fick äntligen Le Clézio sitt pris. Han satt och läste i sitt lilla översättningshäfte tills det var hans tur. Då log han sitt pojkaktigt charmiga leende och verkade glad. Det roligaste Horace sa i sin beskrivning av pristagaren var: "Han var en indian, men en dålig indian". För den som vill läsa Le Clézios intressanta tal, som hölls i söndags, finns det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar