Momo är en liten flicka som rymt från ett barnhem och nu bor för sig själv intill en amfiteaters ruin i en okänd stad. Momo är dock inte ensam för hon kan den sällsynta konsten att lyssna. Folket som bor i staden upptäcker att livet blir lite lättare efter att de varit och pratat med henne. När Momo lyssnar på vad de har att säga, börjar de tänka själva. De får idéer och kommer själva på svaren på sina frågor medan de pratar.
Men plötsligt upphör vännerna att komma, den ena efter den andra. De har inte tid, får Momo höra. Det är då hon upptäcker de farliga tidstjuvarna - de grå herrarna som stjäl människornas tid och skapar jäkt och stress och otrevnad. Människorna insåg inte att det var något helt annat man sparade på, när man trodde att man sparade tid. Ingen ville erkänna att livet hela tiden blev fattigare, tristare och kallare. Men, barnen i staden märkte det hur tydligt som helst... Och det blir Momo och hennes vänners uppgift att försöka rädda staden från tidstjuvarna.
Det här är en bok som kan läsas som en spännande historia, men det är samtidigt en djupt filosofisk bok. Med funderingar som "Vad är viktigast för dig?" och "Varför lever vi egentligen?" är detta en läsupplevelse långt utöver det vanliga.
Berättelsen om Momo är min absoluta favoritbok. Den kan läsas med stor behållning av människor i alla åldrar. Varje gång jag känner hur stress och brådska börjar göra intrång i min vardag tänker jag på Momo och på hur jag ska besegra tidstjuvarna. Boken har dessutom ett fint språk samtidigt som den är lätt att förstå även i yngre åldrar.
Jag läste Momo när jag var 12 ungefär, kanske dags att läsa om den nu.
SvaraRaderaMinna
Denna bok har jag länge kastat trånande blickar efter, och de blickarna blir inte mindre långa sedan jag läst allt fint Du skrev om den Lyran! Har för vana att var sommar då jag ofrivilligt måste vara ensam hemma en hel vecka läsa barnböcker om kvällarna för att hålla mörkrädslan stungen och själen lugn och rofylld. Är "Momo eller kampen om tiden" lämplig för sådan läsning tycker Du?
SvaraRaderaJa, jag tycker att det här är en bok man kan läsa många gånger Minna.
SvaraRaderaMomo är ett perfekt sällskap under ensamma kvällar la bibliofille. Även om den är spännande är den knappast skrämmande för en vuxen. Eller, det är den kanske när jag tänker efter? Den handlar ju om hur lätt vi luras att kasta bort våra liv...
Jag tror ändå jag vågar språnget, den existentiella ångesten och skräcken tror jag att jag lärt mig att leva med ;)
SvaraRaderaJa, jag misstänkte nästan det :o)
SvaraRaderaJag älskar Momo. Lite synd dock att den svenska översättningen är gräslig och full av felöversättningar och konstigt ordval.
SvaraRaderaJag älskar också Momo, men nu är det ett antal år sedan jag gav mig på den senast. (Och när jag läste den märkte jag inte av någon konstig översättning, men det kanske var för att jag var sisådär 12 år. Men orginalspråket är väl tyska, och det språket kan jag inte... så jag är fast med den svenska översättningen). Den finns som i nyutgåva såg jag på Adlibris, så jag har funderat på att köpa den.
SvaraRaderaJag ska nog också ta och läsa om den i sommar. Men jag har tyvärr heller ingen möjlighet att läsa den annat än på svanska, tyska kan jag inte alls.
SvaraRadera