"Men lyckan sitter kitslig på en pall; är rädd för drag och öm om alla sina minnen. Den vill ej klappas alltför hårt och inte alltför lätt. Den vill ha prima, tempererat Öde, tempererade böner och tempererat öl."
fredag 31 oktober 2008
Lyckan
Målande poetisk och samtidigt så vardagsnära är Harry Martinsons beskrivning av lyckan i Nässlorna blomma (sid 15):
Omsorgsfullt nedplitat av
Lyrans Noblesser
Etiketter:
Klassiker,
Litteratur Sverige,
Nobelpriset
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Harry Martinson har jag, hemskt nog, inte läst. Jag har honom kvar att upptäcka. Likaså hans nobelpriskollega Eyvind Johson. Snöade totalt in på kvinnliga svenska författare ett tag, de från samma generation. Men männen har jag kvar... Gillar citatet!
SvaraRaderaDetta är mitt första möte med Harry Martinson och bara utifrån hans språk kan jag förstå att han var en kvinnokarl. Jag gillar också.
SvaraRadera