Vilda svanar av Jung Chang.
Vilda svanar av Jung Chang räknas som en modern klassiker om Kina. Den är en familjekrönika över tre generationer kvinnor och en historisk skildring av 1900-talets Kina. Boken har blivit en bästsäljare i över 30 länder, med fler än 10 miljoner tryckta exemplar. Författarinnan bor numer i London och hon har även skrivit en uppmärksammad biografi om Mao, Mao - Den sanna historien, tillsammans med sin make Jon Halliday.
I Vilda svanar berättas om mormoderns traditionella uppfostran, som bl a innebar att hennes fötter snördes. Vid 15 års ålder gavs hon som konkubin åt en krigsherre. I palatset var kvinnorna mycket utsatta, dock lyckades mormodern fly med sin dotter. Jung Changs mor var som ung en idealistisk kommunist. Hon och maken tillhörde den kommunistiska eliten, men drabbades hårt under kulturrevolutionen. Jung Chang var under en period i tonåren rödgardist, men förföljelserna av hennes föräldrar ledde till att hon blev alltmer kritisk till regimen.
Boken är mycket detaljerad och ger otaliga exempel på hur människor drabbades av 1900-talets våldsamma händelser. Under detta århundrade kollapsade och avskaffades kejsardömet. 1937 invaderades Kina av Japan och efter krigsslutet styrdes Kina av Nationalistpartiet Kuomintang. Denna korrumperade diktatur blev allmänt avskydd och ett inbördeskrig var oundvikligt. Striden vanns av KKP (kinesiska kommunistpartiet). KKP förvandlades till en toppstyrd organisation och Mao Zedong dyrkades som en gud. Stridigheter inom partiet ledde till kulturrevolutionen med alla dess fasor.
Vilda svanar beskrivs ofta som både en memoar och en historiebok. Första gången jag läste boken tyckte jag att den var mycket bra. Vid en andra genomläsning är jag mer återhållsam med beröm. De detaljerade beskrivningarna av historiska "fakta" sker på bekostnad av själva berättelsen, som ibland kommer i skymundan. Dessutom läser jag en faktabok och en skönlitterär roman på helt olika sätt. När jag läser fakta tar jag på mig mina kritiska glasögon och vill ha källhänvisningar. I en god roman surfar jag på berättelsens vågor. Och som vanligt är min kritik av böcker om Kina att det finns alldeles för mycket uppräkningar och alldeles för lite analys.
Jag hoppas och tror att du kommer att tycka om boken. Jag är medveten om att jag är förfärligt kritisk...
SvaraRadera